Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nonie - Noninterventionspolitik - Nonkombattanter - Nonkonformister - Non liquet - Non multa sed multum - Nonnen, Edward - Nonnos - Non olet - Nonparelj - Non plus ultra - Non possumus - Nonruminantia - Non scholae sed vitae discimus - Nonsens - Non sine (laude approbatur) - Non-stop - Non tanto - Non troppo - Noologi - Noologisk sociologi - Noordwijk aan Zee - Noordzee-Kanal - Nootska palatset, van der - Nopalea - Noppa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N oninterventionspolitik—N oppa
utefter huvudskalan. N. är vanl. indelad så, att
t. ex. 10 delar på n. upptaga samma längd som
9 delar på huvudskalan. Genom att avläsa vilket
av n:s delstreck som sammanfaller med ett
delstreck på huvudskalan erhåller man finavläsningen
i t. ex. tiondelar av huvudskalans indelning. N.
beskrevs först av den franske mekanikern Pierre
Vernier (1631) och kallas i England och
Frankrike vanl. ’vernier. Se även Nunes, P.
Noninterventiönspolitik (av lat. nön, icke, och
intervenire, träda emellan) driver en stat, då den
avhåller sig från all (folkrättslig) intervention
(se d. o.).
Nonkombatta’nter (fr. non-combattants),
”icke-stridande”, enl. folkrättslig terminologi (till
skillnad från kombattanter) sådan personal,
tillhörande krigsmakten, som icke har till
uppgift att direkt deltaga i strid, med verksamhet
inom sjukvård, förvaltning o. s. v.
Nonkonformfster, se Dissenters.
Non liquet [li’kv-], lat., ”det är icke klart”;
romerskt domstolsvotum = saken kan ej avgöras.
Non mu’lta sed mu’ltum, lat., ”ej
mångahanda men mycket”; uttryck av Plinius d. y. med
betydelsen: man bör studera grundligt vad man
studerar, ej ytligt många ämnen.
Nonnen [nå’-J, Edward, agronom (1804—
62). Han var född i Hamburg och inflyttade 1818
till Göteborg. N. studerade urspr. kemi, botanik
och veterinärkunskap men därefter jordbruk.
1828 köpte han egendomen Degeberg i
Skaraborgs län. 1833 började han där undervisning
med lantbrukselever, vilket företag utvecklades
till ett lantbruksinstitut, det första i sitt slag i
Sverige. Det vann stort anseende, och Degeberg
blev berömt som ett mönsterjordbruk. Han
verkade också i skrift för jordbruksnäringens
utveckling och utgav bl. a. ”Betraktelser öfver
foderodlingens vigt” (1856), ”Om rofodling”
(1857) och ”Om cirkulations- eller vexelbruk i
Sverige” (s. å.). — Biogr. av J. F. Hallenborg
(1925)-
No’nnos, grekisk episk skald, f. i Panopolis
i Egypten, verksam i slutet av 300-talet. Hans
första verk är ett omfångsrikt, fantastigt och
sinnligt epos, ”Dionysiaca” (utg. av A. Ludwich
1909—11), om Dionysos’ strider och triumftåg.
Sedan han blivit kristen, författade han en
parafras av Johannesevangeliet på vers.
Non o’let, lat., ”det luktar ej”; pengar lukta
ej d. v. s. pengar förråda ej, hur de förvärvats.
Nonpare’lj [någ-] (fr. nonpareille), eg.
”makalös”, ”oförliknelig”, fin tryckstil, även kallad
halvcicero, håller i kägeln 3 kvartpetit el.
6 typografiska punkter, t. ex. nonparelj.
Non plus u’ltra, lat., ”(härintill och) icke
vidare” ; oöverträffligt, ypperst.
Non po’ssumus, lat., ”vi kunna det icke”,
påven Clemens VII:s svar på Henrik VHI:s av
England begäran’om skilsmässa; sedermera ett
vanligt uttryck för påvemaktens obenägenhet att
tillmötesgå en stats önskemål el. tidsandans krav.
Nonrumina’ntia, se Hovdjur, sp. 508.
Non scholae sed vitae dfscimus [.. skå’le ..],
lat., ”vi lära ej för skolan utan för livet”; ett
önskemål för skolundervisningen, formulerat
genom omvändning av Senecas karakteristik: vi lära
ej för livet utan för skolan.
Nonsens [nå’n-] (fr. nonsens, eng. nonsense,
av lat. non se’nsus, icke mening), meningslöst tal,
tomt pladder.
Non si’ne (låu’de approbätur), lat., icke utan
beröm godkänd (betygsgrad).
Non-stop [nå’n-stå’p], eng., utan uppehåll,
oavbruten.
Non tanto [nån ta’ntå], it., dets. som non
troppo (se d. o.).
Non troppo [nån trå’på], it., mus., icke för
mycket.
Noologi (grek. no’os, förnuft, och lo’gos, lära),
läran om det andliga, särsk. läran om de rena
förnuftsbegreppen.
Noologisk sociologi [-lä’-], studiet av de
sociala processerna såsom väsentligen ett uttryck
för ”folkanden”, d. v. s. för ett folks mentalitet.
N., som är en viktig gren av den tyska sociologien,
representeras framför allt av R. Stammler, M.
Scheler och M. Weber.
Noordwijk aan Zee [nä’rtvéik än zé’],
badort i nederl. prov. Sydholland, vid Nordsjön, 10
km n. v. om Leiden.
Noordzee-Kanaal [nä’rtzè-kanä’l], se
Nord-sjökanalen.
Nootska palatset, van der N. [fan., nä’t-1,
uppkallat efter holländaren Th. van der Noot,
som var överste i svensk tjänst och omkr.
1670 uppförde palatset. N. ligger vid S:t
Pauls-gatan på Södermalm i Stockholm och utgör ett
vackert prov på holländsk 1600-tals-klassicism. I
början av 1900-talet inköptes det av
hovjuvele-rare Jean Jansson, varefter det omdanades till
förnäm
privatbostad i tidens stil.
Numera tillhör N.
Stockholms stad,
som restaurerat det
och sedan 1943
uthyr det till
Lottarörelsen.
Nopälea, bot., se
Kaktusväxter.
Noppa,
Gnaphä-lium, artrikt och
vitt utbrett släkte
av fam.
korgblommiga. Innefattar
gråludna örter med
rörformiga
blommor, de i kanten
av korgen sittande
med endast pistill.
Frukten har
hårpensel. I Sverige
finnas fem arter.
Skogsnoppa (t. v.) och
sumpnoppa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
