Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tråddragning - Trådklinka - Trådklubba - Trådlös telefonering - Trådlös telegrafi - Trådmaskar - Tråd- och bandspelare - Trådradio - Trådskivling - Tråg, synklinal - Trål - Trålare, trawlare - Trångborrning - Trångsund (Huddinge) - Trångsund (Viborg) - Trångsviken - Tråvad - Trä (ved)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Tr ådklinka—T rä
418
som den dragés genom dragskivan. Vid s. k.
kontinuerlig dragning får tråden gå igenom flera
dragskivor i en och samma maskin, innan den
hasplas upp.
Trådklinka, se Måttverktyg, sp. 514.
Trådklubba, Typhula, släkte av fam.
Cla-variaceae av hymenomyceterna. Fruktkropparna
äro mycket små, klubblika el. trådformiga.
Gräs-trådklubban (T. graminum) angriper ej sällan
vintersäden. Bettrådklubban (T. betae) utbildar
sklerotier på betor under vinterförvaringen och
bidrager till att dessa ruttna.
Trådlös telefonering, se Radio och
Radioteknik.
Trådlös telegrafi, se Radio och Radioteknik.
Trådmaskar, zool., se Nematoder.
Tråd- och bandspelare, anordningar för
magnetisk inspelning och återgivning av tal, musik
etc. på stålband, ståltråd, pulverbelagda film-,
plast- el. pappersremsor etc. Stålbandsmaskiner,
särsk. för radioändamål (stålbandsreproduktion,
”bandupptagning”), började tillverkas omkr.
1936; de ha dock på gr. av sin relativa
otymplighet och dyrbarhet för länge sedan tagits ur
bruk. Utvecklingen har sedan slutet av 1930-talet
gått fram på två fronter, representerade dels
av den portabla trådspelaren (wire
recor-der), dels av likaledes portabla bandspelare
(tape recorder, magnetofoner, magnefoner), vid
vilka inspelningstråden ersatts av en remsa,
belagd med magnetiserbart pulver, vanl. järnoxid.
Trådradio, se Radio och Radioteknik.
Trådskivling, Ino’cybe, släkte av fam.
Agari-caceae bland hymenomyceterna. Som unga ha
fruktkropparna ett trådigt hylle och likna
därigenom spindelskivlingarna; hos de äldre har hyllet
sammanväxt med hattens hud, som därför synes
radiart tradigt el. sprickigt mot kanten.
Sporpulvret är smutsigt brunt, ring saknas; skivorna äro
ej nedlöpande. Ingen t. är ätlig, flera äro mycket
giftiga.
Tråg, syn k 1 i n a 1, geol., den nedåtriktade
delen av veckade lager.
Trål (.eng. trawl), säckformat fiskredskap, som
dragés efter en el. två båtar. I senare fallet gå
båtarna i jämbredd men på avstånd från
varandra, och t. (”partrål”) hålles utspänd genom
de divergerande draglinorna (varpen). I förra
fallet hålles t. utspänd av en stång (b o m t r å 1)
el. genom 2 (även 3) bord, vid vilka
draglinorna äro fästade på sådant sätt, att borden
skära ut i vattnet åt var sin sida (uttertrål;
se bild vid Fiskredskap, sp. 553—54)- Ibland
släpas, där ström råder, en snurrevad en kortare
sträcka på liknande sätt som en t. (”trålträckes”),
varvid strömmen håller vaden öppen. Vid t.-fiske
i Sverige användes numera endast uttertrål. De
olika delarna av en uttertrål ha särskilda namn,
försvenskningar av de engelska: främre
sidode-larna vingarna, främre delen av taket s k v
ä-ren (square), bakre delen beten (bait), främre
undersidan bellin (belly), bakersta delen, som
har mindre maskor och grövre garn, struten
el. ”lyftet” (cod end), öppningens överkant
häddlinan (head line) och underkant f o
t-NF XXI — 14
rubb en (foot rope). Denna senare utgöres
merendels av en omlindad stålwire, för att den skall
gå utmed bottnen. Vid trålning på hård, ojämn
botten förses den med s. k. bobbins (rullar av trä
el. metallklot), vilka göra, att den ej så lätt
fastnar. Häddlinan är försedd med glaskulor el. andra
flottörer. Flera typer trålbord ha konstruerats.
Även flyttrålar ha konstruerats och spela
numera en mycket stor roll i det svenska trål
fisket efter sill och makrill. Hittills ha de använts
endast som partrål, men en svensk konstruktion
av en flyttrål (”fantomtrål”), avsedd att dragas
av en båt, föreligger nu efter flera års
experiment och har under vintern 1953/54 med gott
resultat avprovats. Skontrålar ha försöksvis,
dock t. v. utan praktisk användbarhet, konstruerats
i syfte att underlätta, att småfisk oskadad ginge
ut ur t., innan den tages upp.
Trålare, t r a w 1 a r e, fiskefartyg för trålning
(se Trål).
Trångborrning, se Jaktgevär, sp. 320.
Trångsund, villasamhälle i Huddinge sn i
Stockholms län, vid hållplatsen Trångsund på
Nynäsbanan, 18 km från Stockholm C, mellan
sjöarna Drevviken och Magelungen på n.
Södertörn; med Stortorp, varmed T. är sammanbyggt,
c:a 1,300 inv.
Trångsund, fi. Uuras, i Viborgska viken,
ut-hamn till staden Viborg, var tidigare Nordens
största exporthamn för sågade trävaror, tillhör
det område, som vid freden i Moskva 1940 och
vid vapenstilleståndet 1944 avträddes av Finland
till Sovjetunionen.
Trångsviken, stationssamhälle i Alsens sn,
Jämtland, vid S. J. (Östersund—Storlien) och
Storsjön; 333 inv. (1951); sågverk m. m.
Tråvad, sn i Skaraborgs län, Laske hd, på
slättbygden ö. om Vara köping, kring Lidan;
20,02 km2, 868 inv. (1955). 1,547 har åker.
Egendom: Stora Hov. Stationssamhället Tråvad har
273 inv. (1951). Nuv. kyrkan byggd 1873. Ingår
i Larvs, Längjums, T:s och S. Lundby pastorat i
Skara stift, Vånga kontrakt. Tillhör
storkommunen Larv.
Trä, teknisk benämning på ved (lat. li’gnum).
T. synes i allm. ej likformigt utan företer en
karakteristisk teckning, dels en koncentrisk
skiktning, förorsakad av årsringarna, dels en
uppdelning genom radiellt utstrålande cellvävnadsband,
de s. k. märgstrålarna. Nybildningen av ved sker
hos den tempererade zonens träd årligen dels
genom längdtillväxt, dels genom tjocklekstillväxt
från kambiumlagret i två skilda repriser, den
första vid vegetationstidens början, då
vårveds-manteln bildas, och den andra mitt i
högsommaren, då den s. k. höstvedsmanteln anlägges.
Vårveden har porösare, höstveden tätare byggnad, —
Anatomiskt är t. sammansatt av
olikforma-de vedceller och kärlknippen. Hos lövträden
finnas flera slag av kärl (spiralkärl, ringkärl o. s. v.)
men hos barrträden endast trakeider (se
Led-ningsvävnad). Vedcellerna äro prosenkymceller.
Dessas i början mjuka väggar förtjockas
småningom och hårdna. Därjämte förekomma i t.
pa-renkymceller (se Parenkym 2), som dels uppbyg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
