Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Syd-Wales - Nya teatern - Nya testamentet - Nya tiden el. nyare tiden - Nya varvet - Nya Wermlands-Tidningen - Nya världens apor - Nya världen - Nya Zeeland, Dominion of New Zealand - Geologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nya teatern—Nya Zeeland
235
dustrien, varefter följa konfektions-,
livsmedels-och trävaruindustrierna. Viktigaste exportvaror
äro ull, mejerivaror, vete, frukt, kött, hudar och
skinn, bly, järn- och stålvaror, maskiner samt
textilvaror. Sydney är Australiens viktigaste
hamnstad. Ett flertal reguljära australiska och
transoceana flyglinjer ha sin ändpunkt i N.
Nya teatern, se Stockholm, teatrar.
Nya testamentet, förk. N. T., se Bibel.
Nya tiden el. nyare tiden, traditionell
benämning på perioden från omkr. 1500 fram till
våra dagar. Olika händelser och strömningar ha
fått ange periodens början: Konstantinopels
erövring av turkarna 1453, Amerikas upptäckt 1492,
den europeiska storpolitikens förflyttning till
Italien som valplats på 1490-talet, reformationen,
den italienska renässansen. — Litt.: H. Hanell,
”Historiska perioder och periodgränser” (1939).
Nya varvet, stadsdel i Göteborg, s. om
Göta-älvs mynning; 1876—1930 särskild församling
och kommun (0,49 km2; 373 inv. 1930); 1931
införlivad med Göteborg (Karl Johans förs.).
— Vid det inom N. belägna Nya
varvet, efter vilket stadsdelen tagit namn,
påbörjades 1700, sedan regeringen beslutat
förlägga en örlogseskader till västkusten, byggandet
av Göteborgs örlogsstation med
verkstäder, förråd och kaserner. 1717 anlades på
bergudden Billingen en redutt, som såväl s. å.
som 1719 verksamt bidrog till att avvisa
danskarnas anfall under Tordenskjold. I början av
1800-talet blev stationen ytterligare utvidgad men
förändrades 1866 till örlogsdepå. 1870
överlämnades anläggningarna till Fångvårdsstyrelsen och
användes till början av 1900-talet som
centralfängelse, då de i samband med Älvsborgs
fästnings anläggande (1897—1907) återlämnades till
marinen och kasernerna för ett detachement
(senare en kår) ur kustart. byggdes. 1926—39 fanns
ej något kustart.-förband på N., men sistn. år
nyupprättades Älvsborgs kustart.-detachement,
och genom 1942 års försvarsbeslut utvidgades
depån åter till örlogsstation och
kustart.-detache-mentet till Älvsborgs kustart.-regemente, KA 4.
Nya Wermlands-Tidningen, tidning i
Karlstad, grundad 1850 som en forts, av veckotidn.
Wermlands Tidning (1836—42) och Den första
Vermlands-Tidningen (1843—50), daglig sedan
1917. Den är politiskt moderat. Bland red.
märkas C. Kjellin (1850—73), A. F. Ramström
(1873—85), A. Segerstedt (1889—91), C. R.
Nordin (1899—1902), John Wigforss (1906—
09), H. Wigert-Lundström (1909—u), C. W.
Ericson (1915—21) och E. T. Ander (1921—
39). Red. och ansvarig utg. är sedan 1939
Gustaf Ander (f. 1912).
Nya världens apor, zool., se Brednäsiga apor.
Nya världen, se Amerika, sp. 426.
Nya Zeeland [sè’-], eng. New Zealand,
Dominion of New Zealand, stat inom Brittiska
samväldet, i s. v. delen av Stilla havet (se karta
vid Australien), omfattar 1) egentliga N.,
bestående av Nordön (114,688 km2) och Sydön (150,461
236
km2), Stewartön (1,735 km2) och Chathamöarna
(963 km2), tillsammans 267,847 km2 och 1,939,472
inv. (1951), 2) de så gott som obebodda Three
Kings-, Auckland-, Campbell-, Antipodes-,
Boun-ty-, Snares- och Solander-öarna, tillsammans 795
km2, 3) öterritorierna Kermadec-, Cook-, Nieuve-,
Northern- och Tokelau-öarna, tillsammans 559
km2, samt 4) V. Samoa (2,927 km2), som är
för-valtarskapsområde under FN, och Ross
Depen-dency, som är ställt under N:s guvernörs ad
ministration. Huvudstad är Wellington.
N o r d ö n s kustform karakteriseras av fyra
utspringande, stora halvöar. Den nordligaste och
största, vid Auckland nästan avsnörd från huvud
-ön, avslutas av Nordkap och Kap Maria van
Diemen. V. kusten är jämn; enda större
inskärningar äro Kaipara harbour och Manukau
har-bour (vid Auckland). N. kusten är i n. v.
sönderskuren av vikar, uddar och öar, ss. den stora
Haurakibukten innanför Cape ColvillehalvÖn och
Great Barrier island. På ö. kusten märkes
Hawke bay, längst i s. Port Nicholson (vid
Wellington). Nordön genomdrages på östsidan
av en serie smala, markerade bergskedjor
(Kai-manawa range m. fl.), skilda av pass och
genom-brottsdalar. Härtill ansluter sig i öns centrum
en vidsträckt vulkanplatå, i n. nående Bay of
Plenty. 1 dess mitt ligger ett stort
instörtnings-bäcken, upptaget av den natursköna Tauposjön
(626 km2; 369 m ö. h.), som avrinner genom
Waikato river, N:s längsta flod (355 km); s.
härom resa sig de högsta vulkantopparna,
Rua-pehu (2,797 m) och Ngauruhoe (2,292 m).
Berömt för sin naturskönhet och rikedom på
vulkaniska fenomen är sjöområdet vid Rotorua
längre i n., ett motstycke till Yellowstoneparken
i U.S.A. Gejsrar i stort antal förekomma; mest
känd var den numera försvunna Waimangu,
som torde ha varit jordens största (90—
150 m hög). Det småkuperade v. kustlandet
domineras av den isolerade vulkanen Mount
Eg-mont (el. Taranaki; 2,520 m). Sydöns
kustformer äro enklare än Nordöns. Skärgård
förekommer vid Cooks sund ö. om Tasman bay. V.
kusten är i n. jämn, i s. sönderskuren av djupa,
rikt förgrenade fjordar. Från Cooks sund till
Västkap genomdrages Sydön av ett mäktigt
bergssystem, sammanfattat under namnet
Southern Alps (Sydalperna) och bestående av i
parallella serier liggande bergskedjor, som i n.
och s. divergera mot kusterna. Dess högsta
delar täckas av evig snö och glaciärer, ss. den
stora Tasmanglaciären (28,9 km lång, 2 km bred);
bland toppar märkas Mount Cook (3,766 m)
och Mount Tasman (3,495 m). Berglandet
genom-brytes av talrika floddalar; huvudkedjans insida
följes av vackra fjordsjöar. Av kustfjordarna
äro Te Anau, Wakatipu och Wanaka störst. I
ö. utbreda sig slättmarker, ss. Canterbury plains
och Southland plains.
Geologi, ögruppen ligger på en gemensam
sockel, som reser sig ur ett 4,000—5,000 m djupt
hav. På N. kan man iakttaga ganska
fullständiga lagerserier från urberget till kvartär med
de äldre bildningarna i allm. på Sydön och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
