Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mes - Mesa (geografi) - Mesa (moabitkonung) - Mesabi Range - Mesallians - Mesan - Mesanmast - Mesar el. mesfåglar - Mesas, mesetas - Mesa Verde - Meschched (Mesch-hed) - Mesdag, Hendrik Willem - Mesembryanthemum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
M es—M esembr yanthemum
838
Mes (no. mejs), ställning av trä el. metall
med läderremmar, varpå bördor fästas för att
bäras på ryggen. Nyttjas dels för ryggsäckar,
dels vid armén för bärande av viss utrustning.
Mesa (sp.), geogr., se Mesas.
Mèsa (hebr. Mèsa"), den under Israel (omkr.
850 f. Kr.) skattskyldige moabitkonungen, som
avföll vid Ahabs död och därför angreps av
dennes son Joram (2 Kon. 3). Från denne M.
härrör Mesastenen med den största kända
hebreiska inskriften, historiskt och språkligt lika
viktig. M. meddelar, att han låtit rista inskriften
till guden Kemos’ ära, sedan han krossat det ok,
som pålagts Moab av israeliternas konung Omri,
och erövrat en mängd av Israels städer. En stor
del av texten ägnas åt M:s vidlyftiga
byggnadsföretag. Moabiternas språk visar sig vara en
dialekt av hebreiskan. Stenen, ett 113 cm långt
och 70 cm brett basaltstycke, påträffades 1868
av den tyske missionären Klein vid ruinerna av
Dibän på andra sidan Jordan (Mesas hemort)
och förvärvades av Louvremuseet. — Litt.: R.
Smend och A. Socin, ”Die inschrift des Königs
Mesa” (1886).
Mesabi Range [misä’bi r€i’nd$], bergskedja
i Minnesota, U.S.A., v. om Lake Superior (720
m ö. h.); ett av världens mest givande
järnmalmsfält, upptäckt 1892. Utförsel mest över
Duluth vid Lake Superior.
Mesallians [-a’tjs], gifte med person av lägre
samhällsställning.
Mesän (it. mezza’na, av me’zzo, i mitten),
trapetsformat segel, som föres på mesanmasten.
I hårt väder begagnas ett mindre, trekantigt
segel, kallat mellanmesan.
Mesänmast, aktersta masten på tre- el.
fler-mastat fartyg; på fullriggat fartyg benämnes m.
även kryssmast och på barkskepp
barkmast.
Mesar el. m e s f å g 1 a r, Pa’ridae, fam. av
få-gelordn. tättingar, omfattande småfåglar med
konisk näbb, näsborrarna täckta av fjädrar, korta
vingar och kraftiga klor. Alla m. äro livliga
fåglar, som skickligt klänga i träd för att finna
sin föda, vilken huvudsaki. utgöres av insekter,
puppor och larver men även av frön. Under
fort-plantningstiden leva de parvis, annars stryka de
i spridda flockar omkring i skogarna året runt.
I Sverige leva två släkten, messläktet (se d. o.),
omfattande flertalet av de svenska m., svartmes,
blåmes, gråmes, talgoxe m. fl., och stj
ärtmessläk-tet.
Me’sas, m e s e’t a s, sp., ”bord”, ”taffel”,
platåer, ofta ganska vidsträckta, vilkas översta, vanl.
horisontella lager bestå av hårda, mot
förvitt-ringen motståndskraftiga bergarter, vilka
genomskurits av rinnande vatten, som eroderat djupt
ned genom underliggande lager, vilka i stor
utsträckning bortsköljts. Begränsningen av m. är
mer el. mindre beroende av flodernas lopp. M.
finnas ganska utbrett i arida områden, i Spanien,
n. och s. Afrika, Nordamerika i
Coloradodistrik-tet m. fl. ställen. Synnerligen väl utbildade m.
finnas i sistnämnda trakt, där de skurits ut ur
platån genom flera hundra m djupa kanjoner.
Me’sa Ve’rde, nationalpark i s. . v. Colorado,
U.S.A., bildad 1906; 198 km2. I M. ligga väl
bibehållna, förcolumbianska klippboningar (sé
d. o., sp. 456).
Méschched (M e s c h-h e d, ”martyrernas
stad”), huvudstad i prov. Chorasan i n. ö.
Persien, i Käshef Ruds dal, 930 m ö. h. 176,471 inv.
(1940). M. är Persiens främsta vallfartsort med
imamen Ali ar-Ridas gravmoské; även Harun
ar-Raschid är begraven här. Befolkningen lever till
stor del på pilgrimerna. . ’ ■ i . .
Mesdag [mä’sda^], Hendrik Willem,
holländsk målare (1831—1915), vann anseende
som det holländska kustlandskapets utmärkte
tolkare. Det 1903 bildade Mesdagsmuseet i Haag,
med den konstsamling M. skänkte staden,
omfattar omkr. 350 n:r. Jämte holländskt måleri
dominerar franskt. Barbizonmästarna äro
enastående utsökt representerade.
Mesembrya’nthemum, grek.,
”middagsblom-ma”, växtsläkte av fam. Aizoaceae. M. utgöres
av suckulenta örter och halvbuskar av mycket
olikartat utseende med korsvis motsatta blad och’
rätt stora, sidenaktigt glänsande blommor av gul,
vit el. röd färg. Blommorna äro vanl. öppna vid
middagstiden. De flesta av släktets arter växa
i Sydafrika. F. n. odlas omkr. 300 arter av dessa
ytterst egendomliga och intressanta växter. M.
acinaciforme, Kaplandet, med meterlånga,
nedlig-gande grenar och karminröda blommor är släktets
mest storblommiga art. Isört, M. crystallinum,
är en havsstrandsväxt från Kaplandet,
Kanarieöarna och Medelhavsområdet. Den ettåriga,
ned-liggande örten är tätt besatt med stora,
kristallklara papiller, påminnande om frusna
vattendroppar, och dess äggrunda blad kunna användas till
spenat. M. roseum från Taffelberget i
Kaplandet har 4 cm stora, blekt rosenröda blommor och
är en utmärkt ampelväxt. Många arter se ut som
små kiselstenar, t. ex. M. pseudotruncatellum, Da-’
maralandet, och M. turbineforme, Kaplandet.
Några av dessa ”simulerande” arter och M.
rhopalophyllum (Fenestraria rhopalophylla) från
Blommande M esembryanthemum ponderosum,
Sydvästafrika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
