Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moore, George (filosof) - Moore, Grace - Moore, Henry - Moore, Henry Ludwell - Moore, Sir John - Moore, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Moore
246
Henry Moore: Gungstolen. Brons, 1950.
dilære” (1948). — ”Library of living
philo-sophers”, 4 (1942) är ägnad M:s filosofi (med
bibliogr.). M. har bidragit med en självbiogr.
och med ”Reply to my critics”, som utförligt
behandlar etiska och kunskapsteoretiska
grundbegrepp samt filosofiens metodproblem.
Moore [mo’o], Grace, amerikansk sångerska
och skådespelerska av irländsk börd (1903—1947).
Efter att ha medverkat i musikkomedier och
revyer i New York och Paris sjöng hon på La
Scala i Milano och engagerades 1928 för 3 år
vid Metropolitanoperan i New York, varjämte
hon uppträdde på konserter och i radio. Genom
ljudfilmen ”One night of love” (”Den
sjungande Venus”, 1934) vann hon rykte som vår tids
främsta filmsångerska. Vid ett par konserter i
Stockholm 1936 väckte hon allmän hänförelse
genom sin sångkonst. Hon utg. 1944 memoarerna
”You’re only human once”. M. omkom vid en
flygkatastrof på Kastrup, Köpenhamn.
Moore [mo’a], Henry, engelsk bildhuggare
(f. 1898). Efter konststudier i Leeds och
London verkade M. som lärare vid olika konstskolor
i London till 2:a världskrigets utbrott. Redan i
de tidiga arbetena från början och mitten av
1920-talet är hans egenart fullt utpräglad. Han
är mindre påverkad av den samtida franska
kubismen än av negerskulpturen och den
förhistoriska konsten i England. De starka förvrängningar
av de mänskliga formerna, som karakterisera alla
hans arbeten, äro icke beroende på konstruktiva
strävanden utan på en vilja att omsmälta
förebildens yttre i en för materialet naturlig form.
De i trä, metall el. sten utförda verken vilja
ge intryck att vara formade av naturen själv.
Förutom en rik utställningsverksamhet i England
har M. framför allt exponerat i U.S.A. Han har
även haft en uppmärksammad utställning i
Stockholm. 1948 vann han det internationella
skulpturpriset på Biennalen i Venedig. — Litt.: J. J.
Sweeney, ”H. M.” (1946).
Moore [mo’a], Henry Ludwell,
amerikansk nationalekonom (f. 1869), prof, vid
Columbia Univ. 1902—09. M. är en av
banbry-tarna för den statistiska metoden inom
nationalekonomien. Själv formulerade han på grundval
av ett omfattande statistiskt material en
konjunkturteori, enl. vilken regnförhållanden och i sista
hand astronomiska orsaker spelade huvudrollen
(”Economic cycles: Their law and cause”, 1914,
”Generating economic cycles”, 1923). I sin
”Synthetic economics” (1929) vill M.
sammanknyta hela det ekonomiska universum med hjälp
av statistiskt vunna funktionssamband för att
därmed lägga en rationell grund för den ekonomiska
politiken.
Moore [mo’a], Sir John, brittisk general
(1761—1809). Han trädde 1776 i krigstjänst samt
gjorde sig under kolonialkrigen känd för stort
personligt mod. 1784—90 var M. led. av
parlamentet. där han i allm. anslöt sig till Pitts
politik. Redan 1798 blev M. generalmajor och
förde med framgång självständiga befäl, bl. a. i
Egypten (1800) och Portugal (1807), adlades
1805 och blev samtidigt generallöjtnant. 1808
blev han befälhavare för de engelska
hjälptrupperna till Sverige. Misstroende den svenska
politiken, åstadkom M. en konflikt med Gustav IV
Adolf och återvände med sina trupper till
England. Han fick sedan befälet över den engelska
armén i Portugal, vilket han förde på ett
beundransvärt sätt under synnerligen svåra
förhållanden, bl. a. den ryktbara reträtten till Coruna.
Där sårades M. dödligt 1809 i ett för
engelsmännen segerrikt slag. — Litt.: J. C. Moore,
”Life of Sir J. M.” (2 bd, 1834); ”The diary
of Sir J. M.” (2 bd, 1904); S. Clason, ”Gustaf
IV Adolf och general M.” (i Hist. Tidskr. 1912).
Moore [mo’a], Thomas, irländsk skald
(1779—1852). Han graduerades i Dublin 1798
och for sedan 1799
till London för att bli
advokat. Hans bästa
verk är ”Irish
melo-dies” (1808—34;
”Irländska melodier”,
övers, åv C. R.
Nyblom, 1858, en del även
av J. E. Rydqvist,
1825), där han
sinne-bildligt förhärligar sin
förtryckta fäderneö,
dess natur, minnen,
lidanden, förtrytelse och
förhoppningar. 1817
utkom ”Lalla Rookh”
(sv. övers, av Lars Arnell 1829—30; 2:a uppl.
1860), en prosanovell, inramande fyra poetiska
berättelser, ”Paradise and the peri”, tonsatt av
Schumann, etc. Andra orientaliska diktverk äro
”The loves of the ängels” (1822; ”Englarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
