Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viborg (stad i Sovjetunionen) - Viborg amt - Viborgska gatloppet - Viborgska smällen - Viborgska viken - Viborgs län - Viborgs stift (Finland) - Viborg stift (Danmark) - Vibo Valentia (Monteleone di Calabria) - Vibrafon - Vibration - Vibrationsmätare - Vibrato
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Viborg amt—Vibrato
240
per i utvecklingen, likaså byggandet av banan
till uthamnen Trångsund. — Vid krigsutbrottet
30/n 1939 hade V. 72,680 inv. och var den 2:a
i ordningen av Finlands städer. V. var ö.
Finlands dominerande handelscentrum och jämte
uthamnen Trångsund landets största exporthamn
för trävaror. Staden var därjämte knutpunkten
för ett vittförgrenat järnvägs- och landsvägsnät.
V. var länsresidens, säte för biskopen i Viborgs
luterska stift och för biskopen i Viborgs
grekisk-katolska stift samt för Viborgs hovrätt.
Staden var även ett betydande kulturcentrum med
8 lärov., landsarkiv för Karelen och Savolax,
musikinst., konstsaml., modernt stadsbibl. m. m.
Under vinterkriget 1939/40 utsattes V. för
luftbombardemang och beskjutning med
långskjutande artilleri. Vid krigets slut ls/a 1940 gick
frontlinjen strax ö. om staden. 15/s, efter fredsslutet,
intågade ryssarna i den helt folktomma staden. —
I början av det följande kriget återerövrades
den svårt skadade staden efter häftiga strider
3®/s 1941 av finländska trupper. Under de
följande krigsåren återflyttade en del av den
ursprungliga befolkningen, och en omfattande
återuppbyggnad vidtog. I samband med den ryska
offensiven i juni 1944 gick staden åter förlorad
och utrymdes 20/6. — Litt.: J. W. Ruuth, ”V:s
stads historia” (1906; tiden till 1617 i omarb.
uppl. på fi. av R. Rosén, 1931).
Viborg a’mt [vi’bår], Danmark, omfattar inre
delen av Nörrejylland och halvön Salling i
Limfjorden. Städer Skive och Viborg (säte för
amt-mannen).
Viborgska gatloppet kallas svenska flottornas
utbrytning ur Viborgska viken 3 juli 1790.
Gustav III hade med skärgårdsflottan framryckt till
vattnen utanför Viborg, och även örlogsflottan
under hertig Karl — 21 linjeskepp och 13
fregatter — seglade på konungens order in i viken.
Flottorna, som lågo mellan Björkösund och
Krysserort, instängdes 7 juni av ryska
örlogs-flottan, som ankrade utanför. En utbrytning var
omöjlig, då vinden envist stod på sydväst. Natten
till 2 juli dog sydvästen ut. Följ, afton
inträngde ryska skärgårdsflottan under strid i
Björkösund. Men på svenska flottorna förbereddes
utbrytningen. 3 juli strax efter 6 f. m. gick
ör-logsflottan vid lätt ö. bris plötsligt till segels
och styrde i linje ned mot de sex skepp, som
lågo ankrade tvärsöver leden s. v. om
Krysserort; de skötos redlösa. Skärgårdsflottan seglade
ut längre mot n. Företaget var nära att
genomföras glansfullt, då en svensk brännare genom
felmanöver tände två svenska skepp. Röken
vållade flera grundstötningar. Den ryska
huvudstyrkan ingrep omsider och förföljde till närheten av
Helsingfors. Några efterblivna fartyg togos.
Förlusten uppgick, frånsett transportskutor, till
7 linjeskepp, 3 fregatter och ett tjugotal
strids-fartyg av skärgårdsflottan, mestadels små, samt
omkr. 6,000 man, mest fångar. — Se A. Munthe,
”Svenska sjöhjältar”, VII, 6 (1923).
Viborgska smällen, se Posse 1).
Viborgska viken, en rikt sönderskuren del av
Finska viken, i Sovjetunionen, c:a 45 km lång
och 25 km bred i yttre delen. Innerst vid V.
ligger Viborg.
Viborgs län, under medeltiden slottslän,
omfattande hela det dåv. s. ö. Finland ända till
Helsinge i Nyland, efter 1634 betydligt förminskat.
Vid freden i Nystad 1721 avträddes större delen
av länet till Ryssland, och av återstoden bildades
Kymmenegårds län. Då ”Gamla Finland” 1811
återförenades med det övriga Finland, uppstod V.
ånyo och blev efter hand ett av Finlands
folkrikaste län med 638,500 inv. 1938. Vid freden i
Moskva och vapenstilleståndet 1944 avträddes en
ung. lika stor del av länet som vid freden i
Nystad, 23,182 km2 av totalarealen 32,135 km2, till
Sovjetunionen. Till det avträdda området hörde
städerna Viborg, Sordavala och Kexholm samt
köpingarna Koivisto (Björkö) och Lahdenpohja.
Invånarna överflyttade dock till Finland. Av
återstoden av länet med städerna Kotka,
Fredriks-hamn och Villmanstrand samt köpingarna
Kou-vola och Lauritsala, inalles 8,953 km2, bildades
1945 det nya Kymmene län, senare utökat med
delar av Nylands län.
Viborgs stift, i Finland, gr. 1895, intill 1925
Nyslotts stift, omfattade Viborgs och S:t
Michels län samt ö. delen av Kuopio län. Efter
landavträdelserna till Sovjetunionen 1940 och 1944
har återstoden av de till V. hörande
församlingarna förenats med det 1945 bildade S:t Michels
stift.
Viborg stift [vi’bår], i Danmark, mell.
Jylland, omfattar största delen av Viborg amt, s. v.
delen av Ålborg amt och östligaste delen av
Ringköbing amt. Residensstad Viborg.
Vibo Valentia [vi’bå valä’ntsia], före 1928
Monteleone di Calabria, stad i
Kala-brien, Italien, på en bergplatå s. om Golf o di
Santa Eufemia; 22,380 inv. (1936). Betydande
lämningar från grek, och rom. tid.
Vibrafon [-fä’n] (av lat. vibräre, dallra,
svänga, och grek, fone’, ljud), med universalmotor
och resonansrör i ett ställ horisontalt lagda
metallplattor med resonatorer, vilkas lock fungera
som genomslående tungor och ge en tremulerande
(vibrerande) ton. Plattorna äro vanl. av
för-nicklat aluminiumstål och omfatta i allm. 3
kro-matiska oktaver. V. användes spec. i
jazzorkestrar.
Vibration, se Vibrera.
Vibrationsmätare, anordning för uppmätning
av vibrationer (i fartyg, fordon, hos maskiner och
byggnadsdelar) till amplitud el. frekvens. För
visuell observation av kontinuerliga vibrationer
hos t. ex. en elektrisk motor kan användas en på
stativet fästad fjäderpendel, som är avstämd till
den frekvens, som skall studeras. Intermittenta
vibrationer undersökas lämpligast medelst en
oscillograf, t. ex. av typen katoskop, med en
mikrofon, piezokristall el. trådtöj ningsgi vare som
kännande organ.
Vibrato [-a’tå] (it., av lat. vibräre, se Vibrera),
mus., svängande, darrande, en i konstnärligt syfte
i sång och på stråkinstrument utförd minimal
svävning på tonen för att öka dennas
uttrycksfullhet. V. på stråkinstrument (även cittra och gitarr)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
