Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexico - Litt. - Mexico, 2. Mexico City - Mexikanska golfen - Mexikanska telefon-ab. Ericsson - Mexiko - Meybusch - Meyer, 1. Gerdt Meijer - Meyer, 2. Gerhard, d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911 Mexikanska golfen—Meyer 912
tid” (1923); J. E. Thompson, ”M. before Cortez”
(1933); C. A. Burland, ”Art and life in ancient
M.” (1948). — H. B. Parkes, ”A history of
M.” (1938, 2:a uppl. 1950; sv. övers. 1940);
H. Strode, ”Timeless M.” (1944); J. H.
Schlar-man, ”M.” (1950).
2) M., Ciudad de México, Mexico City,
förbundshuvudstad i M.i) med de
inkorporerade förstäderna Tacubaya, Tacuba, Mixcoac och
Guadalupe-Hidalgo; 2,233,914 inv. (1950). M.
bildar jämte omgivningen ett förbundsdistrikt
(distrito federal, förk. D. F.), som har en areal
av 1,483 km2 och 3,049,577 inv. M. ligger 2,277
m ö. h. i den 35 km breda Mexicodalen på
mexikanska högslättens s. del, omgivet i v. och
s. av skogklädda berg, i ö. av de snöklädda
vulkanerna Ixtaccihuatl (5,286 m) och Popocatepetl
(5,452 m). 5 km ö. om M. ligger Lago de
Texcoco, den största och mest centrala av
dalbäckenets 5 sjöar. De voro urspr. avloppslösa
och alltså saltsjöar, men under sommarregnen
sattes ofta den omgivande slätten under vatten,
och M. utsattes för svåra översvämningar. Man
har därför genom en kanal skaffat sjöarna
regelbundet avlopp. Den mark, på vilken M. är byggt,
är dock dålig, saltimpregnerad och vattensjuk.
Här låg en gång det av Cortés erövrade och
förstörda Tenochtitlån. M. har upprepade gånger
härjats av svåra eldsvådor, bl. a. 1692. Särsk.
under P. Diaz’ presidenttid gick uppblomstringen
raskt. Stadens medelpunkt är den jättestora Plaza
de la Constituciön. Den omges av ett flertal
monumentalbyggnader, ss. den 1573—1667 i
barockstil uppförda katedralen, stadshuset från
1720-talet, nationalpalatset med ämbetslokaler, museum
m. m. Det sistn. står på samma tomt, där
Cortés’ hus en gång var uppfört. Detta nedbrann
1692 och var i sin ordning byggt på den plats,
där Montezumas palats stått. Gamla staden har
ett rätvinkligt, från den spanska kolonialtiden
härstammande gatunät med många praktfulla
byggnader från denna tid. Af färskvarteren ligga
v. om Plaza de la Constituciön och ännu längre
västerut de förnäma bostadskvarteren. Den
ståtliga, nära 5 km långa Paseo de la Reforma
leder åt s. v. ut till stadsdelen Chapultepec, i vars
härliga park presidentens sommarpalats ligger.
Bland förstäderna är Xochimilco bekant för
sina vackra trädgårdsanläggningar. En från den
för-spanska tiden härstammande märkvärdighet
äro de ”simmande trädgårdarna” i den
närbelägna Lago de Xochimilco (numera till största
delen sumpmark). De bestå av flottar, täckta av
jord, på vilka man odlar blommor och grönsaker.
Af. är landets viktigaste handelsstad. Av de
talrika affärshusen äro många i händerna på
utländska finansmän. Industrien, som är av mindre
betydelse, omfattar bl. a. livsmedelsindustri, tillv.
av textilvaror, möbler, guldsmedsarbeten och
to-baksvaror. Utom det 1551 gr. univ. har staden
konstakad. med tavelgalleri, nationalbibl.,
obser-vatorium, tjurfäktningsarena och stadion. Af. är
en stor järnvägsknut med 5 järnvägsstationer och
en flyghamn i Balbuena. Lufttrafiklinjer förena
staden med Brownsville, Los Angeles, Mérida
(med förgreningar till Habana och Miami) samt
via Tapachula (vid Guatemalas gräns) med
centralamerikanska republikerna och Panama. En
oljeledning för hit från hamnstaden Veracruz.
3) Delstat i M.i), v., n. och ö. om M.2); 21,403
km2, 1,390,018 inv. Huvudstad: Toluca.
Mexikänska golfen el. bukten, n. delen av
det amerikanska medelhavet, förenad med
Atlanten genom Floridasundet och med Karibiska
havet genom Yucatånsundet; 1,800,000 km2; största
djup 3,875 m. Af. utgör ett gammalt, ofantligt
stort instörtningsbäcken, vilket skjuter djupt in
i den nordamerikanska kontinenten. De nuv.
kusterna uppvisa talrika haff och strandsporrar med
låga dyner. Dock är denna dynrad på Floridas
v. kust genom pågående sänkning upplöst i
talrika öar. Genom M. passera Karibiska
strömmen jämte Antillströmmen, ursprunget för
Golfströmmen.
Mexikänska telefon-ab. Ericsson, Stockholm,
ett 1909 grundat dotterbolag till Telefon-ab. L.
M. Ericsson för drivande av
telefonkommunikationer i Mexico. Aktiekapitalet har successivt
höjts från 3,6 till 32,4 mkr (1947). Verksamheten
är numera baserad på två långfristiga
koncessioner (av 1926 och 1928). Interurbannätet, som
har en längd av c:a 70,000 km, anslöts 1929 till
American Telephone and Telegraph Co:s nät,
varigenom telefonering med den övriga världen blev
möjlig. Bolagets tillgångar i Mexico såldes i
jan. 1948 till ett mexikanskt syndikat, Teléfonos
de México S. A., i vilket ab. L. M. Ericsson,
International Telephone and Telegraph Corp. och
A. Wenner-Gren äro huvudintressenter.
Mexiko, se Mexico.
Meybusch [ma’jboj], Anthon, tysk-svensk
medaljgravör (d. 1702). Han var på 1660-talet
anställd hos kungl. guldsmeden Toutin i
Stockholm och blev 1674 utnämnd till kungl.
medaljgravör. Hans medaljer (över Karl XI:s
myndighetsålder 1672, kröning 1675, de tre segrarna
1676—77 m. fl.) vittna om verklig konstnärlighet
och en formvan hand. På gr. av trakasserier
från myntverket lämnade M. Sverige 1684 och
slog sig ned i Paris, där han blev hovmedaljör.
1690 fick han en liknande anställning i
Köpenhamn.
Meyer [me’jar], bekant styck- och
klockgju-taresläkt. 1) Gerdt Meijer (d. 1664?)
inkom trol. på 1630-talet från Tyskland till
Stockholm. 1640 erhöll M. kungl. fullmakt som
kronans styckgjutare. Han uppbyggde gjuterihus på
kronans tomt vid Rännarbanan (s. om nuv.
Hötorget), där han utom kanoner (”stycken”) även
göt kyrkklockor. Gjuteriet leddes sedan av sonen
Johan M. (d. 1679), av dennes son Gerhard
M. d. ä. (d. 1710) och övergick slutl. till
dennes son M.2).
2) G e r h a r d M. d. y. (1704—84). Han
gjorde 1724—27 en studieresa genom flera europeiska
länder och mottog 1728 förvaltningen av Kungl.
styckgjuteriet, som under hans tid nådde högst
betydlig utveckling. Han gjorde flera
förbättringar och uppfinningar inom yrket. Bl. a.
uppfann han en bronseringsmetod för kanoner, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
