Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lättmetaller - Lättolja - Lättridning, engelsk ridning - Lättsmälta legeringar - Lätt tungvikgt, Lättvikt - Lättviktsmotorcykel - Löbe, Paul - Löberöd - Löberöd (gods) - Löddeköpinge - Lödde å - Löderup - Lödighet - Lödingen - Lödning - Lödra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263 Lättolja—Lödra 264
ning o. s. v. — Litt.: C. Benedicks och H.
Löf-quist, ”Lättlegeringar” (1945).
Lättolja benämnes den första, mera
lättflyktiga fraktion, som erhålles vid vanlig destillation
av stenkolstj ära och bergolja.
Lättridning, engelsk ridning, ridsätt,
varvid ryttaren under trav genom ökat stöd av
knäna och i stigbyglarna av hästens rörelser
lyftes upp i sadeln vid vartannat steg.
Lättsmälta legeringar utmärkas av låg
smält-punkt, under 2000, vilken gör dem lämpliga för
vissa speciella ändamål, främst som
smältsäkring-ar i brandskyddsmateriel, men även för
tillverkning av formar vid precisionsgjutning, som
metallöverdrag på trä, för fixturer i maskintekniken
m. m. De lägsta smältpunkterna nås för
legeringar av vismut, bly, tenn, kadmium, indium
m. fl. metaller. Dit höra bl. a. R o s e s legering
(smältpunkt ioo°) med 25 % bly, 12,5 °/o tenn,
12,5 °/o kadmium och 50 % vismut samt L i p
o-w i t z’ legering (smältpunkt 700) med 26,7 % bly,
13,3 °/o tenn, 10 % kadmium och 50 % vismut.
Lätt tungvikt, Lättvikt, viktklasser i
boxning, brottning och tyngdlyftning (se dessa ord).
Lättviktsmotorcykel, se Motorcykel.
Löbe, Paul, tysk’ socialdemokratisk politiker
(f. 1875), till yrket urspr. typograf. Han tog
ledande del i fackföreningsrörelsen och blev 1919
medlem av tyska nationalförsamlingen, där han
var vicepresident. Han invaldes 1920 i riksdagen,
vars president han var 1920—24 och 1925—32.
Under nazistregimen satt han en tid i
koncentrationsläger och försörjde sig efter frigivningen
som korrektur läsare. L. blev 1946
licensinnehavare för tidningen Der Telegraf i Berlin och 1949
en av v. Berlins delegater i Västtyska
förbundsrepublikens parlament. L. blev s. å. president för
det tyska rådet inom den inofficiella
Europa-rörelsen.
Löberöd. 1) Municipalsamhälle (sedan 1899)
inom Högseröds och Hammarlunda socknar i
Malmöhus län, vid statsbanelinjen Ystad—Eslöv
15 km ö. s. ö. om Eslöv; 0,68 km2, 601 inv.
(1952). Apotek, provinsialläkare och
distriktsveterinär. Strumpfabrik, tillh. Malmö yllefabriks
ab., snickeri, kemisk-teknisk samt hatt- och
mössfabrik.
2) Storkommun i Malmöhus län, omfattande
nyssnämnda socknar samt Harlösa; 87,97 km2;
3,424 inv. (1952); i Frosta och Eslövs domsaga.
Löberöd, gods i Hammarlunda sn, Malmöhus
län, 13 km s. ö. om Eslöv; 429 har, därav 298
har åker. Slottet är av sten i två våningar med
åttkantigt mittorn och två korta flyglar, byggt
1798—99. Slottskyrka uppfördes 1927. L. ägdes
på 1500-talet av ätten Brahe, tillhörde 1635—1799
ätten Ramel, 1799—-1843 greve J. G. De la Gardie
(jfr Delagardieska arkivet) och 1863—1917 ånyo
ätten Ramel. Nuv. ägare H. Wiens.
Löddeköpinge, sn i Malmöhus län, Harjagers
hd, n. om Kävlingeån och dess mynning i
Öresund; 19,47 km2, 1,021 inv. (1952). Småkullig
slättbygd. 1,318 har åker. Stationssamhället
Löddeköpinge, 616 inv. (1951). Egendom:
Löd-desborg. Vid kusten Vikhögs fiskläge. Kyrkan
huvudsaki. från romansk tid. Ingår i Borgeby
och L. pastorat i Lunds stift, Torna kontrakt;
bildar tills, m. Hofterup, Barsebäck och Hög
storkommunen Löddeköpinge; 53,45 km2;
2,276 inv. (1952); i Rönnebergs, Onsjö och
Harjagers domsaga.
Lödde å, se Kävlingeån.
Löderup. 1) Sn i Kristianstads län, Ingelstads
hd, omfattar Skånes sydöstligaste höm; 41,38
km2, 1,827 inv. (1952). Bördig slättbygd. Längs
den långgrunda kusten Kåsebergaåsen och
innanför Sandhammaren flygsandfält, nu
skogsplante-rade. 2,760 har åker. Vid kusten L:s strandbad.
Kyrkan, med fristående kastal, från noo-talet,
restaurerades 1929. Egendom: Hagestaborg. Ingår
i L:s och Hörups pastorat, Lunds stift, Ingelstads
kontrakt. L. bildar tills, m. Hörup och
Valle-berga storkommunen Löderup; 74,72 km2;
3,552 inv. (1952); i Ingelstads och Järrestads
domsaga.
2) Municipalsamhälle (sedan 1927) inom L.i)
och Hörups sn i Kristianstads län, vid
statsbanelinjen Ystad—Kristianstad; 0,75 km2, 619 inv.
(1952). Distriktsveterinär.
Lödighet, se Lod 2).
Lödingen, samhälle vid s. inloppet till Tj
eldsund, på Hinnöy, vid mynningen av Ofotfjorden,
Nordland fylke, Norge; c:a 950 inv. Lotsstation,
telegrafcentrum, handelsplats.
Lödning, hopfogning av två metallytor
genom att mellan dem ingjuta en metall, som vid
avsvalningen fäster vid båda. Denna metall el.
legering kallas 1 o d och får ej vara
hårdsmäl-tare än den lättsmältaste av dem, som skola
hoplödas. Man skiljer mellan snällod av
lättsmälta metaller, ss. tenn el. legeringar av tenn med
bly och vismut, samt h å r d 1 o d av hårdsmälta,
ss. koppar, mässing, nysilver, silver- och
guldlegeringar. Järn lödes med ren koppar, koppar med
legeringar av koppar, zink och tenn, bly med
tennblylegering; guld och silver lödas med
lätt-smältande kopparlegeringar av dessa metaller.
Före 1. måste metallytorna på mekanisk el.
kemisk väg göras väl rena från oxider, fett o. a.
föroreningar. Lödytorna rengöras med fil och
smärgelpapper samt penslas med lödvatten
(utspädd saltsyra, salmiaklösning, zinkklorid o.
dyl.) för borttagande av förefintlig oxidhinna.
För att utestänga luften och motverka
oxidbildning behandlar man lödfogen och lödytorna med
lödmedel; vid snällödning nyttjas härtill en
lödsalva (t. ex. harts, terpentin och salmiak). v’d
hårdlödning ett lödpulver av borax el. andra
lättsmälta salter. Upphettningen av lödstället sker
genom direkt värme (t. ex. med gasbläster el.
biåslampa) el. medelst lödkolv. Lödkolven är ett
stycke smidd koppar, i ena ändan fastsatt vid ett
järnhandtag, i den andra format till en egg, som
kan föras utefter lödstället; lödkolven begagnas
blott vid snällödning. Kolven uppvärmes och
stry-kes mot ett stycke tennlod, varav då en viss
mängd avsmälter och med kolven överföres till
lodstället.
Lödra, på fartyg ring av tågvirke, fastsatt
på bestämt ställe av ett segels kant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
