Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölkningsmaskiner - Mjölkomlor, mjölkomror, mjölkongler - Mjölkproduktionsvärde - Mjölkpropagandan - Mjölkprovare - Mjölkprovning - Mjölkpulver - Mjölkpump - Mjölkraser - Mjölkreglering - Mjölkrut - Mjölksaft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Mjölkomlor—Mjölksaft
130
till ett mjölkrum, där den genom en releaser
tömmes ut ur mjölkledningen utan att luft
kommer in i densamma. — Litt.: T. Jansson, ”M.
Dess konstruktion och användning” (1943).
Mjölkomlor (jfr sv. dial. kummel, kummer,
knopp, hänge, fröhus), mjöl kom ror, m j
öl-k o n g 1 e r, gulfärgade, förkrympta skott på gran,
förorsakade av rostsvampen. De äro fyllda med
stärkelse, varav deras folkliga benämning. Som
unga ha de en sötaktig lukt och en om mandel
påminnande smak, varför de stundom ätas.
Mjölkproduktionsvärde, se Fodermedel,
sp. 7’4-
Mjölkpropagandan, en riksförening, som
stiftades 1923 och har till uppgift att sprida
upplysning om mjölkens och mjölkprodukternas
grundläggande värde som näringsämne och om
förbättrad hygien på produktionsplatsen och
försäljningsställena. Fören. är statsunderstödd, har
sitt säte i Stockholm och består av
representanter för läkar- och veterinärkårerna, skolor av
olika slag, jordbruk, mejerihantering, socialt
intresserade m. fl. M. anordnar i samarbete med
skolledningarna riksomfattande
upplysningsverksamhet i skolorna, s. k. mjölkdagar, och
medverkar i övrigt med föredrag, broschyrer, tidn.-art. i
olika sammanhang samt utdelning av diplom till
mjölkleverantörer över hela landet för
mönstergill vård om mjölken på produktionsplatsen. M.
utger sedan 1924 Mjölkpropagandan, tidskr. för
jordbruk, mejerihushållning, hygien och
näringsfysiologi.
Mjölkprovare. se Mjölkprovning.
Mjölkprovning innebär en undersökning av
mjölkens egenskaper i olika hänseenden. Många
av de provningsmetoder, som tidigare använts, ha
nu övergivits såsom icke fyllande en nyare tids
krav på noggrannhet. Sådana voro bestämningen
av mjölkens fetthalt efter mjölkens
genomskinlig-hetsgrad, Fesers laktoskop m. fl., efter
mängden grädde, som erhölls dels genom
grädd-sättning av mjölken i graderade glascylindrar,
Chevaliers kremometer el. g r ä d
d-mätare, dels genom centrifugering av
mjölken i smala glasrör, Bergs laktoskop, efter
volymen av den fettlösning, som erhölls genom
att blanda 10 cm3 mjölk med en blandning av
lika delar 91—92-procentig sprit och eter i
graderade glascylindrar och i en tab. avläsa den
mot fettlösningens volym svarande fettprocenten
i mjölken, Marchands
laktobutyrome-t e r. Ännu användes mjölkvågen el. mjöl
k-areometern för att kontrollera spec. v., som
hos oskummad mjölk normalt är 1,028—1,034. En
lägre spec. v. än 1,028 tyder på att mjölken
blandats med vatten. En hög spec. v. och låg fetthalt
tyder på skumning av mjölken el. på
skummjölks-inblandning. För provning av mj ölkens surhetsgrad
användes t i t r e r i n g med t. ex. n/4 NaOH.
Normalt svarar mjölkens surhetsgrad mot 7 cm3
n/4 NaOH per 100 cm3 mjölk. Surhetsgraden
kan dock även hos en nymjölkad mjölk variera
inom ganska vida gränser. Alkoholprovet
består i att lika delar mjölk och 68-procentig
alkohol blandas med varandra. Koagulerar då mjöl-
NF XV — 5
ken, har den en surhetsgrad, svarande mot 8—9
cm3 n/4 NaOH. Katalasprovet användes
för att påvisa mjölk från kor med sjuka juver.
Man blandar 15 cm3 mjölk med 5 cm3
i-procen-tig vätesuperoxidlösning i ett provrör, som
till-slutes med en gummipropp, försedd med ett
gas-avledningsrör. Den frigjorda syrgasen uppsamlas
och mätes. Efter två tim. 20—250 är
syrgas-mängden normalt 2,5, högst 4 cm3 i nymjölkad
mjölk. Större mängder tyda på mjölk från en
ko med sjukt juver (juverinflammation, mastitis).
Diastasprovet användes också för att
påvisa sjukligt förändrad mjölk. Diastas (amylas)
förekommer näml, endast i obetydlig mängd i
normal mjölk. Provet utföres på så sätt, att
vart och ett av en serie provrör fylles med 10
cm3 mjölk; sedan tillsättes i stigande mängder
av en i-procentig stärkelselösning i första
röret 0,05 cm3 (en droppe), i andra 0,1 o. s. v.,
varefter rören omskakas. Efter 30 min. sättes till
varje rör 1 cm3 jodlösning (1 g jod, 2 g
jodkalium och 300 g vatten), rören omskakas, och
därefter iakttages omedelbart lösningens färg. Blir
denna citrongul, har den tillsatta stärkelsen fullst.
hydrolyserats, en gråaktig nyans angiver spår
och en tydlig grå el. blå färg en större del
osönderdelad stärkelse. Genom att iakttaga, i huru
många rör stärkelsen försvunnit, kan man
bedöma diastasverkans storlek. Som norm för
bedömningen av mjölk angives, att 100 cm3 normal
mjölk på 30 min sönderdela 0,015—0,020 g
stärkelse. De 3 el. 4 första rören böra alltså visa
gul färg.
Mjölkpulver, se Mjölk, sp. 121.
Mjölkpump, apparat för tömning av brösten
hos digivande kvinnor, då barnet av någon
anledning ej kan läggas till bröstet. M. består i
sin enklaste form av en liten glaskupa, försedd
med en gummiballong.
Mjölkraser (i mots. till köttraser),
boskaps-raser med utpräglade anlag för mjölkproduktion,
t. ex. jerseyboskap, ostfrisiska mjölkfåret och
saanengeten.
Mjölkreglering, se Jordbruksreglering och
M j ölkhushållning.
Mjölkrut, dets. som pulvriserat styckekrut
(svartkrut). M. användes med en tillsats av 33
—50% träkolspulver som drivsats till raketer.
Mjölksaft. 1) Bot., en vanl. vit, sällan
svavelgul el. blodröd, tjockflytande vätska, som består
av vatten och däri lösta el. uppslammade ämnen,
ss. socker, garvämnen, alkaloider, enzymer,
gummi, kautschuk, fett- och hartsdroppar,
stärkelse-och proteinkorn, salter m. m., och som i luften
stelnar till en gummiliknande massa. M. är
innesluten i särskilda, tunnväggiga celler, vilka som
ett grenigt system genomdraga växtkroppen och
utgöras av antingen mjölksaftceller
(oledade mjölksaftkärl) el. mjölksaftkärl
(ledade mjölksaftkärl), sällan även av m.-förande
intercellularer, mjölksaftgångar.
Mjölk-saftcellerna äro enkla celler, som bilda hy flika,
rikt förgrenade rör, och förekomma hos törel-,
tulkört- och mullbärsväxter. Mjölksaftkärl, hos
korgblommiga växter av underfam. Liguliflorae,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
