Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ / 37-38 (1951) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Warszawa (stad) - Warta - Wartburg - Sångarstriden - Wartburgfesten - Wartburg, Walther von - Warthe, Warte - Vartofta - Vartofta härad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Staden, som är säte för den rom.-kat. ärkebiskopen,
äger ett stort antal offentliga inst.: museer, bibl.,
arkiv, observatorium, konsertsalar och teatrar
samt ett antal vetenskapliga inst. och
sammanslutningar. Vid sidan av gamla akad. och
skolor, som omorganiserats efter ryska krav, ha
ett stort antal nya tillkommit. Bland högre
undervisningsanstalter märkas univ. (gr. 1816),
polyteknikum (1898), jordbruksakad.,
handelsakad., akad. för politisk vetenskap (1918),
medicinsk akad., stomatologisk akad., konstakad. och
akad. för fysisk fostran, vidare ingenjörshögsk.,
musikkonservatorium, konsthögsk., teaterhögsk.
och högsk. för journalistik (1917).

W. är en viktig kommunikationsknutpunkt med
bl. a. 14 järnvägslinjer, flodhamn och
flygstation samt var före 2:a världskriget ett betydande
industri- och handelscentrum med stor spannmåls-,
ull- och humlemarknad. Industrien omfattade
främst järn och stål, maskiner, lokomotiv o. a.
rullande materiel, ädelmetaller, kemikalier,
livsmedel, bryggerier, tobak, läder, handskar och
skodon, modeartiklar, glas, träindustri, möbler m. m.

Warta, biflod till Oder, se Warthe.

Wartburg [va’rtbork], Tysklands förnämsta
borg från den äldre medeltiden (i romansk stil),
belägen på en bergås s. om Eisenach, uppfördes
av Thüringens lantgrevar i slutet av 1000- och
under 1100-talet samt blev vid 1800-talets mitt
väsentligt restaurerad och fulländad genom
storhertig Karl Alexander av Sachsen-Weimar och
arkitekten H. v. Rötgen. Ingången är över en
vindbro på n. smalsidan genom ett porttorn och
en mindre förgård. På s. smalsidan reser sig
ett fristående torn (Bergfried). Tinnkrönta
murar omge långsidorna. I n. delen av komplexet
ligger ”riddarhuset” samt ”die Vogtei”, där
Luther bodde 1521—22. ”Dirnitz”, 1867
fullbordad i nygotik, innehåller en av Tysklands
förnämsta vapensaml. Den stora ”palas”-byggnaden
vid den inre gården, till vilken den heliga
Elisabets ”kemenate” sluter sig, innehåller tre
våningar med den (av M. v. Schwind utsmyckade) sal,
där sångarstriden (se nedan) 1206—07 enl.
traditionen ägt rum, samt överst den stora
riddarsalen med minnen från W.-festen (se nedan)
och det tyska studentmötet 1817 samt från 1:a
världskriget. W. överlämnades 1922 till
förvaltning åt Die Wartburgstiftung och betraktas som
en högborg för protestantismen.

Wartburg.

Sångarstriden på Wartburg skildras i en
medeltida dikt från slutet av 1200-talet. Scenen är
lantgreve Hermanns av Thüringen riddarsal på
W., deltagarna i tävlingen äro bl. a. Wolfram
von Eschenbach, Walther von der Vogelweide,
Heinrich von Ofterdingen och Reinmar von
Zweter. Heinrich träder fram inför församlingen
och berömmer hertigens av Österrike
förträfflighet (tugent), större än tre andra furstars. Mot
Heinrich uppträda de andra och tilldela
lantgreven det högsta priset. Tilldragelsen kan med
hänsyn till det livliga litterära intresset vid
Hermanns hov, där Walther och Wolfram
sammanträffat, mycket väl vara historisk.

Wartburgfesten kallas en på initiativ av
studenter och professorer i Jena avhållen
sammankomst på W. 18/10 1817 till firande av
reformationens 300-årsjubileum samt årsdagen av segern
vid Leipzig 1813. Festen besöktes av
akademiker från hela Tyskland och riktade sig i flera
avseenden skarpt mot den härskande reaktionen.

Litt.: G. Lindgren, ”W.” (1920); H. von der
Gabelentz, ”Die W.” (1931), ”W.-schicksal”
(1934).

Wartburg [va’rtbork], Walther von,
schweizisk romanist (f. 1888), prof. i Leipzig
1929, i Basel 1939. W., som intar en central
plats inom nutida romanistik, har utg. det ännu
oavslutade verket ”Französisches etymologisches
Wörterbuch” (1922 ff.). Under senare år har
W. sammanfattat resultaten av sina romanska
forskningar i en rad syntetiska arbeten av central
betydelse, bl. a. ”Die Ausgliederung der
romanischen Sprachräume” (i Zeitschrift für
romanische Philologie, 1936, utv. uppl. 1950), ”Die
Entstehung der romanischen Völker” (1939) och
”Umfang und Bedeutung der germanischen
Siedlung in Nordgallien” (1950). Det franska
språkets historia och egenart har han mästerligt
tecknat i ”Evolution et structure de la langue
française” (1934).

Warthe, Warte, po. Warta, Oders största
biflod, upprinner i s. v. Polen i platålandet s. ö.
om Częstochowa, samt utmynnar i Oder vid
Küstrin; längd 760 km, flodområde 54,400 km².
W. är segelbar från Konin och förbindes
genom Netze och Bydgoszczkanalen med
Weichselsystemet.

Vartofta. 1) Storkommun i Vartofta och
Frökinds domsaga, Skaraborgs län, bestående av
socknarna Falköpings landsförsamling, Karleby,
Åsle, Tiarp, Mularp, Slöta, Kälvene, Näs,
Vartofta-Åsaka, Yllestad och Vistorp; 209,61 km²;
3,754 inv. (i955)-

2) Samhälle i Slöta sn i V.1).

Vartofta härad, utgörande s. ö. hörnet av
Skaraborgs län, mellan Vättern och Falköping,
omfattar följ. 40 socknar: Luttra, Falköpings ö.
landskommun, Karleby, Slöta, Kälvene,
Vartofta-Åsaka, Vistorp, Yllestad, Näs, Hångsdala,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>