Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monte Rosa - Monterrey - Monte San Giuliano - Monte Sant’ Angelo - Montesquieu, Charles de Secondat de La Brède - Montesquiou-Fezensac, Robert de - Montessorisystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Monte Rosa—Montessorisystemet
228
Monte Rosa [må’nte rå’za], huvudgruppen i
Penninska alperna och näst Mont Blanc Europas
högsta berg. M. ligger på gränsen mellan Schweiz
(Valais) och Italien och uppbygges av gnejs och
granit. Massivet har en längd av c:a 20 km. Dess
9 huvudtoppar nå mer än 4,200 m ö. h. Den
högsta (tillika i Schweiz) är Dufourspitze, 4,638 m
ö. h. Åt v. går en rygg över Lyskamm (4,538
m; se bild 1 å pl. vid Alperna) och Breithorn
(4,171 m) mot Matterhorn. Bland glaciärerna är
Gornergletscher på nordsidan störst. En
kugg-hjulsbana för upp på Gornergrat (3,136 m). På
Punta Gnifetti (4,559 m) på M :s s. ö. sida
ligger ett meteorologiskt-fysikaliskt observatorium
och på Colle d’Olen (2,871 m) Angelo Mosso-inst.
för fysiologisk forskning. Dufourspitze bestegs
f. ggn 1848.
Monterrey [måntärä’jl, huvudstad i staten
Nuevo Leon, n. ö. Mexiko, i Santa Catarinas
bördiga dalgång; c:a 190,000 inv. Viktig
järnvägsknut. Flygstation. Ärkebiskopssäte. M. är n.
Mexicos främsta handels- och industristad.
Metall-, textil-, tvål- och tobaksfabriker.
Monte San Giuliano [må’nte san d$olia’nå],
stad på v. Sicilien, 8 km ö. n. ö. om Trapani,
på det 750 m höga San Giuliano, forntidens Eryx’,
c:a 1,200 inv.
Monte Sant’ Angelo [må’nte sant a’nd$elå],
stad i s. ö. Italien, på sluttningen av Monte
Gar-gano, 840 m ö. h., c:a 20,000 inv. Kyrkan San
Michele, delvis inbyggd i klippan, är en mycket
besökt pilgrimsort.
Montespan [mätäspä’1, Fr a n q oi se A t h
é-n a i s de Rochechouart, markisinna av M.,
en av Ludvig XIV:s älskarinnor (1641—1707).
Hon kom 1660 till Paris, blev hovdam och äktade
1663 markisen av M. Hon väckte Ludvig XIV:s
behag och blev omkr. 1668 dennes älskarinna.
1679 bröts hennes välde av madame de
Mainte-non, som uppfostrade hennes och Ludvigs barn.
1691 lämnade M. Versailles. Hon var praktlysten
men utan politiskt inflytande. M. hade med
Ludvig åtta barn, alla legitimerade; bland dem
märkas hertigen av Maine och greven av Toulouse.
— Litt.: H. N. Williams, ”Madame de M.”
(1903)-
Montesquieu [mätäskjö’l, Charles de
Secondat, baron de La Brède och d e M.,
fransk statsfilosof (1689—1755). M. tillhörde
äm-betsmannaadeln, blev 1714 parlamentsråd i
Bordeaux och erhöll 1716 parlamentspresidents
värdighet. 1721 utgav M. anonymt ”Lettres persanes”
(sv. övers. 1915), vari han under form av brev
mellan två perser skarpt kritiserade
samhällsförhållandena i Frankrike. 1728 begav sig M. på
resor till olika europeiska länder för sociala och
politiska studier, stannade två år i England, vars
statsskick väckte hans livliga intresse, och
påverkades starkt av Lockes politiska skrifter. Den
första frukten av hans arbete var en historisk
undersökning, ”Considérations sur les causes de
la grandeur et de la décadence des romains”
(1734; sv. övers. 1755), vari han sökte framställa
orsakssammanhanget i den romerska historien.
1748 utkom det arbete, som gjort honom till ett
av det politiska tänkandets största namn, ”L’esprit
des lois”. Den ledande tanken däri är, att
samhällsinstitutionerna (lagarna) böra lämpas och
bedömas efter folkens olika livsvillkor, deras
geografiska och ekonomiska förhållanden, deras
storlek, seder, religion, historia o. s. v. M. erkände
därför berättigandet av olika statsformer, så
snart de garanterade samhällelig ordning och ett
visst mått av
individuell frihet. Fullt
betryggande fann M.
endast en monarki, där
den verkställande
makten skulle tillhöra
monarken, den
lagstiftande en riksförsamling,
bestående av ett
aristokratiskt överhus och
ett folkvalt
underhus, och den
dömande oberoende domare.
Uppslaget till
makt-fördelningsläran, som
redan givits av
and
ra, genomförde M. så fullständigt, att
innehavare av en ”makt” aldrig skulle få deltaga i
utövningen av en annan. Maktfördelningsläran
har varit av utomordentlig betydelse i den
för-fattningspolitiska diskussionen och tjänat som
förebild vid utarbetandet av mänga författningar,
bl. a. för 1809 års svenska författningsverk. M:s
verk fingo en icke mindre betydelse på flera
områden. Han var den förnämste grundläggaren av
den genetiska historieuppfatmingen genom att
med oerhörd mångsidighet betona allehanda
histo-risk-politiska och fysiska faktorers betydelse för
utvecklingen. Hans av naturvetenskaperna starkt
påverkade betraktelsesätt skapade också en ny
människouppfattning, alldeles motsatt den
klassiska litteraturens. I st. f. dennas stiliserade och
overkliga människogestalt trädde en mångfald
olika, av klimat, miljö o. s. v bestämda olika
folkindividualiteter. Intresset för dessa kom snart
att påverka, föryngra och förnya åven
vitterheten; M :s s. k. klimatlära är ett av de viktigaste
tankeferment, som framkalla de förromantiska
rörelserna. — M:s saml. verk mgåvos 1875—79
i 7 bd av Laboulaye. — Litt.: Biogr. av A. Sorel
(3æ uppl. 1907).
Montesquiou-Fezensac [måtäskjo’-fazäsa’k],
Robert de, greve, fransk författare (1855—
1921). M. var en av de mest exklusiva
företrädarna för den franska symbolismens raffinerade
fin-du-siècle-ideal i liv och dikt. Hans originella
personlighet har tjänat som modell för berömda
litterära figurer hos Huysmans (Des Esseintes),
Rostand (Påfågeln i ”Chantecler”) och Proust.
Bland hans många diktsamlingar må nämnas
”Hortensias bleus” (1896). Av stort
personhisto-riskt intresse äro hans postumt utgivna memoarer,
”Les pas effacés” (3 bd, 1923). — Se A.
Österling, ”Dagens gärning” (1926).
Montessorisystemet [månteså’ri-], ett system
för fostran och undervisning av barn från 2V2—3
års ålder och uppåt, är grundlagt av den
italienska läkaren Maria Montessori (1870—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
