Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorvaldsen, Bertel - Thot - Thotmes - Thott, släkt - Thou (Thuanus), Jacques Auguste de - Thourén, Gotthard - Thracia - Thrane, Marcus - Thrasybulos - Three Rivers - Thriller - Throne-Holst, Henning - Thugs, phansigar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65 Thot—Thugs 66
sista period är knuten till herresätet Nysö, där
han slutligen fann det sköna hem, som livet
igenom hade varit hans längtans mål. Här utförde
han sitt självporträtt i helfigur. Från samma
period härstamma Herkulesstatyn och en rad
reliefer och friser.
T:s mästerskap ligger först och främst i hans
känsla för linjernas och rörelsernas rytmik.
Avgörande för hans konstnärliga betydelse är
därnäst hans vakna sinne för monumental storhet,
som särskilt i Pius VH:s staty kommer till
imponerande utveckling. För formens liv och
individuella karaktär hade han mindre intressen.
Hans samtid såg i hans konst idealet
förverkligat; utvecklingen tog efter honom andra vägar,
men man kan ej frånkänna honom rangplatsen
som den främste representanten för nyantikens
skulptur.
1837 förordnade T. i sitt testamente, att hans
konstnärliga kvarlåtenskap skulle tillfalla
Köpenhamns kommun och utgöra ett eget museum.
Arkitekten Bindesbölls genialiska och originella
ritningar till museibyggnad — det var ett
gammalt, invid Christiansborgs slott beläget
vagns-hus, som om- och tillbyggdes för ändamålet —
antogos 1839, och arbetet tog då sin början.
Thorvaldsens museum stod under tak
1841. De yttre fasaderna med Sonnes
freskomål-ningar fullbordades 1848, då även T:s jordiska
kvarlevor flyttades från Vor Frue kirke till
graven i museets medelpunkt. — Samlingarna
innehålla konstnärens arbeten i utkast el.
gips-modeller, omkr. 120 skulpturverk i marmor,
utförda på hans ateljéer el. i Danmark efter hans
död, vidare antika bilder, vaser, mynt,
målningar av samtida konstnärer ur T :s ägo, böcker,
brev, en del möbler m. m.
Litt: J. M. Thiele, ”T:s biografi” (4 dir,
1851—56); J. Lange, ”Sergel og T.” (1886);
Th. Oppermann, ”T.” (3 bd, 1924—30); Chr.
Elling, ”T.” (1944).
Thot, egyptisk gud med lokal kult i
Hermo-polis, T. var dels mångud, dels skrivkonstens
gud och vetenskapens specielle beskyddare. Hans
heliga djur var ibisfågeln.
Thotmes, se Egypten, sp. 317 f.
Thott [-å-], svensk och dansk adelssläkt, sedan
1200-talet bofast i Skåne. Från riddaren Niels
Aagesen (d. 1354) härstammar den danska ätten,
vars siste medl. var länsgreven Otto T. (1703—
85), känd som Danmarks främste boksamlare.
Dennes frände och arvtagare, en medl. av ätten
Reedtz, fick 1786 tillåtelse att för sig och
efterkommande uppta namnet R e e d t z-T h o 11. —
Från samma gren utgick den 1668 på svenska
rid-darhuset naturaliserade ätten T o 11 nr 26, vars
siste medl. var landshövdingen i Malmöhus län
Tage T. (1739—1824), som 1778 blev friherre
(Thott) och 1807 greve med succession för
äldste sonen. Det av honom 1799 upprättade
Ska-bersjö fideikommiss innehaves nu av greve Otto
T. (f. 1917). — Från en bror till ovannämnde
Niels Aagesen härstamma såväl de bekanta
Axelssönerna som den svenska adliga ätten Tott
af Skedebo och dess utgrening, grevliga ätten Tott.
NF XXI — 3
Thou [to], latiniserat Thuänus, Jacques
Auguste de, fransk statsman och
historieskrivare (1553—1617), Henrik HI:s rådgivare.
Efter mordet på Henrik III gick T. i Henrik IV:s
tjänst samt genomdrev Nantesiska ediktet 1598.
Vid Henrik IV :s död drog han sig tillbaka och
skrev på latin en allmän historia för tiden 1543
—1607 (u bd, 1604—21), viktig för franska
religionskrigstidens historia.
Thourén [tor-], Gotthard Rogatius,
tandläkare (f. 1881 21/7), tandläkarexamen 1906,
lärare vid Tandläkarinst:s protes- och
tandreglerings-avd. 1906, prof:s titel 1931, prof, i proteslära
och tandreglering vid Tandläkarinst. 1943—46;
ordf, i Sveriges tandläkarförb. 1919—20, i
Svenska tandläkare-sällskapet 1932—34, sakkunnig i
folktandvårdskommittén 1925—28. T. har utg.
ett stort antal uppsatser och avh., särsk. på
proteslärans och käkskadebehandlingens område.
Thräcia, lat., se Trakien.
Thrane, M a r c u s Möller, den norska
arbetarrörelsens förste organisatör och ledare (1817
—90), student 1840 och sedan lärare. Han
organiserade en kommunistisk arbetarrörelse i Norge,
delvis tills, m. studenten Abildgaard. T.
redigerade Arbeiderforeningernes Blad 1849—51. Han
vann många anhängare, thraniterna.
Rörelsen vann stor utbredning i s. Norge, och
agitationen antog 1851 hotande karaktär, men T.,
Abildgaard m. fl. ledare arresterades, varefter
agitationen bortdog. 1855 dömdes de anklagade
till straffarbete. T. frigavs 1858, var en tid
fotograf i Oslo men for 1863 till Amerika. — Litt.:
O. Björklund, ”M. T.” (1951).
Thrasybülos, atensk statsman (d. 389 f. Kr.).
Han medverkade till återupprättandet av den
demokratiska regimen i Aten efter revolutionen 411,
flydde undan de trettio tyrannerna till Tebe,
återvände jämte några andra, besatte
gränsfästningen Fyle, erövrade Peiraieus och slog
oligar-kerna. Under den spartanske konungen
Pausa-nias’ bemedling åstadkommos förlikning och de
mokratiens återställande.
Three Rivers [bri ri’vaz], fr. Trois Rivières,
stad i prov Quebec, Canada, på s. stranden av
S:t Lawrence River; c:a 47,000 inv. T. är
centrum i ett av landets största sågverksdistrikt.
Thriller [brfla] (eng., eg. något, som kommer
en att skälva), grovt spännande, rafflande roman,
skådespel el. film, handlar vanl. om mord el.
andra våldsdåd. Moderna detektivromaner äro
ofta utformade som t.
Throne-Holst, Henning, norsk-svensk
industrimän (f. 1895 23/i), bedrev af färsstudier i
Tyskand och U.S.A. 1913—17; svensk
medborgare 1934. T. var verkst. dir. i ab. Marabou
1918—47, styr.-ordf. och jourhavande dir. från
1946, styr.-ordf. i ab. Findus från 1941 samt
verkst. dir. för ab. Scania Vabis 1951—54.
Sedan 1955 är han verkst. dir. för Scandinavian
Airlines System. T. var 1940—42 chef för
In-dustrikommissionens prisbyrå.
Thugs [eng. utt. ]>a’gz] (hindi thags, skojare,
bedragare), även phänsigar, strypare (av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
