Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neergaard, Niels - Nefas - Nefelin - Nefelinsyenit, eleolitsyenit - Nefelometri - Nefertiti - Nefoskop - Nefrektomi - Nefrit (mineral) - Nefrit (medicin) - Nefros - Nefud, Nufud - Negapatam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
N ef as—N egapatam
744
sen-Mygdal 1926—29. N., som under studietiden
särsk. ägnade sig åt historien och nationalekonomi,
tillhörde urspr. radikala, vänsterorienterade
kretsar. Han var ivrig medl. av Studentsamfundet
och startade 1884 Tilskueren, som blev organ
för den litterära vänstern. När N. 1892 hade säte
i Folketinget, anslöt han sig till Bojsen. J. C.
Christensen höll gruppen på avstånd, tills
Radikale Venstre bröt sig
ut och han fick bruk
för de moderata.
Härmed började N:s
karriär som minister; han
blev 1908
konseljpresident, sedan
Christensen komprometterats
genom
Alberti-skan-dalen. Han blev dock
redan 1909
tillbaka-trängd av Christensen,
som motsatte sig N:s
förslag om
Köpenhamns befästande. På
den liberala tullagen
av 1908 samt grundlagsförslaget av 1912 hade
N. stort inflytande, och han var länge en
framträdande medl. av finansutskottet. Som
statsminister efter 1920 genomförde N. Sönderjyllands
återförening med Danmark, och han arbetade en
tid även på att återfå Flensburg. Mest var hans
regeringstid dock präglad av djupgående kriser,
som följde efter kriget. Det ekonomiska och
finansiella saneringsarbetet skred långsamt
framåt och krävde en sparsamhet, som i förbindelse
med höga skatter ej gjorde N. populär. Då
vänstern åter utsåg regeringen 1926, blev godsägare
Madsen-Mygdal partiets ledare. N. kom i
bakgrunden och slutade helt sin politiska bana 1932.
Som historiker nedlade N. ett förtjänstfullt arbete
genom ”Under Junigrundloven” (2 bd, 1892—
1916.). 1935 utkommo hans minnen från åren
1854—94.
Ne’fas, lat., brott mot gudomlig lag, synd.
NefeEn, ett hexagonalt kristalliserande
mineral av natriumaluminiumsilikatet Na20 . AI2O3
. 2 SiÜ2. Egentlig n. i vissa vulkaniska och
gångbergarter är glasig och färglös, varieteten e 1 e
o-lit i djupbergarter och pegmatiter fettglänsande
och något färgad (grön- el. brunaktig, röd el.
grå).
NefeEnsyenit, eleolitsyenit,
grovkristal-linisk djupbergart av alkaliserien, bestående
hu-vudsakl. av alkalifältspat (natronrik ortoklas)
och nefelin. Som mörka mineral uppträda
alkali-amfiboler. Icke sällan karakteriseras n. av sitt
rika innehåll av accessoriska beståndsdelar, t. ex.
zirkon, titanit och apatit. N:s växlande
sammansättning ger upphov till en rad varieteter, t. ex.
laurdalit, canadit och urtit. I Sverige förekommer
n. vid Almunge nära Uppsala, på Alnö vid
Sundsvall, vid Särna (s ä r n a i t) samt n. om Gränna
(grennait). N. torde på dessa platser vara av
postsilurisk ålder.
Nefelometri, kemisk analysmetod, som
grundar sig på styrkan av en grumling i en vätska.
Man sätter till provet ett reagens, som med det
ämne, som skall bestämmas, ger en grumling, och
jämför styrkan av denna med den, som erhålles,
om samma mängd reagens sättes till en känd
lösning av ämnet i fråga. I en nefelometer
mätes så förhållandet mellan det ljus, som
reflekteras av partiklarna i de bägge lösningarna.
Nefertiti, egyptisk drottning, gemål till farao
Amenhotep IV (1370—52 f. Kr.). I vår tid har
N. blivit berömd tack vare de utsökta porträtt
av henne, som kommit i dagen vid
utgrävningarna i el-Amarna.
Nefoskop [-ä’p], instrument, med vilket
molnens drifts riktning och hastighet i förhållande till
deras höjder mätas. N. finnas av flera olika slag,
varav må nämnas de s. k.
molnspeglarna. Dessa
utgöras av en skiva av på
baksidan svartmålat glas el.
spegelglas med ingraverade
koncentriska cirklar på bestämda
avstånd samt radier, motsv. de
olika väderstrecken. Däri
iakt-tages, hur lång tid bilden av
ett moln behöver för att
passera mellan de ingraverade
cirklarna. Rörelseriktningen
hos molnet erhålles med hjälp
av radierna. Vanligast är
Bes-sons ”m o 1 n r ä f s a”. Denna
består av en vridbar stång, på
vilken upptill anbragts en
tvärslå, försedd med spetsar på
lika avstånd från varandra, av
vilka en befinner sig mitt över
den vertikala stången. En lätt
skönjbar punkt på ett moln
fixeras mot sistn. spets, och
räfsan vrides så, att samma punkt efter tiden t
infaller på en annan spets. Molnets rörelseriktning
avläses direkt på en graderad skiva, och hastighe-
V n
ten V beräknas ur formeln— där H är
H ht
molnets och h spetsarnas höjd över ögats nivå
samt n är avståndet mellan spetsarna.
Nefrektomi (av grek. nefro’s, njure och
ek-tomè, utskärning), operativt avlägsnande av ena
nj uren.
Nefrit, miner, (av lat. la’pis nephriticus,
njursten, så kallad på grund av dess gamla bruk som
amulett mot njurlidande), en vanl. blekgrön, tät,
ytterst seg stenart, som utgöres av ett mycket
finfiltigt aggregat av tremolit el. aktinolit. N. har
spec. v. 2,9—3,1, hårdheten 5,5—6 och skiljer
sig från jadeit, som den mycket liknar, lättast
genom sin svårsmältbarhet. De mest bekanta
fyndorterna för n. ligga i Centralasien, i Sibirien
och på Nya Zeeland. I Europa finnes n.
anstående bl. a. i Schlesien, Graubünden och Ligurien.
Nefrit, med., se Njursjukdomar.
Nefros [-a’s], med., se Njursjukdomar.
Nefud, N u f u d, öken i n. Arabien, se d. o.,
sp. 667.
Negapatäm, hamnstad i prov. Madras, Indiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
