Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vartofta härad - Vartofta kontrakt - Vartofta och Frökinds domsaga - Vartofta-Åsaka - Varubörs - Varudeklarationsnämnden (VDN) - Varuhus - Varukännedom, varukunskap - Varulv - Varumärke (firmamärke)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skörstorp, Ö. Gerum, Mularp, Åsle, Tiarp,
Kungslena, Hömb, Varv, Dimbo, Ottravad, Suntak,
Valstad, Kymbo, Vättak, Härja, Utvängstorp,
Sandhem, Nykyrka, Bjurbäck, Habo, Gustav
Adolf, Brandstorp, Daretorp, Velinga, Baltak,
Acklinga, Agnetorp, Fröjered, Korsberga och
Fridene. V. tillhör Falköpings fögderi, Vartofta
och Frökinds domsaga.
Vartofta kontrakt, i Skara stift, omfattar 5
pastorat: Slöta, Karleby, Åsle, Mularp och
Tiarp; Valstad, Kymbo, Vättak och Suntak;
Varv, Kungslena och Hömb; Dimbo, Ottravad,
Hångsdala, Skörstorp och Ö. Gerum; Yllestad,
Näs, Vistorp, Vartofta-Åsaka och Kälvene.
Vartofta och Frökinds domsaga, i
Skaraborgs län, under Göta hovrätt, omfattar
Frökinds och Vartofta härader samt Tidaholms stad,
vilka tills. utgöra ett tingslag (tingsställe:
Tidaholm). Kansliort: Falköping.
Vartofta-Åsaka, sn i Vartofta hd, i s. ö.
utkanten av Falbygden; 24,68 km2, 398 inv.
(1955). Över slätten höjer sig i n. Varkullen
(271 m ö. h.). 1,234 har åker. Egendom:
Vartofta. Kyrkan urspr. medeltida, ombyggd på
1600-talet. Ingår i Yllestads, Näs, Vistorps, V.
och Kälvene pastorat i Skara stift, Vartofta
kontr. Tillhör storkommunen Vartofta.
Varubörs, börs, vid vilken omsättning av
varor äger rum. Börsaffärerna kännetecknas främst
därav, att avsluten ej gälla bestämda partier
utan endast en viss kvantitet av ett angivet
varuslag. Varan själv är i regel ej tillstädes, i många
fall är den ännu ej producerad, då avtalet ingås.
Det är tydligt, att endast sådana varor kunna
bli föremål för börshandel, som äro av
enhetlig beskaffenhet, så att olika partier av samma
varuslag ej nämnvärt avvika från varandra.
Sådana s. k. fungibla varor äro t. ex. spannmål,
kaffe, socker och bomull. I fråga om tiden för
köpets fullgörande skiljer man mellan
kassaaffärer, då varan skall levereras och betalas
omedelbart, och terminsaffärer, då
leveransen skall ske först vid en angiven tidpunkt
längre fram.
I fråga om handeln med spannmål intar
Chicagos spannmålsbörs den främsta platsen.
Vidare märkas börserna i New York och
Winnipeg, den sistn. särskilt betydelsefull för
handeln med vete. I England finnas
spannmålsbörser i London och Liverpool. På europeiska
kontinenten arbeta de flesta v. såväl med spannmål
som med andra varuslag. — Den viktigaste
börsen för bomull är New Yorks, där särsk.
terminsaffärerna kommit att spela en
dominerande roll; därjämte är även New Orleans’
bomullsbörs av stor betydelse. I Europa göras de
mesta affärerna i bomull i Liverpool och
Bremen. — För kaffe har börshandel organiserats
bl. a. i New York, där även socker omsättes,
vidare i Hamburg och Le Havre (båda allmänna
v.), London samt Amsterdam och Rotterdam
(båda allmänna v.). I Holland säljes f. ö.
mycket kaffe även genom auktioner. — Av övrig
börshandel kan nämnas omsättning av metaller
(utom järn) i London, kautschuk likaså i
London, socker i New York och London samt fläsk
i Chicago. I Sverige finns icke någon v.
Varudeklarationsnämnden, förk. VDN,
Stockholm, en 1951 inrättad och under Sveriges
standardiseringskommission sorterande nämnd, vars
uppgift är att verka för ökad användning av
upplysande varudeklarationer för
konsumentvaror (t. ex. textilier, konserverade
födoämnen, rengöringsmedel).
Varuhus, detaljhandelsföretag, som
sammanför och i stor skala saluför varor från flertalet
detaljhandelsbranscher med försäljningen
uppdelad på avdelningar. Denna uppdelning gäller icke
enbart försäljningslokalerna utan även personal,
inköp, redovisning etc. Avd. arbeta således i
viss utsträckning självständigt men under central
ledning, och varje avd. kan sägas vara en
specialaffär. De första v., vilka uppstodo genom
att en specialaffär tog upp varor ur andra
branschers sortiment, varvid tyngdpunkten utgjordes
av moderföretagets sortiment, bildades i Europa
vid mitten av 1800-talet, i U.S.A. på 1860-talet.
I Sverige bildades det första v., Nordiska
kompaniet, 1908. Bland större europeiska v. märkas
Au bon marché (grundat 1852), Grands magasins
du Louvre, Galéries Lafayette och La
Samaritaine i Paris, Harrods Ltd, Selfridge & Co. Ltd
och Whiteley Ltd i London, Tietz och AWAG
i Berlin, bland de nordiska Magasin du Nord i
Köpenhamn, Stockmann ab. i Helsingfors samt
Nordiska kompaniet (NK) och ab. Paul U.
Bergströms (Pub) i Stockholm. Bland de talrika
v. i U.S.A. (department stores) må nämnas R.
H. Macy & Co. Inc. i New York (c:a 20,000
anställda), Wanamakers i Philadelphia och New
York samt Marshall Field i Chicago.
Varukännedom, varukunskap, läran om
råämnen och handelsvaror, med avseende på
ursprung och förekomst, framställnings- och
beredningsmetoder, egenskaper och kännetecken,
förvarings- och förpackningssätt, handelsusance,
användning och värde.
Varulv, enl. folktron en man, som frivilligt el.
genom magiskt tvång stundom förvandlas till
varg. Varulvtron, till vilken även bör hänföras
tron på förvandling till andra rovdjur, ss. björn,
lejon, tiger och hyena, träffas hos de flesta folk
och beror på att man lätt misstänkt rovdjur, som
man ej rått på, för att vara förvandlade
människor, en misstanke, som också lätt anknytes till
illa sedda grannar. Tron på v. har även närts
av den med personlighetsklyvning vid
sinnessjukdom stundom förbundna vanföreställningen hos
den sjuke, att han själv blivit varg med en sådans
blodtörst. — Litt.: Ella Odstedt, ”V. i svensk
folktradition” (1943).
Varumärke (el. firmamärke; eng. trade
mark). Med v. förstås numera huvudsakl.
beteckning, som näringsidkare använder för att skilja
sina varor från andras. I äldre tider rådde ett
omfattande varumärkestvång för tillverkare
av varor. Huvudsyftet därmed var att kontrollera,
att underhaltiga varor ej tillverkades. I Sverige
upphävdes detta v.-tvång 1846 och 1862. Alltjämt
kvarstår dock v.-tvång i vissa undantagsfall, särsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
