Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westminsterstatuten - Westmorland - Weston-super-Mare - West Orange - West Palm Beach - West-Point - Westpreussen - West Riding - Westring, 1. Hjalmar - Westring, 2. Gustaf Adolf - West Virginia - Vesuvian, idokras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
W estminsterstatuten—V esuvian
212
Westminsterstatuten [<oe’s(t)minsta-], se
Brittiska samväldet, sp. 856.
Westmorland [o)e’s(t)malond], grevskap i n.
v. England, innanför Morecambe bay; 2,043 km2,
c:a 67,000 inv.; huvudstad: Kendal. V. delen med
talrika, för sin naturskönhet berömda sjöar (Lake
district) tillhör Cumbriska bergen, ö. delen
Pen-ninska bergen. Boskapsskötsel; livlig turisttrafik.
Weston-super-Mare [coe’stan-sjöpa-mä’9],
hamnstad i Somersetshire, England, vid
Bristol-kanalen, 30 km s. v. om Bristol; c:a 40,000 inv.
Omtyckt havsbad.
West Orange [coe’st å’rind$], stad i New
Jersey, U.S.A. (se karta vid New York), i ö.
sammanhängande med Orange och East Orange;
28,605 inv. (1950). I W. var Th. Edison verksam
från 1886.
West Palm Beach [<oe’st pä’m bi’t/J, stad i
Florida, se Palm Beach.
West-Point [coe’st-påi’nt], ort i staten New
York, U.S.A., vid Hudson River, 75 km n. om
New York. W. är säte för U.S.A:s
armékrigsskola (militäry academy) sedan 1802. Skolan, med
4-årig utbildning, har ett synnerligen gott
anseende.
We’stpreussen [-pråisan], före 1920 preussisk
provins i Tyskland kring nedre Weichsel; 25,545
km2, 1,703,474 inv. (1910), därav 64% tyskar och
28% polacker. Genom freden i Versailles
upprättades här den fria staden Danzig, varjämte Polen
erhöll större delen av W., som bildade den s. k.
Polska korridoren. Resten av W. tilldelades dels
Pommern, dels Grenzmark Posen—Westpreussen.
Efter 2:a världskriget är det forna W. uppdelat
på de polska voj evodskapen Olsztyn, Gdahsk,
Po-morze och Poznari. — W. förvärvades på
1200-och 1300-talen av Tyska orden. Genom freden i
Thom kom W. till Polen. Vid delningen av detta
land 1772 blev det preussisk provins.
West Riding [coe’st raTdiij], v. delen av
York-shire (se d. o.).
Westring. 1) Hjalmar Georg W.,
ämbetsman (1857—1926), assessor i Göta hovrätt 1891,
exp.-chef i Civildep. 1895, led- av Lagbyrån 1897,
justitieråd 1898, konsultativt statsråd 1901,
civilminister i Boströms 2:a ministär 1902 och i
Ram-stedts 1905, åter justitieråd 1905—09, ordf, i
Lagberedningen 1910—18, president i Svea
hovrätt 1918—24, ordf, i Processkommissionen 1920
■—26. W. har en väsentlig andel i de under hans
ledning tillkomna lagarna om äktenskaps ingående
och upplösning (1915), adoption (1917) samt nya
giftermålsbalken (1920). W. utgav 1909—26 de
årliga uppl. av ”Sveriges rikes lag”, var 1910—26
red. för Nytt juridiskt arkiv samt utgav
kommentarer till konkurslagen (1893, många uppl.),
stadsplanelagen och nya giftermålsbalken (1920).
2) Gustaf Adolf W., den föreg:s son,
militär (f. 1900 2/s), fänrik vid flottan 1922,
löjtnant vid flygvapnet 1929, major 1939, överste 1943
och generalmajor 1950. W. var avd.-chef vid
Försvarsstaben 1940—42, chef för Västmanlands
flygflottilj 1942—45, för Flygkrigshögsk. 1945—47
och är chef för Flygstaben sedan 1947.
West Virginia [æe’st vad$i’nja], förk. W.
Va., en av de Södra Atlantiska staterna i
Förenta staterna (se karta vid d. o.); 62,629 km2,
2,005,552 inv. (1950). I v. upptager
Appalachis-ka platån 2/j av statens yta (se bild vid
Appalach-erna) och utgöres av nästan horisontellt
liggande, paleozoiska kalkstens-, sandstens- och
skifferbäddar, som innesluta väldiga
stenkolsfyndig-heter. Den sluttar svagt mot n. v. och är
sönderskuren av vattendrag, som flyta fram i
kanjon-formade dalar. Mot Ohio River avslutas platån
med 80—100 m höga, branta sluttningar, medan
ytan stiger från 240—300 m i n. ö. till 1,000—•
1,100 m ö. h. i s. ö., där platån avslutas med
Al-legheny Front (högsta toppen Spruce Knob, 1,481
m ö. h.). Klimatet är varmtempererat med
inlands-prägel men varierar starkt med höjden över
havet. Trots stark timmeravverkning och stora
röjningar för åker och betesmarker finnas
fortfarande en del skogsarealer kvar med äkta kastanj,
valnöt, gul poppel, lönnarter och hickory på lägre
nivåer och bälten med gran och vittall på
bergryggarna. 1950 utgjordes befolkningen av 1,890,282
vita, 114,867 negrer (5,7%) etc. Av den vita
befolkningen voro 34,586 utlandsfödda. De 4 största
städerna äro Huntington (86,353 inv. 1950),
huvudstaden Charleston (73,501), Wheeling och
Clarksburg. Bland högre undervisningsanstalter
märkes West Virginia Univ. i Morgantown (gr.
1868). — 1950 funnos 81,434 farmer, omfattande
33,243 km2, varav 4,930 voro odlade.
Vallväxtodlingen är betydande, därnäst komma majs, vete,
havre, potatis och tobak. Bergsbruket är mycket
betydelsefullt. Stenkolsarealen omfattar 44,755
km2, och koltillgångarna uppskattas till 63,687
mill. ton. 1950 brötos 130,7 mill. ton (26% av
U.S.A:s totala stenkolsbrytning), och
kokstillverkningen uppgick till 3,3 mill. ton. Dessutom
brötos kalksten, sandsten och salt.
Petroleumutvinningen har nedgått betydligt; 1950 var den
0,45 mill. m3. S. å. erhöllos 5,380 mill. m3
naturgas. De ledande industrigrenarna äro järn- och
stål-, glas- samt kemisk industri. Vid början av
1953 uppgick järn- och stålindustriens kapacitet
till 2,7 mill. ton tackjärn och stålgöt. White
Sulphur Springs i s. ö. W. äro berömda
hälsokällor. — Statslegislaturen består av en senat
med 32 och ett representanternas hus med 100
medl. Till unionskongressen sänder W. 2
senatorer och 6 repr. — Området, som lydde under
Virginia, koloniserades av immigranter. När
Virginia 1861 under nordamerikanska frihetskriget
anslöt sig till sydstatena, bildade v. delen egen
regering, som var unionstrogen. W. upptogs som
stat 1863.
Vesuviän, idokräs, miner., är ett
kalcium-aluminiumsilikat med komplicerad
sammansättning. Enl. kristallstrukturen är den sannolikaste
formeln CaioA14(Mg,Fe)2[(OH)4(Si04)5(Si07)2],
där Ca isomorft kan ersättas av Na, Mg av Mn
och Al av Fe111 och TiHI, Hårdheten är 6,5, spec.
v. 3,27—3,45, brytningsindex 1,7 och
dubbelbrytningen mycket ringa. V. kristalliserar tetragonalt
med typiska pyramid- och prismaytor. Färgen är
brun-, grön- el. blåaktig (cyprin). V. är ett typiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
