Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vesuvian, idokras - Vesuvius - Wet, de, Christian - Veta - Vete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
213
Vesuvius—Vete
214
kontaktmineral och
uppträder särskilt i
kontaktmeta-morfa kalkstenar.
Vesüvius, it. Vesuvio,
europeiska fastlandets enda
verksamma och världens mest
kända och berömda vulkan,
reser sig ö. om Neapel (se
bild 17 å pl. vid Italien) till
en höjd av 1,186 m ö.h. V.
består av 2 vulkankäglor, av
vilka den ena och äldre
bildar sockeln för den övre och
yngre. Den förra, som vid
basen har en omkrets av 75
km, utgör resten av en
stra-tovulkan, som före 79 e. Kr.
ansågs vara slocknad.
Nämnda år inträffade plötsligt ett
våldsamt utbrott (skildrat i
Plinius d. y:s ”Brev”, VI,
16, 20), varigenom den
gamla käglans övre del
förstördes, liksom också de vid
foten belägna städerna
Hercu-laneum, Pompeji och Stabiae.
Blott nedre delen återstod i
form av en väldig
ringkrater med brant stigande
innerväggar. Innanför
denna, som nu kallas M o n t e
S o m m a och som har en diam, av 3,5 km
och når 1,132 m ö. h., bildades vid nämnda
utbrott en ny kägla av aska, den s. k. Monte
Nuovo, skild från den förra av en
halvcirkel-formig dal, Atrio del Cavallo, med en f. n.
c:a 700 m bred krateröppning. Det stora utbrottet
lö/i2 1631 föregicks av flera jordskalv, och genom
detsamma klövs vulkanen. En väldig lavaström
vällde fram och nådde havet på mindre än 1 tim. ;
flera tusen människor omkommo. Sedan dess har
V. aldrig varit i fullständig vila, utan perioder
med svaga askeruptioner omväxla med starkare
utbrott. Det senaste stora utbrottet ägde rum 1906.
Trots det riskabla grannskapet äro V:s
omgivningar tätt befolkade. Själva vulkanens sidor äro
uppodlade till avsevärd höjd, emedan askjorden
är mycket bördig. Bondgårdar finnas ända upp
till 500 m ö. h. De nedre sluttningarna äro täckta
av olivlundar, fikonplanteringar och vingårdar.
Här erhålles det berömda vinet Lacrima Christi.
Vid foten av Monte Nuovo ligger på 608 m höjd
ett vulkanologiskt observatorium, vid vilket
vulkanens verksamhet sedan 1845 studeras och
övervakas. Till detsamma leder från Resina en
elektrisk järnväg, som från observatoriet fortsättes av
en linbana mot toppen. — Litt.: G. B. Al fano
och I. Friedlaender, ”Die Geschichte des Vesuv”
(1929).
Wet, de [da vä’t], Christian Rudolph,
boergeneral (1854—1922), deltog som fältkornett i
slaget vid Majuba 1881 och var 1889—97 led. av
Oranjefristatens folkråd. Under boerkriget
tjänstgjorde han under Cronje och vann ls/s och lä/s
1900 framgångar vid Colesberg och Rensburg.
Triticum vulgare-typer. 1—2 svenska vårveten, 3—5 svenska höstveten,
6 amerikanskt höstvete.
Efter Cronjes kapitulation var W. själen i
boernas motstånd och underlättade genom sin
krigföring i engelsmännens rygg väsentligt Bothas
re-organisationsarbete i Transvaal 1900. Från slutet
av juni s. å. Oranjeboernas överbefälhavare, intog
W. 23/n Dewetsdorp, lyckades under hela 1901
undgå alla engelsmännens försök att omringa
honom och stormade 25/i2 s. å. vid Tweefontein ett
engelskt läger, varvid halva styrkan tillfångatogs.
Efter fredsslutet var W. 1907—14
jordbruksminister i Oranjefristaten. I okt. 1914 organiserade
han ett uppror mot engelsmännen, blev Vi»
tillfångatagen och dömdes för högförräderi till 6
års fängelse men frigavs nästan omedelbart.
Veta, sn i Östergötlands län, Vifolka hd, n. ö.
om Mjölby, i s. utkanten av Östgötaslätten; 21,97
km2, 888 inv. (1955). Genomflytes i v. av
Svartån. 1,305 har åker. Egendom: Solberga (se d. o.).
Vid Svartån Spångsholms bruk med tråddrageri
m. m. Kyrkans äldsta delar trol. från 1100-talet.
Ingår i V. och Viby pastorat i Linköpings stift,
Vifolka och Valkebo kontrakt. Tillhör
storkommunen Vifolka.
Vete, det viktigaste sädesslaget inom den
tempererade zonen. Inom v.-släktet (se d. o.),
Triticum, finnas flera olika arter: 14-kromosomiga:
T. aegilopoides (vild); T. monococcum (e
n-korn), odlas obetydligt i Mindre Asien och på
enstaka ställen i Sydeuropa. 28-kromosomiga: T.
dicoccoides (v i 1 d e m m e r) ; T. dicoccum (e
m-mer), i Etiopien, Transkaukasus, Indien, vissa
delar av Ryssland och spridda platser i mell.
Europa; T. durum (hårdvete, makaroni-v.), i
Medelhavsländerna, Ryssland, subtropiska Nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
