- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
63-64

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorslund, Per - Thorsson, Fredrik - Thorvaldsen, Bertel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

63

Thorsson—Thorvaldsen

64

Bertel Thorvaldsen: Ganymedes och örnen, 1817. Thorvaldsens museum,
Köpenhamn. Se även bild 10 och 22 å pl. vid Dansk konst.

föreståndare där 1942—45, museiföreståndare
1945—50, doc. i geologi vid Stockholms högsk.
1949, prof, i geologi, särsk. historisk geologi,
i Uppsala 1950; ledde 1929 Svenska Isfjordsexp.
till Spetsbergen. T. har bl. a. lämnat viktiga
bidrag till kännedomen om de paleozoiska
bildningarnas fossilinnehåll, stratigrafi och tektonik
i mell. och s. Sverige.

Thorsson, Fredrik Vilhelm, politiker
(1865—1925). Urspr. skomakare, tog T. som ung
livlig del i socialdemokratiens arbete och var
redan i slutet av
1880-talet en av rörelsens
mest betydande
agitatorer. Vid
sekelskiftet blev han
föreståndare för Folkets park
i Ystad. 1902 invaldes
T. i A. K., som han
tillhörde till sin död.
I riksdagen var han
led. av statsutskottet
1910—17. 1914—17

var han fullmäktig
i riksbanken.
Alltsedan socialdemokratiska partiet grundades

1889, tillhörde T. partiledningen. Då Hj.
Bran-ting i dec. 1917 lämnade finansministerposten i
den Edénska ministären, blev T. hans
efterträdare. Som finansminister i denna och Brantings
tre ministärer (under senare delen av den första,
juli—okt. 1920, var han handelsminister) gjorde
han sig känd för skicklighet och sparsamhet. Han
valdes efter Brantings död i febr. 1925 till
par-tiordf. men avled, innan valet hann bekräftas av
en omröstning inom partiet. — T. var en av de
främsta uppbyggarna av den svenska
socialde

mokratien. Han vördades av
den svenska arbetarklassen
och åtnjöt respekt och
anseende inom alla samhällslager.
— Biogr. av I. Vennerström
(1926).

Thorvaldsen [-valsan],
Bertel, dansk bildhuggare
(1768—1844), son till en
islänning. T :s barndomshem
var fattigt. 12 år gammal
fick han tillträde till
konst-akad:s skolor.
Konstakademiens inflytelserike dir.,
målaren N. Abildgaard,
uppmärksammade tidigt T :s
ovanliga begåvning och gav
honom sitt stöd. 1789
erhöll han akad:s stora
silvermedalj, 1791 den lilla
guldmedaljen och 1793 den stora.
1796 kunde han resa till
Rom. Bland T:s arbeten
före avresan må särskilt
nämnas statyerna ”Euterpe”
och ”Terpsichore”, utförda
efter Abildgaards förmedling

för arvprinsens palats (nu Kristian X:s palats)
på Amalienborg. Sergel, som såg honom på
platsen modellera dessa statyer i stuck, fick ett
omedelbart intryck av hans begåvning.

8 mars 1797 blev T:s ”romerska födelsedag”,
som han, i motsats till sin verkliga födelsedag,
firade till sin död. I Rom slöt sig T. nära till
målaren A. J. Carstens och till den danske,
europeiskt ryktbare arkeologen Zoega. Genom den
senares vägledning fördjupades T:s förståelse
för den antika konstens väsen. — Det tog åratal,
innan han fann sig till rätta. T :s första storverk
var Jasonstatyn (1803). Med den slog han
igenom, och beställningarna strömmade in. Under
de 16 år, som förflöto från Jasonstatyns
tillkomst till T:s besök i Danmark 1819, utvecklade
sig hans talang i hela sin frodighet. Bland hans
statyer må särskilt framhållas ”Hebe”,
”Apol-lon”, ”Ganymedes och örnen”, ”Mars och Amor”,
”Hoppet”, ”De tre gracerna”, ”Venus”, ”Psyke
och Amor”, ”Herdegossen”, furstinnan
Barya-tinska, Lady Georgiana Russel, ”Mercurius” och
”Det schweiziska lejonet” i Luzern, bland
relieferna ”Musernas dans”, ”Akilles och Briseis”,
”Kristus välsignar barnen”, ”Amor sårad av biet”,
”Caritas”, ”Dagen” och ”Natten”, ”A genio
lumen” samt framför allt Alexanderfrisen i
Kvi-rinalen.

T:s andra romerska period (1820—38)
karakteriseras av statyerna till Vor Frue kirke i
Köpenhamn och en lång rad stora monument,
bl. a. över Pius VII i Peterskyrkan i Rom,
Poniatowski och Kopernikus i Warszawa,
Gu-tenberg i Mainz, Schiller i Stuttgart. Bland de
talrika reliefer, som han utförde mellan de stora
arbeten, märkas ”De fyra årstiderna” och
”Tobias botar sin blinde fader”. Bland T :s arbeten
intaga hans byster en framskjuten plats. T:s

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free