Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Guinea - Politisk indelning - Historia - Nya harmoniska sällskapet - Nya Hebriderna - Nya Holland - Hya Huvudsta - Nya Idun - Nya Irland - Nya Kaledonien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
toriet och territoriet N. med Port Moresby som
huvudstad.
Historia. N. upptäcktes av portugisiska
sjöfarare redan i början av 1500-talet. Kolonisering
började dock först på 1800-talet. 1828 annekterade
Nederländerna N. v. om 1410 ö. Igd. 1884
ockuperade Tyskland n. ö. N. och gav det namnet
Kejsar Vilhelms land. Samtidigt annekterade
Storbritannien s. ö. delen av ön för att hindra,
att denna vid krig skulla kunna användas som
bas för ett angrepp på Australien. Detta
område, Brittiska N. (British New Guinea), har
sedan 1906 styrts av Australien under namnet
Papua (-territoriet). 1914 besattes Kejsar
Vilhelms land av australiska trupper, och 1920
uppdrog N. F. åt Australiska statsförbundet att
styra området som mandat. Japanska styrkor
iandstego i jan. 1942 på de till mandatområdet
hörande öarna Nya Britannien och Nya Irland
samt på Salomonöarna. I mars s. å. invaderade
japanerna Salamaua och Lae på N. I juni 1943
inledde general MacArthur en stor offensiv mot
hela det strategiska området N.—Salomonöarna.
I april 1944 Iandstego de allierade på n. kusten
av Nederländska N., överflyglade japanerna och
erövrade deras bas i Hollandia. Betydande
japanska styrkor höllo sig dock till krigets slut
kvar på enstaka punkter, bl. a. i Wewak, på
Nya Britannien och på Bougainville bland
Salomonöarna. Vissa delar av N. blevo först under
dessa krigsår närmare kända. — Australien
återupprättade efter 1945 en provisorisk gemensam
civilförvaltning för Papua och mandatområdet.
Det sistn. anförtroddes 1947 åt Australien som
förvaltarskapsområde. Vid uppgörelsen
mellan Nederländerna och Indonesien i dec. 1949
uppsköts avgörandet om Nederländska N:s status
på 1 år, och man har icke enats om en
lösning av N.-frågan. Indonesien begär att direkt
få övertaga Nederländska N., vilket av
indone-sierna kallas Irian. — Litt.: ”Nieuw Guinee”,
utg. av W. C. Klein (3 bd, 1935—39); S. W.
Reed, ”The making of modern New Guinea”
(1943); Greta och Nils Gyldenstolpe, ”Orört
land” (1953)-
Nya harmoniska sällskapet, se Harmoniska
sällskapet.
Nya Hebriderna, eng. New Hebrides, fr.
Nouz’elles-Hébrides, ögrupp i Oceanien, s.
Mela-nesien, mellan Nya Kaledonien och Fidjiöarna,
under franskt-brittiskt kondominat; c:a 14,750
km2, 45,000 infödda inv. (1950); c:a 1,200
fransmän och 350 britter; huvudort: Port Vila. De
viktigaste öarna äro Espiritu Santo (el. Marina;
4,905 km2) och Malekula (el. Mallikolo; 2,539
km2). N. uppbygges av yngre vulkaniska
erup-tiv och korallkalk. Verksamma vulkaner finnas
på Ambrym (vulkanen Marum; utbrott 1929),
Lopevi, Tanna (vulkanen Yasava) samt
Matthew-och Hunteröarna. N:s högsta punkter ligga på
Espiritu Santo (1,682 m ö. h.) och Lopevi (1,600
m). Klimatet är tropiskt varmt och fuktigt;
årsnederbörden avtar från n. till s. De nordliga
öarna äro bevuxna med yppig tropisk urskog,
i s. uppträda savanner. Faunan är artfattig;
Nya harmoniska sällskapet—Nya Kaledonien
228
däggdjur saknas. Infödingarna äro av
melane-sisk härkomst, vid kusterna dock med starkt
polynesiskt inslag, och splittrade i talrika stammar;
folkmängden har minskats genom inbördes
strider, utvandring och sjukdomar. Inv. på
Malekula o. a. öar äro illa beryktade som kannibaler.
N. äro till följd av sin rikedom på vittrade
vulkaniska produkter mycket bördiga.
Huvudprodukten är kopra; dessutom odlas bananer,
sockerrör, bomull, kakao m. m. Exporten av kopra
var 1950 21,570 ton. Styrelsen utövas av en
brittisk kommissarie och en fransk.
N. upptäcktes 1606 av spanjoren F. de Queiros,
som landsteg på Espiritu Santo, men föllo
därefter i glömska, återfunnos 1768 av
Bougainville och utforskades närmare av Cook 1773. De
stridiga fransk-brittiska intressena ledde till
fördrag 1887—88 om gemensamt protektorat
(senare fördrag 1906 och 1914).
Litt.: E. Aubert de la Rüe, ”Les nouvelles
Hebrides” (1945).
Nya Holland, fordom namn på Australien.
Nya Huvudsta, förr municipalsamhälle, ingår
nu i Solna stad.
Nya Idun, Sällskapet, se Idun 2).
Nya Irland, ö i Bismarckarkipelagen.
Nya Kaledonien, fr. N ouvelle-Calédonie.
fransk ö och koloni i Oceanien, den sydligaste
av Melanesiens större öar, under ung. 210 s. br.;
c:a 24,400 km2, 61,250 inv., därav 18,500
europe-er (mest fransmän). Huvudstad: Nouméa. Den
långsmala huvudön (392 km lång, 45 km bred)
har branta, fjordlika kuster och följes i hels
sin längd av mäktiga korallrev. Det inre bildar
ett av längs- och tvärkedjor sammansatt
bergland, genomdraget av djupa floddalar och pass;
högsta punkt är Mont Panié (1,650 m) i n. v.
Berggrunden har i slutet av kritperioden el.
senare undergått veckning. Stora arealer upptagas
av serpentinbergarter, vid vilka fyndigheter av
nickel-, kobolt- och krommalmer äro bundna.
Klimatet är relativt gynnsamt för européer.
Värmen är ej så tryckande som på de övriga
me-lanesiska öarna (Nouméa har i aug. 20% i jan.
2Ö°o); nederbörden är rikligast på n. ö. kusten
ocb om sommaren (dec.—maj). Den rådande
ve-getationsformen är savannen, vars karaktärsträd
äro niauliträdet (Melaleuca viridiflora) och
Arau-caria-arter. Floran är rik på endemiska arter;
faunan är artfattig. Den infödda befolkningen
(kanaker) är av melanesisk härkomst, något
uppblandad av polynesier.
Plantageodlingen lämnar mest kopra och kaffe.
Av stor ekonomisk betydelse är bergsbruket.
Nickelmalm (garnierit) brytes i ett stort antal
gruvor på n. ö. kusten och förädlas delvis i
öns egna smältverk. Dessutom erhålles kromjärn.
N:s export värderades 1950 till 522,0 mill. frcs.
Huvudhamn är Nouméa. N. styres av en
guvernör, som vid sin sida har conseil privé (6 medl.)
och conseil général (19 valda medl.). N.
representeras i moderlandet av en delegerad. — N.
upptäcktes 1774 av Cook, annekterades 1853 av
Frankrike och blev 1860 egen koloni. Det var
1864—1896 deportationsort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
