Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrbärke - Norrbärke kontrakt - Norrfinland - Norrfjärden (Norrbottens län) - Norrfjärden (Hälsingland) - Norrfors kraftverk - Norrhult (Nottebäck) - Norrhult (Hjorteds socken) - Norrie, Anna Pettersson- - Norris, Frank - Norrisdammen - Norristown - Norrkvint - Norrköping - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrbärke kontrakt—Norrköping
149
kring Kolbäcksån; 498,91 km2, 5,224 inv. (1953).
Naturskön, höglänt och sjörik bergslagsbygd.
2,623 har åker. N. har omfattande industri, främst
i brukssamhället M o r g å r d s h a m ma r (1,407
inv. 1951), nära Smedjebacken. Här finnes mek.
verkstad, tillh. Morgårdshammars mekaniska
verkstads ab. (c:a 220 arb.). Flera gruvfält.
Kyrka i Smedjebacken. N. församling omfattar
även Smedjebackens köping och utgör pastorat
i Västerås stift, N. kontrakt.
Norrbärke kontrakt, i Västerås stift,
omfattar 6 pastorat: Norrbärke; Söderbärke;
Malings-bo; Grangärde och Grängesberg; Ludvika;
Säfsnäs.
Norrfinland, medeltida namn på det område
av Egentliga Finland, som sträcker sig ung. v.
om Aura å och som omfattar den ena av
landskapets två äldsta kulturbygder. Motsvarar nu
Masku, Vehmo och Virmo härader i Åbo och
Björneborgs län.
Norrfjärden, kommun i Norrbottens län,
Piteå och Älvsby tingslag, strax n. om Piteå;
443,94 km2, 4,679 inv. (1953). Småkuperad
skogsbygd med bygd kring Alterälven och Rosån.
Flera stora öar. 3,348 har åker. Kyrkbyn och
handelsorten Norrfjärden (378 inv. 1951)
har provinsialläkare. Egendomar: Alters bruk
(se d. o.) och Rosfors bruk. Kyrkan av trä,
ritad av T. Grut, uppf. 1910—13. Pastorat i
Luleå stift, Norrbottens s. kontrakt.
Norrfjärden, fiskläge i Gnarps sn i
Hälsingland.
Norrfors kraftverk, i Umeälv, 15 km ovan
Umeå, byggt 1924—26 av staten. Fallhöjden,
omfattande Norrforsen samt övre delen av
Sör-forsen, är 39 m. Kraftstationen, belägen i en
sidogren, Tvärån, är utbyggd för en vattenmängd
av 90 m3/sek. med två turbiner om tillsammans
28,000 kW.
Norrhult, stations- och brukssamhälle i
Nottebäcks kommun och förs, i Småland, 11 km s. v.
om Åseda; 860 inv. (1951). Här ligga ab.
Rosdala glasbruk (c:a 100 arb.), ab. Norrhults
gjuteri m. fl. industrier.
Norrhult, samhälle i Hjorteds sn i Småland.
Norrie [nå’ri], Anna Pettersson-, se
Pettersson-Norrie, A.
Norris [nå’ris], Frank, amerikansk
författare (1870—1902), studerade konst i Paris 1887
—89, var tidningskorrespondent, väckte
uppseende 1899 genom en naturalistisk roman från San
Francisco, ”Mc Teague”. Hans ofullbordade
romantrilogi (”The octopus”, 1901, sv. övers. 1908;
”The pit”, 1903, sv. övers. 1904) skildrar med
Zolask bredd veteodlingen i väststaterna och
vetebörsen i Chicago.
Norrisdammen [nå’ris-], se Tennessee River.
Norristown [nå’ristaun], stad i
Pennsylvania, U.S.A., vid Schuykill River, 24 km n. v.
om Philadelphia; 38,000 inv.
Norrkvint, zool., se Finksläktet.
Norrköping, Östergötlands största och
Sveriges 4:e stad, strax ovanför Motalaströms utflöde
i Bråvikens innersta del (Pampusfjärden); 204,80
km2; 88,281 inv. (1954). Stadsområdet har
ut
150
ökats i s. ö. genom inkorporeringen av Styrstads
och Tingstads kommuner 1951. N :s mest
betydande förort är Aby (2,217 inv. 1951), i
Kvil-linge kommun.
Historia. N. växte först fram som en
kvarn-och fiskeby vid Motalaströms vattenfall och
utvecklades till tingsställe, viktig marknadsplats och
betydelsefull broövergång (Eriksgatan korsade
här Motalaström) samt blev relativt tidigt under
medeltiden stad. Tidpunkten för stadsblivandet
har dock icke kunnat fastställas, då N:s ev. äldre
privilegiebrev (det äldsta bevarade
privilegiebre-vet härrör från 1384) förstörts vid eldsvådor;
1284 omnämnes emellertid N. som stad. Under
hela medeltiden förblev N. dock — i jämförelse
med den gamla hamnstaden Söderköping och de
för östgötaslätten mera centralt belägna
städerna, stiftsstaden Linköping, klosterstaden
Vadstena och marknadsstaden Skänninge — landskapets
oansenligaste stad, Gustav Vasa uppbyggde den
viktiga kungsgården Norrköpingshus på platsen
för nuv. Hedvigs kyrka, varjämte Söderköpings
betydelse som hamnstad började minskas, efter
hand som landhöjningen försvårade seglationen
genom Storån; ännu under Erik XIV var dock
Söderköping en ung. dubbelt så stor stad som
N. N:s betydelse ökade under hertigarna
Magnus’ och Johans av Östergötland tid (d. v. s.
från 1560), och 1613 blev N. hertig Johans fasta
residensstad, samtidigt som J ohannisborgs slott
började uppföras omedelbart n. om staden.
Genom Gustav II Adolfs handelsordinantia av 1614
tillerkändes N. 6:e rummet, närmast efter
Söderköping, bland de rikets städer, som ägde rätt
driva utrikeshandel och sjöfart, och i och med
den till Sverige inkallade holländaren Louis De
Geers bosättning i N. 1620 och stadens s. å.
utökade privilegier började N:s första storhetstid.
N. blev nu genom De Geers Holmens bruk med
dess tillverkningar av kanoner o. a. vapen,
mässing- och textilvaror samt klädesfabriken Drag
(grundad 1642) Sveriges första egentliga
industristad, vilken vid 1600-talets slut hade c:a
6,000 inv. och därmed torde ha varit landets
näst största stad. Under början av 1700-talet
härjades N. emellertid svårt dels av pesten, som
1710—11 bortryckte 2,135 personer, dels av den
nästan totala ödeläggelse, som övergick N.
genom ryssarnas härjningar 30/7 1719. Frihetstidens
allmänna industriuppblomstring fick ett av sina
huvudcentra i N., som nu även erhöll betydande
tobaks- och sockerfabriker. N :s ekonomiska
utveckling gynnades sedan ytterligare genom att N.
blev en av de 3 städer, i vilka judar 1782 tillätos
bosätta sig. 1800, då N. genom Gustav IV Adolfs
kungakröning, hans enda riksdag och långvariga
vistelse i N. även fick stor politisk betydelse, var
N. efter Stockholm, Göteborg och Karlskrona
Sveriges 4:e stad med 9,089 inv. N. fick 1866
genom statsbanelinjen N.—Katrineholm
järnvägsförbindelse med Stockholm, och 1874 var
även järnvägslinjen N.—Nässjö och därmed
förbindelsen till Skåne helt färdig. 1878 öppnades
N:s första smalspåriga privatbana, Norsholm—
Bersbo—Åtvidaberg. Antalet industriarbetare i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
