Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turkiet - Ekonomisk geografi - Mått och vikt - Mynt - Bankväsen - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningar - Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Turkiet
496
Kommunikationer. Svenska och
danska ingenjörer ha gjort stora insatser inom det
tekniska arbetet för järnvägsnätets utbyggnad.
1952 funnos sålunda 7,667 km järnvägar. De
viktigaste linjerna voro Istanbul—Eski§ehir—Konya
—Adana och Eskijehir—Ankara—Kayseri, båda
med förbindelse via Aleppo med Damaskus,
Beirut och Bagdad, n.—s.-gående linjen Samsun—
Adana samt Sivas—Erzurum—Sovjetunionens
gräns med förbindelse till Leninakan i
Armeniern Ett annat system av järnvägar har Izmir
till centrum. — T. har 14,600 km goda
landsvägar, men detta är långtifrån tillräckligt för
att genomföra en fullständig ekonomisk
återuppbyggnad, varför regeringen med stöd av
Marshallhjälpen har utformat en 1 o-årsplan för
utbyggnad av 23,000 km nya vägar. — Kustfarten har
blivit den naturliga samfärdseln mellan landets
olika delar. Sedan 1946 ha fyra av de
viktigaste hamnarna, Trabzon, Istanbul, Alexandrette och
Zonguldak, byggts ut helt, och f. n. pågå
sådana arbeten i Izmir och Eregli.
Förbindelserna med utländska flygstationer ombesörjas av
olika europeiska bolag.
Mått och vikt. Metersystemet infördes Vi 1934.
Av de äldre måtten må nämnas 1 kilé = 35,31 I,
1 almud 5,23 1, 1 oka = 1,2829 kg, 1 drachme =
3,20 g.
Mynt. Myntenhet är 1 turkiskt pund (fira) =
100 piaster (turk, kuras, el. gurus) å 40 para =
tidigare (före 1914, medan guldmyntfot
tillämpades i T.) nominellt 16,40 kr, nu (febr. 1954)
i,8476 kr.
Bankväsen. Imperial Ottoman Bank (gr. 1856)
intog länge en dominerande ställning med stora
privilegier, sedelutgivningsrätt, omhänderhavande
av statliga in- och utbetalningar m. m. Efter den
nationella revolutionen i T. ändrades namnet 1925
till Ottoman Bank. Banken förlorade sin
privilegierade ställning jämte sedelutgivningsrätten,
sedan 1931 en centralbank inrättats, Banque
cent-rale de la republique de Turquie (Türkiye
cüm-huriyet merkez bankasi), Ankara, med
avd.-kon-tor på större platser i T. Centralbanken bedriver
även affärsbankrörelse. Flertalet bankföretag äro
numera inhemska.
Religiösa förhållanden. Islam, som i sin
sun-nitiska form under sultantiden varit statsreligion,
fick under den nya regimens tid vidkännas den
ena inskränkningen efter den andra, bl. a.
stängandet av de muhammedanska högsk. (madrasa)
1924. Utvecklingen kulminerade med ett edikt
av nov. 1928, varvid nationalförsamlingen
förklarade stat och kyrka skilda. Kamål Atatürks
religiösa politik var över huvud starkt radikal,
bl. a. översattes Koranen till turkiska, och
gudstjänsten och böneutropandet ske sedan 1933 på
turkiska. Alla dessa reformer möttes särsk. till
en början med skarpt motstånd från det ortodoxt
islamiska prästerskapet och även befolkningen.
Som helhetsomdöme kan sägas, att islam
fortfarande behåller sitt grepp om folket från
fordom och sin ställning som dominerande religion
trots den officiellt införda religionsfriheten.
Re
ligionsundervisningen är, efter att tidigare ha
varit förbjuden, sedan 1948 frivillig. I de ö.
delarna av riket finnas även en del shiitiska
muhammedaner. Enl. senaste uppgifter (1945)
utgöra muhammedanerna 18,5 mill., de
grekiskkatolska 104,000, armenier (gregorianer) 60,200,
romerska katoliker och unierade armenier 11,000,
protestanter 5,200 samt judiska trosbekännare
77,000. Den grekisk-katolska kyrkan har
patriarkat och den heliga synoden i Istanbul, den
romersk-katolska kyrkan ärkebiskop i Izmir
(Smyr-na) och en apostolisk vikarie i Istanbul.
Undervisningsväsen. Sedan gammalt har
undervisningen i T. behärskats av det
muhammedanska prästerskapet, men sedan republiken infördes,
har en relativt långtgående modernisering av
undervisningen ägt rum. Tidigare gavs tidsenlig
undervisning mestadels endast i de talrika
utländska skolorna. Deras roll förändrades, sedan
Kamål Atatürk stängt en del av dem och infört
allmän folkundervisning enl. lagar av 1924 och
1926. Skolplikten omfattar åldern mellan 7 och
12 år men med utsträckt skolpliktstid till 16 år
för dem, som icke tidigare haft tillfälle att
besöka skolan. I grundskolorna undervisades 1951/
52 c:a 1,7 mill. elever av c:a 35,000 lärare. I
de 3-åriga mellanskolorna, som meddela även viss
yrkeskunskap, undervisades 78,000 elever av 4,500
lärare. I de 4-åriga gymnasierna undervisades
23,500 elever av c:a 1,800 lärare. Parallellt
härmed finnas yrkesskolor. För lärarutbildning
finnas olika utbildningsanstalter, bl. a. skilda skolor
för blivande stads- och landsbygdslärare samt
ett pedagogiskt inst. för lärare på
gymnasie-stadiet .För undervisning av vuxna ha olika
åtgärder vidtagits. — För yrkesutbildning på
högstadiet finnas olika fackhögsk. samt allmän
univ.-undervisning. Den 1925 grundade högsk. i
Ankara är dominerande i fråga om storlek. I
Ankara finnas dessutom lantbruks- och
veterinär-högsk. 1900 grundades ett univ. i Istanbul,
vilket omorganiserades 1933 och omfattar samtliga
fakulteter. I Istanbul finnas dessutom teknisk
högsk., handelshögsk., konsthögsk. och
socialpolitisk högsk. I Ankara öppnades 1948 ett engelskt
inst. för arkeologi; ett tyskt sådant fanns där
från 1930-talet. Icke-muhammedanska
sammanslutningar el. folkgrupper upprätthålla egna
skolor.
Tidningar. Enl. officiella uppgifter utkommo
1951 i T. 310 tidn., varav 115 dagliga, samt 305
tidskr. Pressen har under det senaste decenniet
gått starkt framåt. Det tidigare regeringsorganet
Ulus (grundad 1915) har efter 1950 gått tillbaka
men är fortfarande jämte Zafer (1949), som
företräder demokratpartiets synpunkter, den största
tidn. i Ankara (uppl. 30,000 ex. vardera).
Flertalet stora tidn. i T. utkomma i Istanbul, bl. a.
Hürriyet (grundad 1948, 80,000 ex. 1952),
Cüm-huriyet (1923, 60,000 ex. 1952), Yeni Sabah
(1930), Aksam (1918) och Vatan (1941) samt de
franskspråkiga Istanbul (1880) och La
Républi-que (1936)-
Författning och förvaltning. Enl. gällande
författning av 1945 är T. en republik. Suveränite-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
