Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalbudget - National Bureau of Economic Research - National Cash Register, The - National City Bank of New York - Nationaldag - Nationaldans - Nationaldräkt - Nationalekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
National Bureau of Economic Research—Nationalekonomi
632
använt n. som ett hjälpmedel för att avgöra,
huruvida efterfrågan å nyttigheter kan förväntas
bli större än tillgången, el. m. a. o., om man kan
förvänta ett prishöjande ”inflationsgap”. N. har
framlagts i samband med statsverkpropositionen
samt även publicerats i Konjunkturinst:s
meddelanden. Uppgörandet av n. har varit anförtrott
åt en särskild nationalbudgetdelegation.
National Bureau of Economic Research
[nä’/nl bjoråu’ av ikanå’mik risä’tj], amerikansk
ekonomisk forskningsorganisation, bildad 1920
”för att opartiskt undersöka de fakta, som
inverka på ekonomiska och sociala problem”. Bland
dess viktigare publikationsserier kunna nämnas
”Studies in income and wealth” (12 bd utkomna
1937—51) samt (sedan 1937) 4 olika serier om
finansieringsproblem.
National Cash Register, The [Öa nä’/nl kä’J
re’d$ista], Dayton, Ohio, U.S.A:s ledande företag
för tillverkning av kassaregister. Företaget
etablerades 1882 och fick bolagsform 1906; nuv.
bolag från 1926. I tillverkningsprogrammet ingår
även bokförings-, additions- och
frankeringsma-skiner samt adderande skrivmaskiner.
Huvud-fabrikerna äro belägna i Dayton. Dessutom
finnas filialfabriker i Ithaca, N. Y., i Toronto,
Ca-nada, och i Dundee, Skottland. N. inköpte 1931
Remington Cash Register Co. och förvärvade
1934 genom sitt tyska dotterföretag den
kassa-registertillverkning, som dittills bedrivits av
Kruppverken.
National City Bank of New York [nä’/nl
si’ti bähjk av njö’ jå’k], den 2:a i ordningen av
U.S.A:s banker. Den grundades 1812 under namn
av CityBankof N. Y. och registrerades 1865
bland national banks med sitt nuv. namn. Ända
fram till sekelskiftet fortgick dess utveckling rätt
långsamt, men därefter skedde ett rekordartat
uppsving. N:s filialnät i N. Y. omfattade 1950
67 kontor. Ett av de mera framträdande dragen
i N:s rörelse har varit dess starka
utlandsorga-nisation.
Nationaldag, nationell högtidsdag, firad av ett
helt folk till minne av en betydelsefull händelse
i dess historia el. för att ge uttryck åt
fosterlandskänslan genom hyllning för
statsöverhuvudet el. annan nationell symbol. N. firas gärna
med folkliga förlustelser, festtåg, idrottsspel,
militära parader o. dyl. — Ofta har den dag, då
landet fått sin gällande författning, valts som n.,
t. ex. i Danmark 5/g, i Norge 17/s, i U.S.A. ih.
I Frankrike firas minnet av Bastiljens intagande
14/7. I Sverige högtidlighålles 6/e, årsdagen
för Gustav Vasas tronbestigning 1523 och för
Sveriges regeringsforms tillkomst 1809, såsom n.
Initiativet togs av A. Hazelius, som lät fira
dagen på Skansen i Stockholm f.g. 1892. Efter
hand omfattades tanken av allt vidare kretsar,
och sedan dagen fr. o. m. 1916 officiellt firats
som Svenska flaggans dag, har den faktiskt om
än icke formellt fått karaktären av svensk n. Av
Utrikesdep. och svenska beskickningar i utlandet
firas konungens födelsedag (alltså f. n. n/n)
som n.
Nationaldans, se Folkdans.
Nationaldräkt, se Folkdräkt.
Nationalekonomi (efter ty. Nationalökonomie;
jfr eng. political economy), i senare tid (från
slutet av 1800-talet) allt oftare socialekon
o-m i, betecknar den samhällsvetenskap, som söker
beskriva och därmed förklara det ekonomiska
livet. Bland n:s undera vd. kunna nämnas:
penningteori, som behandlar penningväsendet och
förändringar i den allmänna prisnivån,
konjunkturteori, som behandlar
konjunkturväxlingar och övriga cykliska variationer i det
ekonomiska livet, företagsekonomi, som
behandlar företagens prispolitik, kostnader etc.,
finansteori, som behandlar de offentliga
samfundens inkomster och utgifter samt dessas
inverkan på det ekonomiska livet, teorien för den
internationella handeln och
kapitalrörelserna samt ekonomisk
historia. Bland n:s hjälpvetenskaper märkas
statistik, sociologi och juridik. Ett systematiskt
bearbetande av de ekonomiska problemen är av
relativt sent datum. Upptäckten av nya länder vid
nyare tidens ingång medförde livligare
handelsförbindelser. Det från Sydamerika
inströmmande silvret ledde till att den under medeltiden
dominerande natura- och egenhushållningen
successivt ersattes med byteshushållning och
penninghushållning. Penningmängdens ökning
framkallade en stark prisstegring, som väckte intresset för
de ekonomiska sammanhangen. Allteftersom det
på länsväsen el. folkuppbåd vilande försvaret
ersattes av värvade legohärar, behövde furstarna
i de nya nationalstaterna ökade penninginkomster
och blevo därför i högre grad intresserade för
näringslivets reglering och förkovran. Spec.
intresserade man sig för en aktiv handelsbalans, då
denna förde in ädla metaller och därmed reda
pengar i landet. Den föga enhetliga ekonomiska
teori och politik, som till följd härav utformades
under 1500—1700-talen, brukar med ett
gemensamt namn benämnas merkantilismen.
Medan man i England och Frankrike främst
intresserade sig för näringslivets reglering,
intresserade man sig i Tyskland särsk. för
statshushållningens. Målet för kameralisterna var
att i de otaliga småstaterna ersätta det medeltida
feodala finanssystemet med ett på
penninghushållning grundat system. Frånsett utrikeshandeln
intresserade sig merkantilisterna främst för
industrien, som syntes dem erbjuda de största
utvecklingsmöjligheterna. De talrika statsingrepp
och regleringar, som känneteckna merkantilismen,
gingo i stort sett ut på att gynna industrien på
jordbrukets bekostnad. Under 1700-talet gjorde
detta emellertid framsteg i samband med
bondeklassens ekonomiska frigörelse och
skiftesreformerna. Enl. fysiokraterna utgjorde
jordbruket den enda produktiva näringsgrenen, då det
tack vare samarbete med naturen skapade ett
värde utöver den insatta arbetskraftens.
Jordbruket skulle bäst främjas genom att alla
inskränkningar i den enskildes handlingsfrihet på
det ekonomiska området slopades, en åsikt, som
överensstämde med den under 1700-talet
förhärskande naturrätten. Fysiokraterna voro de första,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
