Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trafalgar, Kap - Trafik - Trafik-ab. Grängesberg—Oxelösund - Trafikbestämmelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Trafik—Trafikbestämmelser
294
på Spaniens s. v. kust, mellan Cådiz och Gibraltar
sund, bekant genom den ärofulla sjöseger, som
engelske amiralen Nelson (se d. o., sp. 758) där
vann 21 okt. 1805. Jfr även Collingwood, C.
Trafik, samfärdsel, rörelsen på en färdyäg,
förflyttning av människor och gods med olika
samfärdsmedel. — Trafikäbel, farbar. —
Trafika’nt, resande. — Trafikera, nyttja
som färdväg; ombesörja samfärdseln på.
Trafik-ab. Grängesberg—Oxelösund,
Sveriges största gruvbolag. T. bildades 1896 för att
skapa nära samarbete mellan de för export
arbetande gruvorna i Grängesberg och de järnvägar,
som ombesörjde transporten till exporthamnen
Oxelösund. — Vid grundandet 1896 övertog T.
utom vissa järnvägar även Grängesbergs
g r u f v e a b., vilket bildats 1883 på initiativ av
den engelske finansmannen Sir Ernest Cassel och
inköpt större delen av gruvorna i Grängesberg.
Detta dotterbolag utarrenderar sedan 1902 sina
gruvor och egendomar till T. Genom avtal med
staten 1927 maximerades brytningen vid
Grängesbergs grufve ab:s gruvor till 1 mill. ton järnmalm
per år, vilket senare ökats till 1,2 mill. ton. Från
St. Kopparbergs bergslags ab. förvärvades 1927
en annan del av Grängesbergs exportfält.
Brytningen vid denna faller ej inom statsavtalet. Sin
dominerande ställning erhöll T., då det 1903 av
G. E. Broms inköpte aktiemajoriteten i ab.
Gelli-vare malmfält och Luossavaara-Kiirunavaara ab.
Vid denna tidpunkt innehade staten vissa andelar
i Gellivare malmfält i Malmberget samt i
Luossa-vaara och Kiirunavaara malmfält i Kiruna och
ägde dessutom de järnvägar, på vilka malmen
skulle transporteras. Det ansågs därför
nödvändigt att få till stånd ett samarbete mellan T. och
staten. Det första avtalet slöts 1907, och det har
sedan upprepade gånger ändrats för att 1927
avlösas av ett nytt avtal. Den viktigaste punkten i
1907 års överenskommelse var, att staten ingick
som delägare i Luossavaara-Kiirunavaara ab.
Detta bolags aktiekapital sattes till 80 mkr, varav
hälften stamaktier, ägda av T., och hälften
preferensaktier, ägda av staten. Staten erhöll med full
äganderätt vissa andra malmfält i Norrbotten,
som förut tillhörde ab. Nordsvenska malmfält.
Vidare erhöll staten inlösningsrätt till
stamaktierna, vilken dock icke skulle få utövas före 1932.
Bolagets ledning skulle utövas av innehavarna av
stamaktierna. Genom tilläggsavtalen stärktes
statens ställning så, att slutl. hälften av
bolagsstyrelsen skulle utses av staten. I 1927 års avtal
bestämdes, att staten skulle ha rättighet att inlösa
T:s andel i malmbolaget tidigast 1947. Någon
inlösning har emellertid icke kommit till stånd.
Brytningen bestämdes i avtalet till högst 9 mill.
ton per år, vilket sedermera ökats till högst 15
mill. ton per år. Enl. avtalet delas nettovinsten
för max. 3,75 mill. ton malm lika mellan T. och
staten, varefter vinsten på större malmkvantiteter
tillfaller staten med 2/s och T. med Vs.
Luossavaara-Kiirunavaara ab:s aktiekapital har genom
tillskott från staten och T. ökats till no mkr.
1955 framlades proposition om statens
övertagande av malmbolaget, och enl. riksdagens beslut
skall staten göra bindande tillsägelse senast 30/9
1955 om aktieinlösning. Sådan tillsägelse har
också skett om inlösen av aktierna 3% 1957. Utom
gruvorna i Kiruna, Luossavaara och Malmberget
äger bolaget anläggningar i Luleå och Narvik
samt Bergverks ab. Freja. Hamnen i Narvik
blev svårt skadad under 2:a världskriget men är
nu återuppbyggd. Omslutningen hos
Luossavaara-Kiirunavaara ab. var 1952 903 mkr. — Förutom
nu nämnda tillgångar äger T. ab. Hematit, som
grundades 1927 med ett aktiekapital av 26,625,000
kr. Hematit är stor aktieägare i
nordafrikanska gruvfält. Bland T:s inhemska gruvförvärv
märkes det 1917 inköpta Stråssa, där driften
är nedlagd sedan 1923. Bland dotterföretagen kan
nämnas ab. Expressdynamit i Grängesberg, som
tillverkar dynamit o. a. sprängämnen. Det
grundades 1889 och har ett aktiekapital av 1,5 mkr.
För transporten av järnmalm hade T. 1953 en
transportflotta med ett tonnage av sammanlagt
230,000 ton, till 3A från tiden efter 2:a
världskriget. Under 2:a världskriget förlorades 16 fartyg
av förkrigsflottans 23. Flera av de nya
malmfartygen ha byggts för returfrakt av olja. — T:s
omslutning var 1952 600 mkr, och aktiekapitalet
är 297,5 mkr. Malmproduktionen vid koncernens
gruvor var 1952 c:a 13,7 mill. ton. Antalet
anställda var s. å. c:a 6,000 vid gruvorna, c:a 1,500
vid vardera hamnarna och järnvägen samt drygt
700 på fartygen.
T r a f i k-a b. Grängesber g—O x e 1
ö-sunds järnvägar (TGOJ) bestå nominellt
av tre olika företag, Frövi—Ludvika järnväg,
Örebro—Köpings järnväg och Oxelösund—Flen
—Västmanlands järnväg. De båda sistn. äro
aktiebolag, vardera med ett kapital av 8 mkr; aktierna
ägas dock av T. Den förstn. järnvägen ingår
direkt bland T:s tillgångar. Samtliga tre
järnvägar utgöra emellertid en driftsenhet under
gemensam förvaltning, förlagd till Eskilstuna.
Huvudlinjen sträcker sig från Ludvika över Blötberget,
Grängesberg, Silverhöjden, Ställdalen,
Kopparberg, Frövi, Eskilstuna, Flen och Nyköping till
Oxelösund, 273 km. Även sträckan
Valskog—Köping, 9 km, har huvudlinjes karaktär, eftersom
den utgör en led i förbindelsen
Stockholm—Köping—Frövi—Örebro. Sidolinjen
Rekarne—Kolbäck, 17 km, är också betydelsefull. Bibanorna
Storå—Guldsmedshyttan, 3,5 km, Storå—Stråssa,
7,5 km, trafikeras av TGOJ för malmtransporter
från kringliggande gruvområden fram till
huvudlinjen. Hela banlängden är 310 km och spårvidden
1,435 m. Efter avtal med SJ elektrifierades
sträckan Köping—Frövi, 45 km, 1947, för att SJ
skulle kunna framföra direkta elektriska tåg mellan
Stockholm och Örebro över Västerås och Frövi.
Elektrifieringen har senare fortsatts. Den
normala exportkvantiteten järnmalm över Oxelösund
anses utgöra 1,500,000 ton årl. Samordnad med
järnvägstrafiken drives biltrafik med
landsvägs-bussar och lastbilar. — T. äger även hamnen i
Oxelösund, vilken är modernt utrustad.
Trafikbestämmelser. Sveriges viktigaste
författningar rörande trafiken på gator och vägar
äro vägtrafikförordningen och lagen om straff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
