Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Winblad, Ulla - Winborg, Theodor - Vinbär - Vinbärsfuks - Vinca - Vincennes - Vincens, C. - Vincent, E. - Vincent de Paul - Winchester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Winborg—Winchester
332
Röda vinbär.
Bellmans rekommendation erhöll ord. plats i
Norrköping, och 2) 1786 med hallrättsvaktmästaren
Erik Lindståhl (d. 1826). Såväl hon som hennes
män förekomma i domstolsprotokoll, vilka tala
om oordning och moralisk hållningslöshet. Ulla
W., ”nymf och prästinna i Bacchi tempel”, är en
symbol för det yrande njutningsliv Bellman
be-sj unger.
Winborg, Johan Theo do r, ingenjör (1832—
1918), grundade 1861 en ättiksfabrik i Stockholm,
som undergått en betydande utveckling och som
numera har anläggningar vid Kristianstad och
i Mörbylånga. 1900 ombildades firman till
bolag (a b. T h.
Winborg &
c o.), som
numera tillverkar
ättika, senap,
soja, såser,
safter, konserver
och fruktvin
m. m.
Vinbär,
frukterna av Ribes
nigrum och R.
rubrum, båda
buskar med
obeväpnade
grenar, tre—
femflikiga blad
och tvåkönade
blommor i
lutande el.
hängande klasar.
Den förra,
svarta vinbär, tistron, odlas i nästan
hela Sverige. Frukterna och bladens undersida
äro försedda med körtlar (”hartsprickar”), som
ha egendomlig lukt. Den senare, röda vinbär
— en kollektivart, omfattande 2 (el. 4)
elemen-tararter, R. vulgäre och R. pubescens —, saknar
hartsprickar. Den odlas företrädesvis i s. och
mell. Sverige, och vissa kultursorter ha vita bär;
Katedralen i Winchester.
hos R. pubescens äro bladen gråludna på
undersidan. — V. innehålla jämte socker citron- och
äppelsyra och ha stor användning till saft, gelé
och sylt samt för vinberedning.
Vinbärsfuks, zool., se Vanessa.
Vi’nca, släkte av fam. Apocynaceae, med
trattlik blomkrona och rakt utstående, breda
bräm-flikar. Frukterna äro kapslar, fröna sakna fröull.
V. minor, sin(n)grön(a),
trädgårdsvin-t e r g r ö n a, är en med långa revor krypande
halvbuske med läderartade, övervintrande blad
och stora, blå blommor. Den växer vild i s. och
mell. Europa; i Sverige odlas den allmänt, särskilt
på kyrkogårdar. V. (Lochnera) rosea är upprätt
och har rosenröda blommor, parvis i bladvecken.
Allmänt ogräs i varma länder, i Sverige ofta
odlad i växthus.
Vincennes [väsä’n], ö. förstad till Paris,
inom dep. Seine; c:a 50,000 inv. V. har krigsskola
och stor garnison. Slottet, som byggdes 1364—73,
har en kraftig donjon och ett vackert kapell; det
var under flera årh. kungl. residens; drottningens
paviljong, som innehöll världskrigsmuseum med
arkiv och bibi., brändes av tyska trupper 1944,
men saml. räddades. V. har mekanisk, trikå-,
film-, parfym- och läkemedelsindustri. Den
vackra parken Bois de V. (10 km2) ligger inom
Paris stadsgräns.
Vincens [väsa’], C., se Barine, A.
Vincent [vi’nsant], E., se D’Abernon.
Vincent de Paul [väsä’ da på’l], fransk präst
och ordensstiftare (1580—1660). Som ung präst
blev V. bortförd av sjörövare till Tunis; efter
sin befrielse ägnade han sitt liv åt att avhjälpa
andlig och social nöd, särskilt verkade han för
den fattiga lantbefolkningen och galärslavar.
Under hans ledning grundades en kongregation
av missionspräster (lasarister) och en
kvinnlig kongregation, kallad Barmhärtiga
systrar (vincentinnor). 1737 blev han
helgonförklarad som skyddspatron för föreningar
med kristlig kärleksverksamhet som syfte.
Festdag: 19/t. V:s litterära kvarlåtenskap utgavs 1920
—25 i 4 bd. —• Litt.:
Mo-nogr. av G. Partur ier (1943).
Winchester [coi’ntjista],
huvudstad i grevskapet
Southampton (Hampshire) i s.
England; c:a 26,000 inv.
Katedralen, Englands
längsta kyrkliga byggnad (171 m),
reser sig i praktfull gotik
men var urspr. en romansk
byggnad, varav kryptan med
dopkällan återstår. Vid
kor-skranket äro placerade
keno-tafier över flera engelska
konungar från äldre
medeltiden, bl. a. Knut den store
och Wilhelm Rufus. S. om
katedralen ligger Winchester
School, grundad 1394, en av
Englands förnämsta
undervisningsanstalter. Av 11
ootalets biskopspalats återstå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
