Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wellington, Arthur Wellesley - Vellore - Wellpapp - Wells (stad) - Wells, Herbert George - Veloce - Velociped - Velodrom - Velours - Wels, Otto - Weltervikt - Weltschmerz - Velum - Veluwe - Velvet - Welwitschia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
V ellore—W el witschia
140
medlem som regeringspartiets ledare i överhuset.
W., som äldre kallad ”järnhertigen” (the iron
duke), vann trots sitt högdraget aristokratiska
väsen en enastående auktoritet genom sin
viljestyrka, fosterlandskärlek och kyliga självbehärskning.
— Litt.: Biogr. av bl. a. H. Maxwell (2 bd,
1899) och J. Fortescue (1925).
Vellore [eng. utt. velå’a], stad i prov. Madras,
Indien; c:a 75,000 inv. Har en gammal fästning
och ett märkligt Sivatempel.
Wellpapp (av ty. Welle, våg), tekn., ett slags
veckad (”korrugerad”) papp för förpackningar;
de eftergivande och något fjädrande vecken el.
räfflorna i pappen skydda mot stötar.
Wells [<oe’lz], stad i Somersetshire, s. v.
England, 25 km s. s. ö. om Bristol; c:a 6,000 inv.
säte för biskopen av Bath och W. Berömd
katedral.
Wells [æe’lz], Herbert George, engelsk
författare (1866-—1946). W. prövade först ett
par praktiska yrken och ägnade sig därefter åt
naturvetenskapliga studier. Sina kunskaper i
dessa ämnen utnyttjade han omedelbart i en serie
spännande, mycket fantastiska romaner, bl. a.
”The time machine” (1895). I en rad arbeten
behandlade han den sociala situationen och dess
sannolika framtida utveckling, men även i
romanerna återkommo dessa problemställningar. Särsk.
var detta fallet i "Love and Mr Lewisham”
(1900), ”Kipps” (1905), ”Tono-Bungay” (1909),
”Ann Veronica” (1909), ”The new Macchiavelli”
(1911) och ”Marriage” (1912). Erfarenheterna
under i:a världskriget utlöste en ny omfattande
produktion, dels pamfletter och studier, dels
skönlitterära arbeten, som utvisade ett avsteg från
den tidigare rationalistiska utvecklingsoptimismen
och mynnade ut i en mystisk religiositet. Hit
höra ”Mr Britling sees it through” (1916), ”God
the invisible king” (1917), ”The soul of a bishop”
Katedralen i Wells.
(s. å.), ”The undying
fire” (1919), ”The
world of William
Clis-sold” (1926) m. fl.
Samtidigt formulerade
W. allt bestämdare
kravet på ett
samhällssystem, där makten
koncentrerades hos
vetenskapsmän och
tekniker. Under slutet av
sitt liv sysslade W.
främst med frågan om
mänsklighetens
möjligheter och framtid.
— Mycken uppmärksamhet väckte världshistorien
”The outline of history” (1920) och självbiogr.
”Experiment in autobiography” (2 bd, 1934). —
Litt.: V. Brome, ”H. G. W. A. biography” (1951).
Veloce [velå’t/e], it., mus., snabbt.
Velociped (av lat. vèlox, gen. velöcis, snabb,
och pés, gen. pe’dis, fot), annan (äldre)
benämning på cykel.
Velodrom [-å’m] (av velo- i velociped och
grek. dro’mos, lopp), bana för cykeltävlingar,
täckt (vanl. träbelagd) el. öppen (vanl. av betong,
men även av asfalt, makadam el. jord) och med
skarp lutning i kurvorna. Någon v. av större mått
har Sverige icke haft, sedan Hornsbergs-v. i
Stockholm (1923—30) såldes till staden och revs.
Velours [valö’r], fr., sammet. — V
el(o)uté-rad, sammets-(schagg- el. plysch-)liknande (om
tyger o. dyl.).
Wels [vä’ls], Otto, tysk politiker (1873—
1939), var urspr. tapetserare, blev 1907
funktionär i det socialdemokratiska partiet och 1913 led.
av partistyrelsen. W. var några veckor 1918
kommendant i Berlin. Han tillhörde riksdagen
1912—33 och var från 1931 ordf, i
socialdemokratiska partiet. Efter nationalsocialisternas
revolution 1933 flydde W. till Prag.
Weltervikt (eng. welter-weight, eg. och urspr.
swelter-weight, ”tyngande vikt”,
handikapbelast-ning vid hästkapplöpningar o. dyl.), viktklass i
boxning (max. 67 kg för amatörer sedan 1937)
och i brottning (max. 73 kg; 1929—45 72 kg).
Lätt w. är närmast lägre viktklass i boxning
(max. 63,5 kg sedan 1951).
We’ltschmerz [-/märts], ty., ”världssmärta”;
världs- el. livsleda; det själstillstånd, som härrör
från övertygelsen om lidandets, det ondas
övervikt och omöjligheten att åstadkomma en ändring
till det bättre.
Vèlum, lat., duk. 1) I katolska kyrkan
beteckning för olika i kulten använda kläden, bl. a. den
duk, varmed kalken täckes. — 2) Tyg, utspänt
för att dämpa solljuset i utställningslokaler. —
3) Se Skivlingar.
Veluwe [fè’lyva], en del av Gelderland i
Nederländerna.
Velvet [ve’lvit], eng., sammet.
Welwi’tschia, till Gnetales hörande växtsläkte,
med en enda art, W. mirabilis (W. Bainesii,
Tum-boa Bainesii). W. växer i öknar i Angola och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
