Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Winge, 2. Erik - Winge, Torsten - Vingel - Vingglidning - Vinggranat - Vingpennor - Wingquist, Sven - Wingquists, Hildur och Sven, stiftelse för skogsvetenskaplig forskning - Wingren, Gustaf - Vingsnäckor - Vingspegel - Wingstrand, Karl Georg - Vingt-et-un (vingt-un) - Vingtäckfjädrar, vingtäckare - Vingåker - Vingåkersdans - Wingård, af, ätt - Wingård, Carl Fredrik fa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
347
Winge—Wingård
348
protokoll 1921—52, resp. 1925—51, ”Sveriges
styresmän 1937” (1938) m. m.
Winge, Torsten Olof, skådespelare (f. 1886
10/s). W. genomgick 1908—10 Dramatiska
teaterns elevskola, hade 1910—22 engagemang vid
skilda teatrar i Stockholm samt vid turnéer i
landsorten, var 1922—45 knuten till
nationalsce-nen och har sedan 1945 varit verksam huvudsakl.
vid Radioteatern och inom filmen. W. är
uteslutande karaktärsskådespelare. Lätt bisarra el.
komiska uppgifter blevo hans egentliga fack,
och han formade sina roller med scenisk fantasi
och intelligens.
Vingel, bud i vira; till trumf väljs färgen på
ett av de två översta talongkorten.
Vingglidning, se Flygning, sp. 679.
Vinggranat, krig sv., projektil med vingar som
styrmedel. V. användas i slätborrade
granatkastare. Vingarna äro anbragta på
projektilkroppens bakre del och styra granaten på samma sätt
som fjädrarna på en pil.
Vingpennor, zool., se Fjäder 1).
Wingquist, Sven Gustaf, uppfinnare och
industrimän (1876—1953), examen 1894 från
Örebro tekniska elementarskola. Han blev 1899
driftingenjör vid
Gamlestadens fabriker i
Göteborg. På underlag
av en idé till ett sj
älv-reglerande kullager,
vilken idé främst
torde vara att tillskriva
W. själv, lyckades han
intressera
textilfabrikens delägare att
1907 ingå som
förlags-män och intressenter i
ett exploateringsbolag
härför, ab. Svenska
kullagerfabriken, med
W. som verkst. dir.
Hans arbete här blev främst organisatörens
och försäljarens. W. kvarstod som chef för
bolaget till 1919; från 1938 var han dess
styr.-ordf. W. var 1917—32 och 1935—46
ordf, i styrelsen för ab. Bofors samt 1933—46
detta bolags verkst. dir. Han tillhörde även en
följd av år styrelserna för ab. Volvo, ab.
Nyd-qvist & Holm, Svenska aeroplan ab. och Svenska
flygmotor-ab. — W. blev 1921 heders-dr vid
S tevens’ Institute of Technology.
Wingquists, Hildur och Sven, stiftelse för
skogsvetenskaplig forskning bildades 1946
genom donation av tekn. dr Sven G. Wingquist,
Göteborg, av hans egendom Remningstorp i
Skaraborgs län. W. skall i samarbete med
Skogs-sällskapet och i samråd med Skogsforskningsinst.
o. a. vetenskapliga inst. inom det skogliga området
utveckla egendomen som ett laboratorium för
skoglig forskning.
Wmgren, Gustaf Fredrik, teolog (f. 1910
29/ii), teol. dr i Lund 1943, doc. där i
systematisk teologi 1942, t. f. prof. i Åbo 1947, i Basel
s. å., prof. i Lund sedan 1951. W. har bl. a.
utg. ”Luthers lära om kallelsen” (dr-avh., 1942),
”Människan och inkarnationen” (1947),
”Predikan” (1949) och ”Teologiens metodfråga” (1954).
Vingsnäckor, zool., se Snäckor, sp. 623.
Vingspegel, hos änderna en från den övriga
fjäderdräkten avvikande, bjärt färgad, ofta
me-tallglänsande fläck på vingarna, bildad av de
yttre armpennornas yttre fan och synlig
framför allt under flykten. Den anses tjäna som
igen-känningstecken.
Wingstrand, Karl Georg, zoolog (f. 1919
2/3), fil. dr 1951, doc. i zoologi i Lund 1952,
prof. vid Köpenhamns univ. 1955. W. har gjort
sin förnämsta vetenskapliga insats inom den
jämförande anatomien och histologien, varvid han
särskilt ägnat sig åt fåglarnas hypofys. W. är
också en av representanterna för det nya
endo-krinologiska forskningsfält, som kallas
neurosek-retion.
Vingt-et-un [vat-e-ö’], fr. (i Sverige vanl.
vingt-un), hasardspel (av banktyp), där
”målare” gälla 10, ess 1 el. 11. Högsta poängsumma
t. o. m. 21 vinner; den, som får över 21,
”spricker”, med förlust av insatsen. Tjuguett i svensk
form avviker bl. a. med givning av ett kort i
st. f. två. Alla kort ha här sitt vanliga
ordnings-värde, utom att två ess (ess = 1 el. 14) ofta
räknas som 21, likaså fem kort med
poängsumma under 22.
Vingtäckfjädrar, vingtäckare, zool., se
Fjäder 1).
Vingåker. 1) Socknar i Södermanland, se
Västra Vingåker och östra Vingåker.
2) Municipalsamhälle (sedan 1903) i Västra
Vingåkers sn, vid Västra stambanan; 9,36 km2,
3,776 inv. (1955). V. är centrum för den
bördiga Vingåkersbygden, med betydande handel och
industri, bl. a. konfektionsfabriker, tillh. ab. L.
& P. Widengren (372 arb.) och ab. Ljungströms
konfektionsfabrik (100 arb.), samt mekanisk
verkstad och gjuteri, tillh. Rönnqvist & söner
ab. — Litt.: I. Schnell, ”V. i våra fäders tid”
(1941); ”V.-boken”, 1 (1945).
Vingåkersdans, svensk ”folkdans” i 3/4 takt
och livligt tempo, c:a 60 takter i minuten. Den
är från 1850-talet och dansas av en man och
två kvinnor. De senare ge under olika turer
mimiskt uttryck åt sin rivalitet om mannens
gunst.
Wingård, a f, ätt, härstammande från
kyrkoherden Anders Nilsson W. (d. 1645) i Krokstad,
Göteborgs stift. Ätten, som adlades 1799 af
W., utdog 1854.
Carl Fredrik af W., ärkebiskop (1781
—1851), lektor i Göteborg 1805, fick
professors titel 1810, prästvigdes 1817, blev 1818
biskop i Göteborg och teol. dr s. å. samt
ärkebiskop 1839. Tidigt påverkad av
antireli-giösa och neologiska strömningar, blev W. dock
som stiftschef alltmera ortodox och konservativ.
I arbetet för nykterhet och hednamission tog
han aktiv del. I det stora hela blev W. ett stöd
för den allvarliga andan i Göteborgs stift. Sin
verksamhetsiver och draget av självmedveten
kyrkofurste bevarade han även som ärkebiskop. Som
biskop tog han sitt inträde i prästeståndet vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
