Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Tyskland
602
Tyska riket 1871—1918. S. A. Sachsen-Altenburg, S. C. G. Sachsen-Coburg-Gotha, S.M. Sachsen-Meiningen, S. W.
E. Sachsen-Weimar-Eisenach, R. Ä. L. Reuss äldre linjen, R. Y. L. Reuss yngre linjen, S. R.
Schwarzburg-Rudolfstadt, S. S. Schwarzburg-Sonderhausen.
avträdde Elsass och en del av Lothringen. Det
genom proklamation i Versailles konstituerade
tyska kejsarriket omfattade 22 monarkier och 3
republiker (fria riksstäder) samt det direkt under
kejsarens överhöghet stående rikslandet
Elsass-Lothringen. Genom författningen av april 1871
blev T. en förbundsstat. Presidiet i förbundet
tillkom Preussens konung med titel tysk kejsare. En
representation för delstaternas regeringar
skapades i förbundsrådet, där Preussen de facto fick
övermakten. Riksdagen bestod av en kammare,
sammansatt genom allmänna och omedelbara val.
Dess samtycke fordrades vid rikslagstiftning, till
vilken även budgetens uppgörande räknades.
Riks-förvaltningens högste chef var den av kejsaren
utnämnde rikskanslern.
I riksenhetens intresse inledde Bismarck
kampen mot den av centerpartiet företrädda katolska
kyrkan. Kulturkampen fördes emellertid från hans
sida utan framgång, och trycket från det 1875
konstituerade socialdemokratiska partiet blev för
Bismarck anledning att avveckla fejden med
centern. 1878 antogs en socialistlag, som förbjöd
of
fentlig socialdemokratisk agitation och gav
socialdemokratien en undantagsställning i allm.
Trots dessa åtgärder och trots Bismarcks strävan
att genom social reformlagstiftning bryta udden
av rörelsen fortsatte den dock att växa, och 1890
blev socialistlagen upphävd. Den konservativa
omsvängningen i Bismarcks politik vid 1870-talets
slut tog sig även uttryck i en övergång till ett
strängt protektionistiskt system. I militärt
hänseende drev Bismarck forcerad rustningspolitik.
Bismarcks utrikespolitik efter 1871 avsåg
tryggandet och stärkandet av rikets ställning. För att
förebygga en isolering av T. sökte han skapa
allianser, som skulle förhindra Frankrike, från
vilket den största faran hotade, att inringa T.
Ryssland var T :s naturliga bundsförvant, men
även till Österrike var numera ett intimare
förhållande möjligt. Sept. 1872 kom trekejsarmötet
i Berlin till stånd, som följ, år satte frukt i
trekej saravtalet, innebärande en täml. vag
överenskommelse om samverkan i den monarkiska
tankens intresse gentemot alla försök att rubba den
europeiska freden. Sammanhållningen sattes
emel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
