Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyrgils Knutsson (Torgils, Torkel) - Tyrifjorden - Tyringe - Tyrolen - Tyrone - Tyros (Sur) - Tyrosin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539 Tyrifjorden—Tyrosin 540
likt denne till att söka inskränka hertigarna
Eriks och Valdemars makt, på grund varav
öppen brytning mellan dessa och Birger inträdde.
Emellertid kunde T. ej i längden hävda sin
ställning. I början av 1305 ingick Birger förlikning
med sina bröder och bröt bryskt med den
dittills-varande kyrkopolitiken. Det vill synas, som om
dessa två händelser betecknade början till slutet
av T :s makt. På hösten fängslades han av
kungen och dennes bröder på sin gård Lena,
fördes till Stockholm och avrättades i febr. 1306.
Hans lik begrovs i ovigd jord, vilket var ett
kyrkligt straff och visar den roll kyrkan spelat
vid T:s fall, men flyttades efter en tid till
Rid-darholmskyrkan. — Litt.: J. Rosén, ”Striden
mellan Birger Magnusson och hans bröder”
(1938).
Tyrifjorden [-fjöran], av Dramselven
avvattnad sjö i s. Norge, n. v. om Oslo; 133 km2, 63
m ö. h., 295 m djup. Kantas i v. av Tyristrands
välodlade bygder och avslutas i s. av Holsfjorden.
Tyringe. 1) Storkommun i V. Göinge
domsaga, omfattande socknarna Matteröd, Finja,
Hör ja, Röke och V. Torup, Kristianstads län;
323,93 km2; 7,811 inv. (1955). Ung. hälften
av befolkningen är bosatt inom tätorten T. 2)
samt stationssamhällena V. Torup och Finja.
2) Municipalsamhälle (sedan 1928) i Finja och
V. Torups socknar, T. 1), vid Hälsingborg—
Hässleholms järnväg, c:a 10 km v. om
Hässleholm; 6,13 km2; 3,056 inv. (1955). T. är både
kurort och industrisamhälle. Förutom Tyringe
sanatorium och badanstalt märkes en rad
sjuk-och vilohem. Industrien, som 1951 omfattade 21
arbetsställen med 679 arb., är mest utvecklad inom
verktygsbranschen, ss. Skandinaviska
verktygs-fabriks-ab. (c:a 250 sysselsatta; gr. 1896), m. fl.
Tyrolen [-rå’-] (ty. Tirol), landskap i
östalperna, omfattande berglandet kring Inn ö. om
Graubünden (Nordtyrolen) och kring Adige och
dess bifloder (Sydtyrolen); 26,262 km2 med
1,156,024 inv. Gränsen mellan de båda
huvuddelarna följer kamlinjen av ötztal- och
Zillertal-alperna samt går över Brennerpasset. Sedan i:a
världskriget tillhör blott Nordtyrolen (12,649 km2,
427,465 inv. 1951) Österrike, medan Sydtyrolen
el. Venezia Tridentina (13,613 km2, 728,559 inv.
1951) tillhör Italien. Huvudstad i det förra är
Innsbruck; det senare är delat i två provinser
med Trento och Bolzano som huvudstäder. N.
om Inndalen uppfylles Nordtyrolen av n.
Kalkalperna med Lechtalperna i v. samt längre
österut Wetterstein- (Zugspitze 2,963 m ö. h.) och
Karwendelgebirge. S. om Inn resa sig de till
Alpernas kärnzon hörande, av granit, gnejs och
kristallina skiffrar uppbyggda Ötztalalperna
(Wildspitz 3,774 m). S. om dessa ligger den
leende övre Adigedalen Venosta (ty. Vintschgau),
på s. sidan begränsad av östalpernas högsta
massiv, Ortler (3,899 m). Ö. om Brennerlinjen resa
sig de likaledes till kärnzonen räknade
Zillertal-alperna och ännu längre österut Hohe Tauern
med Gross Glockner (3,798 m). Sydtyrolens s.
del uppfylles v. om Adiges tvärdal av den
ståtliga Adamellogruppen (Presanella 3,564 m). ö.
om Adige resa sig s. Kalkalperna el. Dolomiterna
med sina pittoreska och djärva former
(Marmo-lada 3,342 m). Nordtyrolens huvudbygd är den
djupa, tätt befolkade v.—ö. Inndalen,
Sydtyrolens den nedre n.—s. Adige-dalen, båda förenade
genom Isarcos tvärdal och det 1,370 m höga
Brennerpasset. En annan trafikled för längs övre
Adige-dalens längddal över
Reschenscheideckpas-set (1,510 m) till Engadin. Nordtyrolen har
enbart tysktalande befolkning. I Sydtyrolen mötas
de tyska och italienska språken i Adige-dalen
vid Salorno (Salurn) strax ovanför Trento, så
att Venosta, Isarcos dal och Pusteria sedan 1,000
år ha tillhört det tyska språkområdet. T :s
sydligaste dalar, ss. den till Gardasjön avvattnade
Sarcadalen och nedre Adiges dal, ha ett milt
klimat och bördig jord. Här odlas tobak, vin, majs,
mullbärs- och fruktträd. Liksom i n. T. har
fäbodväsendet här synnerligen stor betydelse, och
större delen av boskapsbeståndet hålles
sommartiden på de högalpina betesmarkerna (Almen).
En viktig inkomstkälla är turistväsendet.
T. var under äldsta tid en del av Raetia (se
d. o.). Efter riksdelningen 843 kom T. till
öst-frankiska (tyska) riket och anslöts till Bayern.
1363 övergick det till Habsburg. 1805 kom T.
till Bayern men gjorde uppror 1809 (se Hofer,
A.) och delades mellan Bayern, Frankrike
(Illyriska provinserna) och dess vasall, kungariket
Italien. 1814 tillföll det åter Österrike. Under
nationalitetsrörelsens tid framväxte bland s. T :s
talrika italienska befolkning en stark rörelse för
anslutning till Italien, som stödde densamma
(Ir-redenta), och efter 1 :a världskriget erhöll Italien
stora delar av s. T. (även med övervägande tysk
befolkning; se vidare Sydtyrolen), medan det
övriga T. som land ingick i den österrikiska
förbundsrepubliken.
Tyrone [tiråu’n, grevsk. i det inre Nordirland,
v. om Lough Neagh; 3,155 km2, c:a 132,000 inv.
Huvudstad: Omagh (c:a 5,000 inv.).
Ty’ros (lat. Ty’rus, i G. T. Zur, nu Sur),
stad i det forntida Fenicien, berömd för
industri (glas, purpur) och handel. T., som säges
vara en koloni från Sidon och som blev den
förnämsta av de feniciska handelsstäderna, låg urspr.
på fastlandet men flyttades till en liten klippö
utanför kusten, som omgavs av starka murar,
vilka även inneslöto de båda hamnarna, den
si-donska och den egyptiska. T. belägrades
upprepade gånger av assyrerna, intogs av Assurbanipal
664 f. Kr., kom därefter under det nybabyloniska
riket och sedan under perserna, vilkas förnämsta
örlogshamn det var. Därför belägrades T. av
Alexander den store, som intog det efter sju
månader, sedan han låtit bygga en damm mellan
kusten och ön (denna är numera en udde). 638
föll T. i arabernas händer och var under
medeltiden föremål för häftiga strider mellan kristna
och muhammedaner. 1124 erövrades det av
konung Balduin II av Jerusalem men förlorades för
alltid 1291. Under turkiskt herravälde har T.
alldeles förfallit och är nu en obetydlig plats i
Syrien.
Tyrosin, p-oxifenylaminopropionsyra, en viktig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
