Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Welhaven, Johan - Veliki Bečkerek (Zrenjanin) - Veliki Luki - Vélin - Welinder, Carsten - Velinga - Well - Wellander, 1. Johan - Wellander, 2. Erik - Wellandkanalen - Welldäck-fartyg - Weller, Thomas - Welles, Orson - Welles, Sumner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
135
Veliki Beckerek—Welles
136
ven. Poemet ”Digtets aand” i ”Nyere digte”
(1845) vittnar om hans högt spända idealitet och
stränga formkrav. I de senare samlingarna
framträder allt starkare det på 1840-talet vaknande
intresset för norsk folksaga och folkvisa. Bl. a.
odlade W. flitigt "huldreromantiken” i sina
romanser, t. ex. ”Dyre Vaa” i ”Halvhundrede
digte” (1848), ”Kaale fra Nes” samt främst
”As-gaardsreien”. — I dikterna från 1845 biktar W.
i en resignerad ton, där smärtan upplösts i
vemod, sin sorg över förlusten av sin ungdoms
älskade, Ida Kierulf, som dött i unga år. En
annan kvinna, som en tid stod honom nära, var den
senare berömda romanförfattarinnan Camilla
Col-lett, f. Wergeland, en syster till hans
motståndare. W. skrev även avh. av stort värde, t. ex.
”Ewald og de norske digtere” (1863). W. blev
1840 lektor och var 1846—68 prof. i filosofi vid
Oslo univ. — Litt.: A. Löchen, ”J. S. W:s liv
og skrifter” (1900).
Ve’liki Beèkerek [bet/ke’rek], off.
Zrenja-nin, ung. Nagybecskerek, stad i Vojvodina, n.
Jugoslavien, 65 km n. om Belgrad; c:a 41,000
inv., därav många tyskar. Sidenindustri.
Velikije Luki [vjelji’kaje lo’kji], huvudstad
i Velikije Luk i-o mrådet (ry.
Velikoluk-skaja oblast-, 44,600 km2; 900,000 inv., 1947)
inom Västregionen i n. v. delen av RSFSR vid
Lovat-floden och järnvägen Riga—Moskva; c:a
30,000 inv. (1950).
Vélin [vela’], se Veläng.
Weli’nder, Per Emil C a r s t e n,
nationalekonom och jurist (f. 1908 28/4), jur. kand. 1931,
jur. dr 1935, doc. i finansvetenskap 1936, prof.
i finansrätt och finansvetenskap 1948, allt vid
Lunds univ.; sakkunnig bl. a. i Finansdep. 1935
—36, i Kommunallåneutredningen 1941—43. W.
har utg. bl. a. ”Företagens inkomstbeskattning”
(1941), ”Socialpolitikens ekonomiska verkningar”
(1945), ”Ekonomisk teori och politik” (1947, 2:a
uppl. 1953), ”Skatterättens värderingsregler”
(1949), ”Företaget och dess ekonomi” (1950),
”Nationalekonomi i översiktlig framställning”
(1951, 2:a uppl. 1954) och ”Den offentliga
hushållningen” (1954).
Velinga, sn i Skaraborgs län, Vartofta hd, s.
om Tidaholm; 46,11 km2, 464 inv. (1955).
Sträcker sig från Tidans dal mot ö. upp i Hökensås
högsta partier. 1,113 har åker. Egendom: Ettak
(statens). Kyrka av sandsten, tillbyggd 1752.
Ingår i Daretorps, V. och Brandstorps pastorat i
Skara stift, Kåkinds kontrakt. Tillhör
storkommunen Hökensås.
Well [<oe’l], eng., bra, gott; nåväl?
Wella’nder. 1) Johan W., författare (1735
—83), student i Uppsala 1755 och rådman i
Stockholm 1776. W. var led. av Utile Dulci, i
vars ”Vitterhetsnöjen” flera av hans lediga
rokokopoesier trycktes, och en mycket anlitad
festpoet. Han skrev texten till den första svenska
operan, ”Thetis och Pelée” (1773).
2) Erik Ludvig W., den föreg:s sonsons
sonson, språkman, pedagog (f. 1884 16/«), fil. dr
och doc. i tyska i Uppsala 1911, lektor där 1919,
senare i Västerås och Stockholm, prof. i tyska
vid Stockholms högsk. 1931—51; led. av
skol-sakkunnigkommittéer 1924—26, 1929—30 och
1940—47. W:s främsta rent vetenskapliga
arbete är ”Studium zum Bedeutungswandel im
Deutschen” (3 bd, 1917—28). Urspr. på Svenska
akad:s uppdrag har W. utarbetat ”Riktig
svenska” (1939), en utmärkt och rikhaltig handbok i
svensk språkvård. I
den på 1940-talet ånyo
aktuella
stavningsfrågan gjorde han ett
uppmärksammat,
konservativt betonat
inlägg, ”Språkvård och
kulturarv” (1943), och
1950 utkom den på
offentligt uppdrag
utarbetade skriften
”Kommittésvenska. En
undersökning och ett
försök till riktlinjer”. —
I samband med W:s
70-årsdag 1954
till
kom genom insamling Erik Wellanders
fond (för svensk språkvård).
Wellan dkanalen [<oe’land-], eng. Welland
Ship C anal, i prov. Ontario, Canada, mellan Port
Weller vid Ontariosjön och Port Colborne vid
Eriesjön (höjdskillnad 100 m). W. byggdes 1824
—29 för kringgående av Niagarafallen och har
sedermera utvidgats, så att den nu kan passeras
av de största lastångare.
Welldäck-fartyg äro försedda med lång poop,
sammanbyggd med bryggan, samt med back.
Mellanrummet mellan backen och bryggan benämnes
well.
Weller [æe’la], Thomas, amerikansk
fysiolog (f. 1915), prof. vid Harvard-univ., Boston.
Han fick 1954 dela Nobelpriset i fysiologi och
medicin med John F. Enders och Fr. Robbins
för upptäckten av poliomyelitvirus’ förmåga att
föröka sig i kulturer av olika vävnader. W. har
även lyckats isolera det virus, som framkallar
vattenkoppor och bältros.
Welles [o)e’lz], Or son, amerikansk
skådespelare, författare och regissör (f. 1915). W.
kom 1940 till Hollywood, där han som förf.,
regissör och skådespelare fick ett stort
genombrott med ”Citizen Kane”. I en rad filmer har
han visat upp en egenartad konstnärsprofil,
(bl. a. ”En sensation”, ”Kvinnan från Shanghai”,
”Den tredje mannen”).
Welles [coe’lz], Sumner, amerikansk
diplomat (f. 1892). Efter diplomattjänst blev W. 1933
bitr, utrikesminister och var understatssekr. i
ut-rikesdep. 1937—43, då han avgick efter slitningar
med utrikesminister C. Hull. På uppdrag av
president Roosevelt besökte W. febr.—mars 1940
Europa för att utröna de europeiska
stormakternas uppfattning om ev. möjligheter att återställa
freden. W. besökte Mussolini, Hitler, Daladier
och Chamberlain, varvid han bl. a. försökte öva
inflytande på Mussolini i avsikt att hålla Italien
utanför kriget. W:s uppmärksammade mission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
