Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvångstankar, tvångsföreställningar - Tvångstankesjuka - Tvångströja, kamisol - Tvångsuppfostran - Tvåskaftad - Tvåskiftesbruk - Tvåtaktsmotor - Tvåvingar - Tvåväldiga - Tvååker - Tvärbrytning - Tvärhus, tvärskepp - Tvärminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
523 Tvångstankesjuka—Tvärminne 524
I lättare form finnas de ofta hos normala
människor, t. ex. som en el. annan form av de talrika
fobierna (t. ex. torg-, höjd-, bacill-, berörings-,
tal-, mat- och sj ukdomsskräck), medan mera
utpräglade t. av sjuklig art kunna uppträda t. ex.
vid tvångsneu roser, i paranoida tillstånd
el. vid s. k. tvångstankesjuka. I sjukliga former
äro t. ofta åtföljda av stark ångest, som kan
föranleda svåra lidanden, medan de lindriga
formerna av t. endast i vissa situationer göra sig
gällande och framkalla ångest el. verka
förlamande på handlandet.
Tvångstankesjuka, en form av psykisk ohälsa,
vid vilken sjukdomsbilden domineras av
tvångs-tankar.
Tvångströja, k a m i s o 1, medel, som förr
användes inom sinnessjukvården för att binda
oroliga sjuka. T. bestod av ett i ryggen knäppt el.
hopsnört livstycke, försett med mycket långa
ärmar, med vilka armarna kunde fixeras i kors över
bröstet el. på ryggen el. också bindas vid sängen.
Tvångsuppfostran, en till 1947 använd
behandlingsform för ungdomar i åldern 15—18 år, vilka
begått brott. T. ådömdes av domstol och
verkställdes i allmän uppfostringsanstalt
(förbätt-ringsanstalt). Möjlighet fanns även för
uppfostran och utbildning av den dömde utom
anstalten. T. har ersatts med skyddsuppfostran el.
villkorlig dom med föreskrifter.
Tvåskaftad, vävnad, framställd med endast
två skaft.
Tvåskiftesbruk, lantbr., urgammalt
bruknings-sätt, vid vilket åkern vartannat år låg i träde,
vartannat bar säd, vanl. höstsäd el. korn. T. var
ännu vid mitten av 1800-talet det förhärskande i
vissa delar av Sverige. Jfr Växtföljd.
Tvåtaktsmotor, se Förbränningsmotor.
Tvåvingar, Düptera, insektordning, omfattande
små el. medelstora former med fullständig
förvandling, sugande och stundom även stickande
mundelar samt blott ett par fullt utbildade
hinn-artade flygvingar. Huvudet är fritt rörligt;
fasettögonen äro väl utbildade. Ofta finnas även tre
punktögon. Antennerna utgå i regel från pannans
övre del, äro mångledade, trådlika el. treledade
och försedda med ett långt borst. Mundelarna
ut-märkasi framför allt av ett sugrör, som
huvudsakl. bildas av underläppen och där
överläppen vanl. utgör taket. Över- och
underkäkarna äro antingen starkt tillbakabildade el., som
hos mygghonorna, ombildade till borstlika
stickverktyg, vilka tills, m. ett oparigt stickborst ligga
inuti sugröret. Mellankroppens segment äro fast
förenade till ett enda stycke. Bakvingarna
utgöras av klubblika bildningar, s. k.
svängkol-var, halterer, vilka anses fungera som
jäm-viktsorgan. Benen ha femledade tarser, vilkas
änd-led slutar med två klor och ofta även med ett
par häftskivor, pulvilli, samt en oparig mittflik,
empodium. Bakkroppen bildas av 5—9 segment.
—• T. lägga i regel ägg, en del flugor föda dock
larver. Larverna, vilka äro masklika, fotlösa, ha
i vissa fall ett tydligt huvud med antenner,
punktögon och bitande mundelar. Huvudet är dock vanl.
kort och indraget i kroppen (Acephala), saknande
såväl antenner som ögon och med mundelarna
reducerade till ett par kitiniserade munhakar.
Pupporna äro antingen fritt rörliga, ss. hos
Or-thorapha, ofta skyddade av en spunnen kokong,
el. också ligga de, ss. hos Cyclorapha, orörligt
omslutna av den till ett hårt, tunnformigt hölje
ombildade larvhuden. — T. upptaga endast
flytande föda och leva vanl. av växtsafter el. av
multnande el. ruttnande ämnen av såväl
anima-liskt som vegetabiliskt ursprung. En del t. äro
blodsugande, några äro rovdjur, andra parasiter.
—• Man torde f. n. känna omkr. 50,000 arter t.,
av vilka i Sverige torde finnas inemot 3,500. T.
indelas i två underordn., Orthorapha, som bl. a.
igenkännes därpå, att huvudet saknar månfält,
samt Cyclorapha, med treledade antenner och
månfält. Till den förra höra grupperna
Ne-mocera, omfattande harkrankar (Tipulidaé),
m y g g o r (Culicidae, Lycoriidae m. fl.) samt
gallmyggor (Cecidomyidae), och
Brachy-cera, som bl. a. omfattar vapenflugor
(Stra-tiomyidae), bromsar (Tabanidae), r o v f 1
u-g o r (Asilidae) och styltflugor
(Dolicho-podidae’); till den senare höra grupperna
Aschi-za, med bl. a. s v ä v f 1 u g o r (Syrphidae) och
puckelflugor (Phoridae), samt Schizophora,
omfattande parasitflugor (Larvaevoridae),
egentliga flugor (Muscidae), 1 u s f 1
u-g o r (Pupipara) o. a.
Tvåväldiga, bot., se Linnés sexualsystem.
Tvååker, sn i Hallands län, Himle hd, på
kustslätten, s. ö. om Varberg; 52,04 km2, 2,360 inv.
(1955). 3,866 har åker. Vid västkustbanan sta-’
tionssamhället Tvååker (802 inv. 1951). Kyrkan
av sten är byggd 1853. Ingår i T:s och Spannarps
pastorat i Göteborgs stift, Varbergs kontrakt.
Utgör tills, m. Dagås, Sibbarp och Spannarp
storkommunen T v å å k e r; 155,20 km2, 4,174 inv.
(1955); i Hallands mell. domsaga.
Vid Galtabäck fann man 1928 ett 13,5 m
långt och 3,70 m brett fartyg av ek, spantbyggt,
med i klink lagda bord, sammanhållet av
tränaglar. Fartyget har haft mast. Fyndet har daterats
till äldre medeltid. Fartyget är uppställt i
Göteborgs museum. Ett andra skepp har påträffats i
närheten av fyndplatsen. — Litt.: H. Åkerlund,
”Galtabäcksbåtens ålder och härstamning” (i
Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings
tid-skr., 1942).
Tvärbrytning, se Gruvbrytning, sp. 364.
Tvärhus, tvärskepp, byggnk. De båda
flyglar (transept), som i större kyrkor utgå mot n.
och s. från mittkvadraten, bilda tills, m. denna
t. och ge åt kyrkobyggnaden korsform. Vanl. är
t. enskeppigt; i några större katedraler (t. ex.
i Köln, Amiens, Milano), är det treskeppigt,
stundom tvåskeppigt (t. ex. i Salisbury, Durham,
Malmö S:t Petri). — Ett slags oegentliga t. ha
flerstädes uppkommit genom senare tillbyggnader
n. och s. om en urspr. rektangulär anläggning.
Tvärminne, ö, by och lotsstation i Ekenäs
landskommun, Finland, 16 km ö. om staden
Hangö. I T. finnes en zoologisk station, anlagd
av prof, friherre J. A. Palmén 1903,
testamenterad 1919 till Helsingfors univ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
