Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turkiet - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
493
Turkiet
494
ligionen; rasbiologiskt sett är det ett biandfolk,
till vars äldsta element bl. a. hettiterna kunna
räknas.
Även om islam ej längre är statsreligion i T.,
utgöra dock muhammedanerna 18,5 mill. el. drygt
98% av befolkningen, och i förhållande härtill
spela de ortodoxa, grekisk-katolska m. fl.
samfunden procentuellt ringa roll. Folkmängden
ökas starkt, 1945—50 steg den sålunda med 2,2
mill. inv. Landsbygden hyser 70 °/o av
befolkningen. Det har lyckats den nya regimen i T.
att förvandla Anatoliens forna nomader till
jordbrukare. Kurderna hålla emellertid ännu fast
vid sin gamla livsföring, som är baserad på en
nomadiserande boskapsskötsel och jordbruk endast
till husbehov. De största städerna äro Istanbul
(1 mill. inv.), Ankara (286,781), Izmir (230,508),
Adana (117,799) och Bursa (100,007).
Ekonomisk geografi. Mer än 75 °/o av landets
invånare livnära sig av jordbruk med binäringar.
För att stärka jordbrukets ställning har från
statens sida utformats ett brett upplagt
finansieringssystem. Sålunda ha bl. a. upprättats
stats-monopol, som köpa upp jordbruksprodukterna till
fasta, av världsmarknadsnoteringen oavhängiga
priser och leverera kontrollerat utsäde till
odlarna.
Jordbruk. Spannmålsproduktionen
tillgodoser landets eget behov och lämnar dessutom ett
betydande exportöverskott. T. odlar världens
bästa tobak, spec. i svartahavsområdet (Samsun,
Bafra), i trakten av Marmarasjön (Edirne, Bursa,
Izmit och i Trakien) samt i området vid Egeiska
havet. Opiumodlingen är föremål för stort
intresse; exporten sker från Izmir, Amasya, Afyon
och Malatya. Den turkiska bomullen är
kortfib-rig och odlas vid Adana, i Sakarya-dalen och i
förvaltningsområdena Elåzig och Malatya samt
i Trakien. I de ö. delarna av svartahavsområdet
odlas även te. Fruktodlingen uppvisar en rik
variation och omfattar bl. a. päron, kvitten,
mullbär, äpplen, plommon, fikon, aprikoser, körsbär,
citroner och apelsiner, mandariner, grapefrukt,
oliver, hasselnötter och kastanjer. Nötterna äro
världsbekanta; T. förser c:a 2/s av världen
därmed (huvudsakl. från förvaltningsområdena
Trabzon, Giresun, Ordu och Rize). Vin kan
odlas i nästan hela T., och russinexporten från
området vid Egeiska havet överflyglas endast av
De viktigaste kulturväxterna (1952).
Växtslag Areal i har Skörd i ton
Vete ..................... 5,450,000 6,500,000
Korn ..................... 2,300,000 3,200,000
Majs ....................... 640,000 830,000
Råg ........................ 587,000 670,000
Havre ...................... 360,000 400,000
Hirs ........................ 76,000 80,000
Ris ......................... 50,000 85,000
Baljväxter ................. 420,300 465,000
Tobak1) ..................... 97,900 69,600
Potatis ................... 102,000 870,000
Opium ....................... 43,000 24,000
Bomull ..................... 672,000 500,000
Lin ......................... 38,000 23,000
*) i95n
Kaliforniens; 90% av produktionen exporteras.
— Kreatursstocken räknade 1950 23 mill.
får, 7,8 mill. getter, 106,000 kameler, 848,000
bufflar, 10,2 mill. oxar, 1,1 mill. hästar, 101,000
mulor och 1,7 mill. åsnor. Getterna äro
huvudsakl. angoragetter, vilkas fina ull, mohair, är
världsbekant. — Skogsbrukets uppryckning
genom bl. a. nyplanteringar har varit en av de
viktigaste uppgifterna för den nya regimen. Så
äro numera 12 °/o av T. täckta av skogar, i vilka
inslaget av tall och ek är störst. 7/s av skogen
ägas av staten el. storgodsen. Skogar av odlad
hassel ha stor utbredning.
Bergsbruk. Förekomster av stenkol, bly,
silver, koppar, mangan, brunkol, järn,
magnesium och petroleum ha konstaterats jämte de
sedan gammalt kända fyndigheterna av svavel,
krom, borax och sjöskum. Kol finns längs
svartahavskusten i områdena Eregli och Zonguldak;
1952 producerades 4,8 mill. ton.
Kromproduktionen är världens största och uppgick 1951 till
287,000 ton. Ganska betydande svavelfyndigheter
finnas vid Keqiburlu. T. är nästan
ensamleverantör i världen av mineralet boralit (borax). De
systematiska borrningarna efter olja ha ännu icke
givit större resultat; den viktigaste fyndorten
är Ramandag. — Industrien är ännu blott
av ringa betydelse för T:s näringsliv och
sysselsätter endast 8,4 °/o av befolkningen. De
viktigaste grenarna äro fortfarande de, som sedan
gammalt haft viss betydelse för landet, främst
textil- och träindustrierna. Som råvaror nyttjar
textilindustrien ull, bomull och silke, alla landets
egna produkter. Känd över hela världen är
matttillverkningen, spec. i området vid Egeiska havet
(Isparta och Kula); som råmaterial användes
även mohair från Ankar a-trakt ens getter. Gott
anseende har också sidenindustrien; stora
silke-spinnerier finnas i Bursa. Bomullsindustriens
centrum är Kayseri. Den tunga industrien
däremot är föga utvecklad, delvis på gr. av brist
på råvaror. — Handel. Utrikeshandeln har
sedan 1946 visat en stadigt stigande tendens, men
samtidigt har ett växande underskott uppstått i
handelsbalansen, vilket 1953 medfört drastiska
importrestriktioner. Sedan 1951 är spannmål den
viktigaste exportartikeln, som med sitt värde av
261,5 mill. turkiska pund el. c:a V4 av det
totala exportvärdet numera undanträngt tobaken
som främsta exportvara, ett resultat av den
kraftiga höjningen av jordbrukets standard. På
andra plats kom s. å. bomullsexporten (nära 20 °/o
av totalexporten), och först på tredje plats kom
tobak (17%). 1952 gick exporten främst till
Västtyskland, U.S.A., Frankrike, Italien, England,
Jugoslavien och Sverige. Anmärkningsvärd är
den positiva handelsbalansen med U.S.A., vilken
föranledes av detta lands stora intresse för T :s
krom och tobak. Av importvarorna dominerar
industrivarugruppen, främst maskiner och
transportmedel, därefter järn och stål, olika sorters
bränsle, textilier och kautschuk. Främst bland
leverantörländerna kommer Västtyskland, därnäst
följa England, Italien, Belgien, Frankrike,
Nederländerna, Saud-Arabien och Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
