Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nässjö - Nässjö landskommun - Nässjö—Oskarshamns järnväg - Nässla - Näsström, Gustaf - Nästrot - Näsum - Näsviken - Nät - Nätet, stora nätet - Nätfjärilar - Näthinnan - Näthinneavlossning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Nässjö landskommun—Näthinneavlossning
334
mangårdsbyggnad, trol. från slutet av 1700-talet,
är nu STF:s vandrarhem (Ambjörnsgården) och
Ingsbergs herrgårdsbyggnad (från 1805)
barnhem. 5 km österut ligger Skidfrämjandets
fri-luftsgård Lövhult. 1948 uppfördes här S:t
Valborgs kapell. Staden består till största delen av
trähus, och villabebyggelse förekommer även i de
centralare områdena. Nässjö f. d. sockens kyrka
av sten 4 km n. v. om centrum byggdes 1791
(restaur. 1941), varvid den gamla absidkyrkan
revs; märkliga inventarier. Hembygdsgård
(Klockargården). Industrien sysselsatte 1950 vid 88
arbetsställen 1,882 arb. N. är en av
huvudorterna för svensk möbelindustri; bland ett 25-tal
möbel- och snickerifabriker äro de största
företagen ab. Nässjö stolfabrik (gr. 1870, 235 arb.),
HSB:s snickerifabrik i Nässjö ab. (90 arb.) och
ab. Nässjö lådfabrik (75 arb.). En
konfektionsfabrik tillhör ab. Kläder (420 arb.), en annan
Carlsunds konfektions ab. (100 arb.). Ab. Svenska
tobaksmonopolet har sedan 1948 en cigarrettfabrik
här (c:a 100 arb.). En jästfabrik tillhör Svenska
jästfabriks-ab., en elektromek. verkstad (omkr.
100 arb.) ab. Eldonverken. Staden är säte för
sektionsbefäl i Statens järnvägars 3:e distrikt
samt för Telegrafverkets linjeexp. N. har statlig
samrealskola och kommunalt gymnasium
(förstatligat 1954), lasarett och epidemisjukhus.
Idrottshuset blev färdigt 1939, kallbadhus med
simsta-dion finns i Handskerydssjön. Tack vare det
relativt kalla och snörika vinterklimatet samt den
goda skidterrängen har N. utvecklats till s.
Sveriges främsta vintersportort. Nässjötidningen,
Smålands Dagblad, Smålands Folkblad och
Små-landsbygdens Tidning äro alla dagliga. N. utgör
ett pastorat i Tveta kontrakt av Växjö stift. —
Litt: ”N. stad 1914—1938” (1938);
”Nässjö-bygden och sparbanken” (1947).
Nässjö landskommun ingår nu i Nässjö stad.
Nässjö—Oskarshamns järnväg, längd 148 km,
spårvidd 1,435 m, byggdes av ett delvis med
engelskt kapital finansierat bolag och öppnades för
trafik 1873 och 1874. N. förvärvades 1945 av
staten och införlivades med SJ Vi 1946.
Nässla, se Nässelsläktet.
Näsström, Nils Gustaf, skriftställare (f.
1899 2/i), fil. kand. 1925, konstanmälare i
Stockholms Dagblad 1927—31, i
Stockholms-Tidning-en sedan 1932 och redaktör för dess kulturavd.
*945—495 ordf, i Publicistklubben 1954. Bland
N:s skrifter märkas ”Det gamla Medevi” (1928),
”S. Djurgården” (1930; tills, m. G. Selling),
”Svensk funktionalism” (s. å.), ”Carl Kylberg”
Ü937), ”Dalarna som svenskt ideal” (s. å.),
”Härjedalen” och ”Jämtland” (i ”Sverige. De svenska
landskapen skildrade i ord av svenska författare
och i bilder av E. Schwab”, 2, s. å.), ”Forna
dagars Sverige”, 1—2 (1941—48), ”400 år på
Danviken” (1951) och ”En gustaviansk dagbok”
(s. å.).
Nästrot, Neo’ttia nidus a’vis, en i myllrika,
fuktiga skogar upp till s. Norrland växande,
gulbrun, saprofytisk orkidé med grov stjälk utan
gröna blad. De smalt klubblika rötterna sitta tätt
hopade på den korta jordstammen. Blommorna
Nästrot.
ha lång, tvåflikig läpp och sitta i
en axlik klase.
Näsum, kommun i Kristianstads
län, Villands domsaga vid
Blekinge-gränsen, närmast n. ö. om Ivösjön;
99 km2, 2,094 inv. (1953). 1,983 har
åker. Många gårdar lyda under
Trolle Ljungby. Odling av humle.
Stationssamhället Näsum har 457
inv. (1951). Nuv. kyrkan uppf. 1871.
Pastorat i Lunds stift, Villands
kontrakt.
Näsviken, industrisamhälle i
Forsa sn i Hälsingland vid
statsbane-linjen Hudiksvall—Ljusdal; 911
inv. (1951). I N. ligger Forsså
bruk (se d. o.).
Nät. 1) Se Fiskredskap, sp. 552 f.
2) (Jaktv.) I Sveriges gamla
landskapslagar funnos bestämmelser
om skyldighet att hålla vargnät för
skalljakt, vilka kvarstodo i
jaktstadgan ännu under 1800-talet. Förr
fångades rapphöns med nätredskap
(tirass, som drogs över en tryckande
fågelflock), ofta för att hålla fåglarna levande,
liksom man fortfarande använder n. för
infångande av levande vilt. Fångst av för
lantbruket nyttiga fåglar med n. är eljest nu
förbjuden enl. jaktstadgan. I länder s. om Sverige
användas däremot i viss utsträckning nätredskap för
fångst av många olika slags fåglar.
Nätet (lat. ome’ntum), stora nätet,
buk-hinneveck med nätformigt ordnade kärl. Från
den tvärgående delen av grovtarmen hänger n.
likt ett draperi ned framför tunntarmsslyngorna.
Hos feta individer kan n. bli ett par cm tjockt.
Hos slaktdjur kallas n. isterhinna. Lilla
nätet är ett bukhinneveck från leverns nedre
yta till angränsande delar av magsäck,
tolvfinger-tarm och grovtarm.
Nätfjärilar, Melitaè’a, fjärilsläkte av underfam.
Nymphalinae. N. likna pärlemorfjärilarna och ha
vingarna rikt tecknade med mörka fläckar el.
streck, som äro nätlikt förenade med varandra.
Larverna äro klumpigt byggda och förekomma i
massor på betesmarker.
Näthinnan (lat. rètina), den innersta av ögats
hinnor, består av nervvävnad och upptager
synintrycken, som via synnerven förmedlas till hjärnan.
I n. finnas två slag av synceller: tappar för
det detaljerade seendet, rikligast i centrum, samt
stavar för ljussinnet, rikligast i periferien. N.
är till sin utveckling en del av hjärnan, och varje
cell i n. har sannolikt sin direkta motsvarighet i
syncentrum.
Näthinneavlossning, lat. amötio (el. ablätio)
rètinae, näthinnans avlossnande från dess normala
förbindelse med åderhinnan. Det avlossnade
nät-hinnepartiet lider därvid allvarlig skada. Särsk.
under de senaste åren ha möjligheter skapats för
en operativ behandling, som icke sällan visat sig
medföra resultat (”Gonins operation”). N. utgör
emellanåt tecken på en i ögat växande tumör, och
tidig behandling är då av vikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
