Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinga - Vingar - Vinga sand - Vingboons, Justus - Vingbredd, spännvidd - Vinge - Winge, Öjvind - Winge, Mårten Eskil - Winge, 1. Oscar - Winge, 2. Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
345 Vingar—Winge 346
nyats. Två fyrtorn byggdes på V. 1840—41;
ersattes 1890 med nuv. fyrtorn.
2) Med radiofyr försett fyrskepp, stationerat
utanför s. v. inloppet till Göteborg.
Vingar, se Vinge.
Vinga sand, ankarsättning innanför Vinga i
Göteborgs skärgård; mycket använd under
segelflottornas tid.
Vingboons [fi^båns], Justus, holländsk
arkitekt, ledde 1653—56 arbetet på riddarhuset i
Stockholm och uppgjorde nya ritningar till detta.
Dess nuv. utseende (med undantag av
takresningen) är i det huvudsakliga V:s verk. Senare
uppförde V. Trippenhuis i Amsterdam (fullb.
1664), som mycket liknar riddarhuset.
Vingbredd, spännvidd, hos fåglar 0. a.
bevingade djur avståndet mellan de utbredda
vingarnas spetsar.
Vinge. 1) (Zool.) Flygredskap hos vitt skilda
djur. V. finnas bland de ryggradslösa djuren
blott hos insekter (se d. o., sp. 49 f. och fig. 1),
där de uppstå såsom i horisontalplanet
tillplattade tunna hudveck. De äro fästa vid översidan
av mellankroppens (thorax) första och andra
segment och röras genom muskler, som kunna
sammandragas hastigare än hos alla andra djur, hos
fluga 330 ggr i sek. Bland ryggradsdjuren
träffas inom alla klasser organ för rörelse i luften.
Dessa äro dels blott fallskärmar för glidflykt,
dels verkliga v. Hos fiskar finnas endast
förstnämnda organ bildade av bröstfenor (i vissa
fall även bukfenor), t. ex. hos flygfiskar och
flygsimpsläktet. Vissa i träd levande grodor,
Rhacophorus, i tropiska Asien och Afrika ha
fotternas simhud så starkt förstorad, att en
fallskärm bildas. Bland nu levande kräldjur äro
blott draködlor försedda med en fallskärm. De
utdöda flygödlorna hade v. för verklig flykt.
Bland däggdjuren finnas många släkten, som ha
fallskärm av ett hudveck, vilket sträcker sig längs
kroppssidorna och spännes ut mellan fram- och
baklemmarna, t. ex. hos flygpungdjur och
flygekorrar. Hos fladdermöss finnas verkliga v. V.
hos fåglar (se d. o., bild 1 och 2) äro byggda
efter annan plan, och här tillkommer ett nytt,
väsentligt element, fjädrarna (se Fjäder 1).
Framlemmarna äro enbart flygorgan, överarmen
kan leda mot skuldergördeln i alla riktningar,
övriga leder tillåta blott böjning och sträckning
i v:s horisontalplan. Underarmsbenen äro i
ändarna fast förbundna. Av de tre fingrarna ha
tummen (med lillvingen) och tredje fingret blott
en led, det andra två. Detta skelett uppbär de
fjädrar, som bilda v:s flygyta, efter läge
kallade handpennor och armpennor samt de dem
skyddande täckfjädrarna. Fåglarnas flygförmåga
gynnas också av skuldergördelns byggnad,
bröstbenets kam till fäste för flygmuskler,
utbildningen av luftsäckar m. m.
2) (Bot.) Se Fjärillik och Nöt 1).
3) (Flygv.) Se Flygplan, sp. 682 f.
4) (Artill.) Se Vinggranat.
Winge, ö j v i n d, dansk botanist och
ärftlig-hetsforskare (f. 1886), fil. dr i Köpenhamn 1917,
prof. i ärftlighetslära vid Landbohöjskolen 1921,
dir. för Carlberglaboratoriets fysiologiska avd.
sedan 1933. Efter studievistelse i U.S.A. framlade
W. sitt klassiska arbete ”Studier over
planteri-gets chromosomtal og chromosomernes betydning”
(1917; även eng. uppl.) med bl. a. påvisande av
grundtal och multipler av dessa hos kromosomerna
i flera släkten och hypotesen om
kromosomför-dubbling efter uppkomst av hybrider. W.
påvisade 1923, samtidigt med engelskan Kathleen
Blackburn, könskromosomerna hos växterna.
Winge, Mårten Eskil, målare (1825—96).
1847 blev han elev vid Konstakad. och fortsatte
1856 studierna i den av Boklund s. å. inrättade
målarskolan, reste 1857 till Düsseldorf och
därifrån till Paris, där han någon tid målade på
Coutures ateljé, och fortsatte till Rom 1859. Där
utfördes bl. a. ”Kraka” (1862) och den väldiga
målningen ”Loke och Sigyn” (1863; båda dessa
i Nationalmuseum). W. återvände till Stockholm
1863. Han avslutade 1866 ”Ingeborg väntande
Hjalmars återkomst” (Göteborgs museum) och
s. å. ”Hjalmars avsked av Orvar Odd”
(deponerad i Vänersborgs museum). Hans mest
populära målning torde vara ”Tors strid med
jättarna” (1872, Nationalmuseum). En 4 m bred
skiss till en jättemålning, ”En invandring under
järnåldern”, finns i Konstakad., som även äger
hans självporträtt. Fyra dekorativa målningar,
”Årstiderna”, utfördes till Kulla Gunnarstorps
slott i Skåne. Till Caroli och Pauli kyrkor i
Malmö har W. utfört altartavlor. 1889 vann
han 2:a pris vid tävlingen om väggmålningar för
Nationalmuseum med skisserna ”Efter slaget vid
Fyrisvall” och ”Erik den heliges relikskrin bäres
kring Uppsala domkyrka” (Nationalmuseum).
W:s konst har sin styrka i kompositionen, medan
färgen ofta försummats.
Winge. 1) Nils Oscar W., skådespelare,
regissör och teaterchef (1884—1951). W. intogs
1902 i Dramatiska teaterns elevskola och tillhörde
från 1903 olika teatersällskap. 1907—08
uppträdde W. vid Svenska teatern i Helsingfors,
där han helt slog igenom med sin fint tecknade
Hector Malone d. ä. i ”Mannen och hans
överman”. 1908—10, då W. var anställd hos Hj.
Selander, gjorde han stor succé i en komisk roll,
aktuarien Boje i ”Fästmanssoffan”. 1910—13 och
1917—22 tillhörde han August Falcks
Strind-bergsteater och gestaltade ett flertal
Strindberg-roller. Alltsedan hösten 1922 och till sin död
var W. knuten till Malmö-scenen, först som
ledare av Hippodromteatern och från 1944 som
1 :e regissör vid Stadsteaterns lyriska avd. Under
senare år framställde W. med övertygande kraft
Gustaf Vasa (Strindberg) samt med en sällsynt
konstnärlig resning huvudrollen i ”En
handelsresandes död”. — W. var även verksam som
filmskådespelare.
2) Erik Henning W., den föreg:s bror,
bib-lioteksman (f. 1890 22/s), fil. lic. i Lund 1915,
amanuens vid Kungl. bibi. 1916, 2:e bibliotekarie
vid Riksdagsbibl. 1918, 1 :e 1932,
överbibliotekarie från 1935. W. har utg. kataloger över
Riksdagsbibl., register till riksdagens och kyrkomötets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
