Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Owen, Samuel - Owens, Jesse - Ovens, Juriaen (Jürgen) - Owensboro - Overall - Overbeck, 1. Friedrich - Overbeck, 2. Johannes - Over evne (over ævne) - Overijssel - Overskou, Thomas - Overton, Ernest - Ovesholm - Ovidius, Publius Ovidius Naso
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
671
O wens—O vidius
672
hetsrörelsen samt medverkade till metodismens
införande i Sverige.
Owens [åu’inz], James (J e s s e) Cleveland,
amerikansk idrottsman (f. 1914), av negerras,
en av världens mest framstående
kortdistanslöpare. 19-årig löpte han 100 yards på 9,4 sek.,
och 2 år senare satte han världsrekord i löpning
200 m (20,3 sek.), i häcklöpning 220 yards (22,6
sek.) samt i längdhopp (813 cm). O. var den
förste, som löpte 100 m på 10,2 sek. (1936), och
vid Olympiska spelen i Berlin 1936 vann han 4
guldmedaljer (100 m, 200 m, längdhopp och
stafett 4 X 100 m). Efter spelen blev han
professionell och har senare varit verksam som tränare.
Ovens [å’fans], Juriaen (Jürgen), tysk
(schleswig-holsteinsk) historie- och porträttmålare
(1623—78), utbildad i Amsterdam. 1652 flyttade
O. tillbaka till sin födelseort, Tönningen, och
där togs hans förmåga genast i anspråk för det
hertigliga hovet. Så utförde han 1652 en stor
familjegrupp, ”Hedvig Eleonora med föräldrar
och syskon” (nu på Gripsholm). 1654 var O.
med i den svit, som ledsagade Hedvig Eleonora
på hennes brudfärd till Stockholm, och i aug. s. å.
signerade O. ”Hedvig Eleonoras kröning”
(Gripsholm; andra målningar av O. över förmälningar
etc. på Drottningholm). 1657 slog sig O. åter
ned i Amsterdam, där han, den rutinerade
modemålaren, nu förvärvade borgerskap och vann ett
konstnärsrykte, som ställde själve Rembrandt i
skuggan. 1664 utförde han tio kolossalmålningar
med ämnen ur gottorpska husets historia (nu
på Frederiksborgs slott). O. målade även
porträtt av drottning Kristina, Karl X Gustav och
Hedvig Eleonora. — Litt.: H. Schmidt, ”Jürgen
Ovens” (1922).
Owensboro [åuünzbara], stad i v. Kentucky,
U.S.A., vid Ohio; c:a 34,000 inv. Centrum i
petroleum-, naturgas- och kolfält.
Overall [åu’varål; sv. utt. åvarå’1], eng.,
"över det hela”, urspr. överdragskläder för
arbetare, av grovt bomullstyg, med ärmförsedd blus
och vida benkläder i ett stycke; numera varje
plagg i samma modell.
Overbeck [å’var-]. 1) Johann Friedrich
O., tysk målare (1789—1869). Han studerade vid
akad. i Wien men bortvisades därifrån jämte fyra
kamrater. De begåvo sig 1810 till Rom och
bildade där ett brödraskap, som blev kallat n a
sa-r e n e r och prerafaeliter. Med
utgångspunkter i italienskt måleri från 1400-talet sökte
de nå en ren och oskuldsfull uppfattning av höga
ämnen. Bland O:s fresker och målningar märkas
scener ur Josefs historia (1817, urspr. i Casa
Bartholdy, Rom, numera Nationalgalerie, Berlin),
”Kristi intåg i Jerusalem” (1809—24,
Marien-kirche, Lübeck), självporträtt med hustru och
son (1820, Behnhaus, Lübeck), ”Rosenundret”
(1829, S. Maria degli Angeli, Assisi),
”Religionens triumf” (1840, Städelches Inst., Frankfurt)
m. fl. — Litt.: M. Howitt, ”F. O.” (1886); K.
G. Heise, ”O. und sein Kreis” (1928).
2) Johannes Adolf O., den föreg:s
brorson, arkeolog och konstlärd (1826—95), prof, i
Leipzig 1853. O. skrev bl. a. ”Pompeji” (1856;
4:e uppl. 1884) och ”Geschichte der griechischen
Plastik” (2 bd, 1857—58; flera uppl.).
Over evne [ä’var ä’vna] (o v e r ævne),
no., över förmåga; jfr Björnson, sp. 174.
Overijssel [åfaréi’sal], provins i
Nederländerna, mellan IJsselmeer och tyska gränsen; 3,250
km2, 665,000 inv. O. består i n. v. av
marskland med omfattande boskapsskötsel. Mell. delen
genomdrages av ett n.—s. höj dstråk, som når c:a
80 m ö. h. I s. ö. ligger det sandiga landskapet
Twente med stor textil- och maskinindustri. Bland
vattenvägarna äro IJssel och Overij sselkanalen
viktigast. Huvudstad är Zwolle, största stad
Enschede.
Overskou [åuGrskån], Thomas, dansk
författare (1798—1873), urspr. skådespelare. O.
skrev och bearbetade en lång rad skådespel,
varav särskilt lustspelet ”östergade og Vestergade”
(1828) och folkkomedierna ”Capriciosa” (1836)
och ”Pak” (1845) gjorde lycka. Han utgav ”Den
danske skueplads” (5 bd, 1854—65; går till 1848:
forts, till 1874 av E. Collin, 2 bd, 1876),
grundläggande för dansk teaterhistoria. O:s minnen.
”Af mit liv og min tid” (1868), utkommo i m
uppl. 1915—16.
Överton [å’vartån; eng. utt. åu’vatn],
Charles Er ne st, biolog, farmakolog (1865—1933).
född i England, efter studier i Bonn och Zürich
fil. dr 1889, prof, i farmakologi vid Lunds
univ. 1909—30. O. har varit banbrytande föi
den fysikaliska kemiens tillämpning på biologiska
problem, och hans viktigaste arbeten röra
cellernas osmotiska förhållanden. För att förklara
skillnaden i olika ämnens förmåga att intränga
i cellen antog O., att denna omgavs av en
semi-permeabel membran av fettartade substanser och
att endast sådana ämnen kunde passivt intränga
i cellen, vilka voro lösliga i denna membran. O.
stödde denna teori på ett mycket stort antal
experimentella iakttagelser. Med utgångspunkt
härifrån uppställde han ung. samtidigt med H. Meyer
en teori för de s. k. indifferenta narkotikas
verkan (”Meyer-Overtons narkosteori”), enl. vilken
den narkotiska kraften bestämmes av det sätt,
på vilket ämnet fördelar sig mellan vatten och
lipoider (fettartade ämnen). Dessa iakttagelser
finnas samlade i hans huvudarbete, ”Studien über
die Narkose” (1901).
Ovesholm, gods i Träne sn, Kristianstads län,
10 km v. s. v. om Kristianstad; 1,910 har, därav
800 åker. Slottet uppfördes 1792—1804 och
tillbyggdes 1857 av greve A. H. R. Hamilton.
Godset har ägts inom släkterna Ulfeld, Ridderschantz,
von Winterfeld, Wrangel af Adinal (1774—1833)
och efter en långvarig arvsprocess av ätten
Hamilton.
Ovfdius, Publius O. Nas o, romersk skald
(43 f. Kr.—17 e. Kr.). Han var av riddarsläkt,
beklädde som ung ett ringare statsämbete men
övergav den politiska banan för den litterära.
O. blev 9 e. Kr. av Augustus förvisad från Rom
och ålagd att taga sin bostad i den gamla
grekiska kolonien Tomis s. om Donaumynningen
(nu Constan(a). Hans ”relegation” synes ha
föranletts av att han varit invecklad i de händelser,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
