Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turin - Turina, Joaquin - Turinge - Turion - Turistförening - Turistsäng - Turisttrafikförbundet - Turistväsen, turism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Turina—Turistväsen
488
tryck. Många av de ståtligaste byggnaderna ligga
i närheten av den gamla kungliga parken,
Giar-dino reale, ej långt från Dora Riparia. Här reser
sig T:s märkligaste kyrka, katedralen San
Giovanni Battista, i tidig renässans, uppförd 1492—
98 av Meo del Caprino. G. Guarini har bl. a.
byggt Palazzo Carignano strax n. om piazzan,
numera inrymmande bibi, och
risorgimento-mu-seum, och vetenskapsakad:s palats därintill. Det
sistn. innehåller arkeologiskt museum, Europas
största egyptologiska saml. samt skulpturer och
målningar av bl. a. Mantegna, Filippino Lippi,
Veronese, Sodorna, Holbein d. y., van Dyck och
Rembrandt. Bredvid katedralen ligger kungl.
slottet från 1646—48, vars ena flygel inrymmer
Armeria reale (kungl. livrustkammaren) med en
av Europas största vapensaml. I den vidsträckta
Giardino pubblico (med botanisk trädgård), som
sträcker sig utmed Po, ligger Castello del
Va-lentino från mitten av 1600-talet, rymmande
bl. a. teknisk högsk. Bland T:s många moderna
byggnader märkas det storartade
Utställnings-palatset, invigt 1948, och Teatro Nuovo, en av
världens modernaste teaterbyggnader. På en höjd
ö. om T. ligger klostret La Superga med en
kyrka av storslagen central anläggning, uppförd
i italiensk-fransk klassicism av T. Juvara 1717
—31. — T. har univ., gr. 1404, konstakad.,
musikalisk akad., det katolska Frans de Sales-inst.,
en berömd opera samt ett till univ. anslutet
na-tionalbibl. med 600,000 bd. T. är en av Italiens
främsta industristäder med särsk. bil- o. a. tung
mekanisk industri; utom Fiats (se d. o.)
dominerande anläggningar märkas bilfirman Lancia
samt stora maskin- och flygplanfabriker. Italiens
vermutproduktion har sitt centrum i T. Staden
är en viktig järnvägsknut samt flygtrafikcentrum.
Turi’na [to-], Joaquin, spansk tonsättare,
pianist och musikkritiker (1882—1949),
studerade vid musikkonservatoriet i Madrid (där han
senare blev lärare) samt i Paris 1905—14. Som
tonsättare var T. i början, genom påverkan från
dTndy, starkt influerad av César Franck (t. ex.
pianokvintetten, 1907) men gav senare vika för
en elegant men ytlig och manerartad,
programmusikalisk nationalism med reminiscenser från
andalusisk folkmusik. Hans produktion omfattar
bl. a. 4 operor, symfoniska dikter, kammarmusik,
pianokompositioner och sånger.
Turinge, kommun i Stockholms län, Södertörns
domsaga (öknebo hd) v. om Södertälje; 122,36
km2, 2,260 inv. (1955). övergår från
jordbruksbygd i n. närmast Mälaren till sjörik skogs- och
bergsbygd s. om Nykvarn. 1,991 har åker.
I T. ligger Nykvarn (se d. o.). Pastorat i
Strängnäs stift, Södertälje kontrakt. — Kyrkan
är medeltida; det grevliga Dahlberghska
gravkoret i ö. tillbyggdes omkr. 1700. — Litt.: J.
Ekströms beskrivning över T. 1806 utgavs 1930;
”Turingeboken” (2 bd, 1940).
Turiön, bot., årsskott, vinterknopp.
Turistförening, se Turistväsen.
Turistsäng, hopfällbar el. isärtagbar lätt säng,
vanl. försedd med kedjebotten el. botten av
sa-delgjord el. elastiska remsor.
Turisttrafikförbundet, se Svenska
turisttrafik-förbundet.
Turistväsen, t u r i’s m. Begreppet t. är en
relativt ny företeelse. I svenska språket träffas
ordet turist först in på 1850-talet — ett låneord
från eng. tourist. Med t. torde man nu beteckna
det organisatoriska arbetet för främjande av
t u r i s t f ä r d e r, d. v. s. sådana färder, som
avse nöje, rekreation el. studier i mer
allmänbildande syfte. Detta arbete utföres av ett
flertal olika organ. Till främjande av reselivet för
ett lands el. en landsdels, en trakts el. en orts
bästa, icke minst ur ekonomisk synpunkt, verka
turist- el. turisttrafikföreningar; trafikföretag,
särsk. de stora järnvägs-, buss-, sjöfarts- och
flygföretagen, organisera genom särskilda organ
turistfärder av växlande slag och driva härför
en omfattande propaganda, och slutl. omhuldas
t. även av resebyråerna, särsk. de hela världen
omspännande storföretagen.
Tidigast bildades motsvarigheter till våra dagars t
u-ristföreningar som sammanslutningar med
mera begränsade syften; sådana voro t. ex. fjällföreningar
(den äldsta av dessa The Alpine Club i
London, grundad 1857) el. cyklistföreningar (äldst av dessa
Cyklists’ Touring Club, grundad 1878). Ur
flera av dessa sammanslutningar ha många av de
kontinentala turistföreningarna utvecklat sig. Bland de
stora turistföreningarna må nämnas den franska T o
u-ringClubde France (bildad 1890), den italienska
Touring Club italiano (1894), den holländska
Koninklijke Nederlandsche t o u r i s t e
n-bond el. Algemeene Nederlandsche Wj e
1-rijdersbond (1883), den belgiska Touring
Club de Belgique (1895) samt Svenska
turistföreningen (se d. o.). Äldst av de
nordiska ländernas turistföreningar är Den norske
turistförening, stiftad 1868, med huvuduppgift
att främja vandringar i fjällen. — Medan de stora
föreningarna ägna sig åt alla former av turism,
frilufts- och reseliv, oberoende av transportmedlets art,
ha även specialföreningar, särsk. bilistföreningarna,
fått en synnerligen stor betydelse för t., och
mångenstädes utomlands har Touring Club blivit
liktydigt med en bilistorganisation. I en särställning och
rangklass för sig står här den engelska A u t o m
o-bile Association (A. A.), bildad 1905, vilken
räknar över 1,3 mill. medl. Huvudorganisationer i
Sverige för bilismen äro Kungl. a u t o m o b
ilklubben och Motormännens
riksförbund. Till turistföreningarna får man även räkna
de stora fjällföreningarna, främst bland dessa
Öster-r e i c h i s che r Alpenverein (grundad 1862)
och Deutscher Alpenverein (1870). — I
och med att t. utvecklades som en näringsgren och
främst i och med ådagaläggandet av dess nationaleko
nomiska betydelse bildades
turisttrafikföreningar (ty. Verkehrsvereine, fr. syndicats
d’ini-tiative) för att höja resandetrafiken bland ländernas
egna invånare men främst genom större antal besökande
främlingar. Bland de äldsta av dessa äro de
schweiziska; i Schweiz bildade de lokala
turisttrafikförening-arna redan 1893 ett förbund, Verband s c h w e i z
e-r i sch e r Verkehrsvereine. I Frankrike
bildades de äldsta syndicats d’initiative 1889. I Sverige
handhade Svenska turistfören. intill 1902 även den
utländska propagandan, men i och med T u r i s 11 r
a-fikförbundets bildande d. å. ansågs föreningens
affärsmässiga utlandsreklam kunna upphöra, ehuru
STF alltjämt utövar upplysningsverksamhet även till
utlänningars betjänande. Turisttrafikförbundet,
numera Svenska turisttrafikförbundet, arbetar för
utveckling av resandetrafiken inom Sverige, med arbetet
hu-vudsakl. inriktat på trafik från utlandet.
Särsk. efter 2:a världskriget har utvecklandet av den
statliga turistverksamheten gått starkt framåt. — Det
internationella samarbetet mellan t :s organisationer
be-drives genom flera internationella allianser. Den första
bildades efter förslag av Svenska turistfören. vid en
turistkongress i Luxemburg 1898. Denna L i g u e in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
