Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viborg (stad i Danmark) - Viborg (stad i Sovjetunionen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
237
Viborg
238
Viborgs domkyrka.
men av dess 12 församlingskyrkor och 5 kloster
kvarstår nu endast svartbrödraklostrets kyrka,
som är Söndre församlings kyrka. Viborgs
domkyrka framträder i dag som Danmarks, kanske
världens största granitkyrka, ett resultat av den
sista ombyggnaden 1864—76, invändigt smyckad
med Joakim Skovgaards fresker, utförda 1901—
06 (se bild 17 å pl. vid Dansk konst). Som
kyrkobyggnad är domkyrkan den yngsta av de
tre medeltida kvaderstenskatedralerna från första
hälften av 1100-talet, starkast påverkad av
Lunds domkyrka men med åtskilliga detaljer
från Ribe. Domkyrkan brann ned 1501; vid
återuppbyggnaden ändrades den romanska prägeln i
gotisk riktning. Kyrkan förstördes återigen vid
en stor brand 1726 men återuppbyggdes av
Al-tonamästaren Claus Stallknecht i barockstil.
Denna kyrka revs dock 1864—76 och ersattes av den
nuv. i en stil, som man försökt göra så lik den
ursprungliga som möjligt.
V. är en av Danmarks äldsta städer och
gammalt centrum i Jylland. Den danska
reformationsrörelsen tog sin början i V. 1525 med Hans
Tau-sens verksamhet. Viktigt handelscentrum, var V.
i början av 1600-talet Jyllands största stad.
Viborg, fi. Viipuri, stad i Sovjetunionen, kring
Viborgska vikens innersta del, hör till det
område, som vid freden i Moskva 1940 och vid
vapenstilleståndet 1944 avträddes av Finland till
Sovjetunionen. — V:s uppkomst betingades främst
av dess läge vid mynningen av en fordom
betydelsefull lokal vattenled från Finska viken till
Ladoga-Karelen. En spärrborg, senare länge känd
under namnet Gamla Viborg, på en klippö
vid en förgrening av denna trafikåder tycks vid
den förhistoriska periodens slut åtm. tidvis ha
hållits besatt av svenskar, men i det nya läge,
som uppstod i samband med Tyrgils Knutssons
aktiva östpolitik, övergavs denna plats till
förmån för en annan holme närmare havet och dess
stora internationella handelsstråk österut. Där
byggdes med det mäktiga, ännu kvarstående S:t
Olofstornet som kärna slottet V i b o r g, det
svenska väldets yttersta utpost mot ö. och som
sådan föremål för ständig omsorg av det
vidsträckta slottslänets herrar, medeltidens främsta
stormän från Nils Turesson Bielke och Bo
Jonsson Grip till Sten Sture d. y. och greve Johan av
Hoija. Delvis ombyggt under Gustav Vasas tid
led slottet svåra skador bl. a. 1710, vid en brand
1856 och i samband med en hårdhänt
restaurering på 1890-talet men är fortfarande ett av den
medeltida nordiska profanarkitekturens mest
imponerande minnesmärken. Urspr. skyddad av
slottet men bl. a. under Erik Axelsson Totts och de
äldre Vasakonungarnas tid omgärdad med tre
successiva, delvis ännu skönjbara mursystem,
uppstod på en udde i s. staden V., som omtalas
redan på 1300-talet och utrustades med privilegier
1403. Under medeltiden och 1500-talet hade
staden synbarligen sin egentliga blomstring under
sådana perioder, då den västliga handeln på
Ryssland över de baltiska städerna låg nere på gr. av
krig el. handelsspärrar, men fr. o. m. slutet av
1500-talet och särsk. under förra hälften av
1600-talet, då riksgränsen efter freden i Stolbova
försköts österut och Nöteborg och Nyen övertogo
rollen som gränsvärn, gick V. starkt framåt,
främst som huvudort för ö. Finlands väldiga
tjär-export. Ett resultatlöst ryskt angrepp på V. 1706
återupptogs under Peter I:s personliga ledning
1710, och efter ett tappert försvar kapitulerade
staden slutl. 13/« s. å. V. blev nu kärnan i
fäst-ningsgördeln i ryska Finland men var samtidigt
trots många ogynnsamma omständigheter under
så gott som hela 1700-talet en av Nordens främsta
trävaruexportorter och ett kosmopolitiskt
kulturcentrum. Återföreningen av Viborgs län med
det övriga Finland 1812 medförde ett nytt
uppsving för V. Dess betydelse som handelscentrum
stegrades ytterligare genom öppnandet av Saima
kanal 1856. V. förmedlade sedan denna tid en
betydande del av spannmålsimporten från
Ryssland. Anläggandet av banan till Petersburg 1870
och av karelska banan 1894 betecknade nya etap-
Slottet i Viborg, Sovjetunionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
