Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ottarp - Ottarshögen (Uttershögen) - Ottar Svarte - Ottar Vendelkråka - Ottava (musik) - Ottawa (stad) - Ottava rima - Ottawa River - Ottenby - Otter, von, ätt - Otter, 1. Carl Gustaf von - Otter, 2. Fredrik von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657 Ottarshögen—Otter 658
1200, i senare tid förlängd och tillbyggd.
Pastorat i Lunds stift, Luggude s. kontrakt.
Tillhör storkommunen Vallåkra.
Ottarshögen (U 11 e r s h ö g e n), gravhög
(höjd 8, diam. 40 m) på ägorna till Husby gård,
Vendels sn, Uppland, utgrävd 1914—16. Genom
fynden kan graven dateras till något av 500-talets
första årtionden. Vid denna tid anses Ottar
Ven-delkråkas död ha inträffat, varför O. tolkats
som hans gravhög. — Litt.: S. Lindqvist,
”Uppsala högar och O.” (1936).
Ottar Svarte (isl. Öttar svarti), isländsk skald
i förra hälften av 1000-talet, systerson till Sigvat
Thordsson, var vid sidan av denne sin tids
främste diktare. Han var åtskilliga år hovskald
hos Olof Skötkonung. Av hans diktning finnas
täml. omfångsrika fragment bevarade.
Ottar Vendelkråka, Ynglingakonung, säges i
”Ynglingatal” ha stupat i Vendel i strid mot två
danska jarlar. I ”Heimskringla” uppfattas detta
Vendel som Jyllands nordligaste del
(Vendsys-sel). Nyare forskningar ha gjort gällande, att
”Ynglingatal” i stället avser socknen Vendel i
Uppland, där en gravhög på 1670-talet kallades
Uttershögen (se Ottarshögen). O. omtalas utom
i nordiska källor även i det angelsaxiska
Beo-wulfkvädet, och hans regering tidsättes med
anledning härav till 500-talets förra del. En
historisk person kan han anses vara. Om betydelsen
av binamnet Vendelkråka ha alltsedan
Heims-kringlas tid olika gissningar framställts.
Otta’va [åt-], it., mus., oktav (se d. o.).
Ottawa [å’taa>9], stad i prov. Ontario och
huvudstad i Dominion of Canada; 202,045 inv.
(1951). O. är beläget på s. stranden av Ottawa
River, mellan de numera utbyggda, c:a 12 m
höga Chaudière Falls, upp till vilka floden är
segelbar för fartyg med mindre än 9 fots (2,7
m) djupgående, och Rideau River. O. uppkom
samtidigt med byggandet av Rideau-kanalen (1827
—32), som förbinder Ottawa River med
Ontario-sjön. 1858 blev O. huvudstad i Canada, hade
1871 24,141 inv. På Parliament Hill, som höjer
sig brant nära 40 m över floden, ligga de i gotisk
stil och av sandsten uppförda
parlamentsbyggnaderna, dominerande stadsbilden. Bl. a.
framträdande byggnader märkas Victoria Museum, med
geol. och konstsaml., kungl. myntet,
nationalar-kivet, anglikanska och rom.-katolska katedralerna,
astron. observatoriet, Chåteau Laurier (ett stort
hotell) m. fl. O. har bl. a. ett katolskt univ. och
Univ. of Ottawa. Rideau-kanalen delar O. i en
v. större, huvudsaki. brittisk del, Upper town,
och en mindre, fransk del, Lower town. ö. om
den sistn. ligger New Edinburgh med Rideau
Hall, generalguvernörens residens, och
omedelbart s. om staden en stor lantbruksvetenskaplig
försöksstation. Förstaden Hull (c:a 35,000 inv.),
belägen mitt emot O. på n. stranden av Ottawa
River, har liksom O. stor sågverks- och
pappersindustri. O. är ett centrum för det
kanadensiska järnvägsnätet och en av världens största
trävarumarknader.
Otta’va ri’ma [åt-], it. (oftare i plur. otta’ve
ri’me), strof, som består av 8 femfotade jam-
biska verser, av vilka raderna 1, 3 och 5 timma
inbördes, raderna 2, 4 och 6 likaså samt 7 och 8
bilda ett rimpar, enl. schemat abababcc. O.
uppkom i Italien, blev ryktbart genom Boccaccio (i
”La Teseide”, 1340), nyttjades sedan vanl. i
större epos (av Ariosto, Tasso m. fl.) och spred sig
småningom till de flesta språk. I Sverige
infördes ett slags o. av G. Dahlstierna i ”Kungaskald”,
vars verser dock äro alexandriner (sexfotade).
Med ursprunglig versifikation återinfördes
versmåttet av L. Hammarsköld (1806), Atterbom och
Gei jer m. fl. nyromantiker.
Ottawa River [å’ta<oa ri’va], flod i Canada,
upprinner i s. v. Quebec, bildar gräns mellan
Quebec och Ontario samt mynnar med flera
armar vid Montreal i Saint Lawrence River,
vars största biflod O. är; 1,120 km lång;
flodområde 146,850 km2. O:s största biflod är
Gati-neau (385 km; 23,570 km2). O. och dess bifloder
äro viktiga flottleder samt rika på vattenkraft;
de största kraftverken ligga vid Gatineau River.
— Se bild 4 å pl. vid Canada.
Ottenby. 1) Storkommun i Kalmar län, Ölands
domsaga, omfattar socknarna Smedby, S.
Möckle-by, Segerstad, Gräsgård, Ventlinge och Ås; 178,2a
km2, 3,362 inv. (1953). — 2) Kungsladugård i
Ås sn på Ölands sydligaste del omfattar 1,318
har, därav 270 åker och 224 lövskog, O 11 e
n-bylund, med rådjurs- och dovhjortsbestånd
Huvudbyggnaden av tegel i två våningar uppf.
1804. Gården tillhörde från slutet av 1200-talet
Nydala kloster och har sedan reformationen
varit i Kronans ägo, dels bortförlänad och dels,
som nu är fallet, utarrenderad, varvid
arrendeavkastningen disponerats av Stuteriöverstyrelsen
för hästavelns främjande. På egendomen har
länge funnits stuteri för avel av arméhästar, det
första trol. anlagt av Karl (X) Gustav. Senare
överläts stuteridriften åt privatpersoner till 1809.
då den nedlades. 1831 återupprättades stuteriet
som statsinst. och bibehölls som sådan till 1894.
— En ornitologisk station, Ottenby
fågelstation, öppnades här 1946.
Otter [å’t-], von, friherrlig ätt, urspr. från
Bremen. Casten Otter (1589—1657) blev
handlande i Örebro. Hans son Salomon O., som 1691
adlades med namnet von O. (1647—1732), blev
1712 krigsråd och 1719 frih. samt var 1719—20
landshövding i Blekinge.
1) Carl Gustaf von O., frih., sjömilitär
(1827—1900). Han utnämndes 1847 till
sekundlöjtnant vid Flottan. Anställd 1852—54 i engelsk
örlogstjänst, deltog han i engelsmännens strider
i Fjärran östern. O. utnämndes 1875 till chef
för Lotsstyrelsen och var 1880—92 statsråd och
chef för Sjöförsvarsdep. Under tiden hade han
utnämnts till generallotsdir. 1888 och till
viceami-ral 1889. O. gjorde sig känd inom fyrväsendet,
bl. a. genom de s. k. klippfyrar, som han
konstruerade.
2) Fredrik Wilhelm von O., den föreg:s
bror, frih., amiral, statsminister (1833—1910).
Han utnämndes 1850 till sekundlöjtnant vid
Flottan, var 1857—60 i engelsk örlogstjänst och
deltog därunder bl. a. i en expedition till Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
