Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundell, Johan - Lundell, Seth - Lunden - Lundequist-Dahlström, Gerda - Lundgren, Egron - Lundgren, Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Lundell—Lundgren
128
språk utg. bl. a. ”Lärobok i ryska språket” (2
bd, 1911—14). Om fonetiken samt dial.- och
folklivsforskningen inlade han högst betydande
förtjänster. Han uppgjorde det s. k.
landsmåls-alfabetet och grundade 1878 tidskr. Nyare bidrag
till kännedom om de svenska landsmålen ock
svenskt folklif (från 1904 Svenska landsmål och
Svenskt folklif), där han bl. a. offentliggjort de
viktiga avh. ”Det svenska landsmålsalfabetet”
(1879) och ”Om dialektstudier” (1881). F. ö.
må av hans skrifter
nämnas ”Om svenska
folkmålens
frändska-per och etnografiska
betydelse” (i
Antropologiska sektionens
tidskr., 1880) och
”Svensk ordlista med
reformstavning”
(1893). Han verkade
energiskt för
reformering av
rättstavningen (”Om
rättstaf-ningsf rågan”, 1886,
”Svensk rättstavning”,
1934). L. var 1892—94
en av utg. av skriftserien ”Svenska spörsmål”
och utgav jämte A. Noreen 1899—1907
skriftserien ”För skola och hem”. Han stiftade jämte
A. Noreen 1892 i reformatoriskt syfte Uppsala
enskilda lärov. och 1894 Fackskolan för huslig
ekonomi, varjämte han jämte H. Hjärne och A.
Noreen 1893 anordnade de sedermera under ett
par årtionden fortsatta sommarkurserna vid
Uppsala univ.
Lunde’ll, Seth, svampforskare (f. 1892 18/4),
museiintendent vid Botaniska museet i Uppsala,
fil. hedersdr 1942. S. har (tills, m. J. A.
Nann-feldt) på uppdrag av Elias Fries-kommittén utg.
exsickatverket ”Fungi exsiccati suecici, praesertim
upsalienses” (hittills 20 centurior) samt ett antal
mykologiska skrifter.
Lunden, stadsdel i Göteborg; se d. o., sp. 627.
Lundequist-D ahlström, Gerda Carola
Cecilia, skådespelerska (f. 1871 V2). Hon
genomgick 1886—89 Konservatoriets i Stockholm
elevskola, var 1889—91 anställd vid Dramatiska
teatern, 1891—95 vid Stora teatern i Göteborg
och vid Hj. Selanders sällskap, 1896—98 vid
Vasateatern, 1898—1906 vid Svenska teatern och
1906—11 vid
Dramatiska teatern. Därefter
har L., med undantag
för 1924—25, då hon
tills, m. T. Hammarén
var chef för
Stadsteatern i Hälsingborg,
uteslutande ägnat sig
åt gästspel vid olika
scener i Stockholm och
i landsorten. Bland
hennes roller märkas
Antigone, lady
Mac-beth i ”Macbeth”,
Paulina i ”En vintersaga”,
Minna von Barnhelm, Maria Stuart, Hjördis i
”Kämparna på Helgeland”, Irene i ”När vi döda
vakna”, Tora Parsberg i ”Paul Lange och Tora
Parsberg”, Anna Karenina, Kristina i ”Mäster
Olof”, Magda i ”Hemmet”, Monna Vanna, Thora
van Deeken och Gertrud (Hj. Söderberg). Hon är
genom ståtliga, väl skolade yttre medel,
temperamentets styrka och känslans värme sin
generations främsta tragiska skådespelerska på svensk
scen, verkligt stor i framställningen av ädel
höghet och moderlig ömhet. Hennes rätta fält är
det klassiska dramat, men hon har också med
djup uppfattning och inträngande karakteristik
skapat en rad levande moderna kvinnogestalter.
— G. 1908 m. dir. Alfred Dahlström (1859—
1923).
Lundgren, E g r o n Sellif, målare, författare
(1815—75). Han studerade vid Konstakad. i
Stockholm 1835—39, vistades i Paris till 1841,
i Italien till 1849, i Spanien till 1853, därefter
flera år i London, 1858—59 i Indien för att på
beställning teckna scener från seapoysupproret.
Besökte Sverige 1860 men förde fortfarande ett
rörligt liv, vistades i London, Spanien, Egypten,
Italien.
L. målade en tid framåt i olja: små
genrebilder, porträtt, italienska typer och folklivsbilder
i den gängse romantiserade uppfattningen. I
Spanien övergick han, påverkad av engelska
kamrater, till akvarellmålning. Det var framför allt
med spanska motiv han gjorde lycka i London,
där han även på beställning av drottning
Viktoria målade hovceremonier, jaktmotiv o. a.
Resan till Indien betecknar en konstnärligt
betydande landvinning, ökad skärpa i blick och
handlag, i föredragets impressionistiskt fångade
måleriska karaktär. I England liksom i Sverige
blev han uppskattad och erkänd, i hemlandet
även som en kvick, okonstlad och spirituell
antecknare och brevskrivare. Ur hans
kvarlåten-skap utgavs ett urval, ”E. L., reseskildringar,
anteckningar och bref”, av G. Nordensvan 1905.
— L. är representerad i Nationalmuseum, bl. a.
med ”Corpus domini-festen i Rom” (1847),
dessutom med 1,200 akvareller och teckningar; i
Göteborgs konstmuseum, i Victoria and Albert
Museum i London m. fl. — Litt.: Monogr. av
K. Asplund (2 bd, 1914—15).
Lundgren, Anders Hugo H j a 1 m a r,
biblio-teksman och författare (1880—1953), fil. dr i
Uppsala 1913, amanuens vid Uppsala univ.-bibl.
1909—13, stadsbibliotekarie och museiintendent i
Norrköping 1913—45. L. utg. bl. a.
”Norrköpings stadsbibl:s och museums handlingar”, 1
—5 (1920—40), ”Anecdota Benzeliana” (1914)
och ”Två gamla beskrifningar öfver Norrköping”
(1916), förf. ”Pingstpromenaden” (1923), ”1
vilken bok står det?” (1924), ”På skilda stigar”
(i939)» ”Minnets land” (1943), ”Ett ömt hjärtas
brev” (1947). L. framträdde också som
lyriker, bl. a. med ”Syrinx” (1909), ”Elegi och
epigram” (1918), ”Kamé och medaljong” (1919)
och ”Vid mitten av vägen” (1931); ”En flöjtton
genom åren” (1949) är valda dikter.
Memoarkaraktär har ”Mitt minnesalbum” (1950).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
