Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vintergatan - Vintergatan (årsskrift) - Vinter-Grand prix - Vintergrön, sempervirent - vintergröna - Vintergäck - Winterhjelm, Lotten - Vinterkonungen - Vinterkrasse - Vinterkriget - Vintermånad - Vinternarr - Vintersporer - vinterståndare - Vintersömn - Winterthur - Vinterträdgård - Vinterviken - Vintervila - Winther, Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
359
Vintergatan—Winther
360
stjärnsystemet jämte de senaste årens
radioastronomiska forskningar äga vi dock numera en
ganska tillförlitlig kunskap om systemets byggnad. Se
Stjärnsystemet. — Litt.: B. J. Bok och P. F.
Bok, ”The Milky Way” (2:a uppl. 1945).
Vintergatan, vitter årsskrift, utg. av Sveriges
författarförening 1894—99, 1901, 1922, 1923,
1925 ft
Vinter-Grand prix [-grä pri’], Sveriges
Grandprix för bilar i form av vintertävling,
kördes 1931—33 och 1936 på Rämen, 1947 på
Rom-mehed.
Vintergrön, s e m p e r v i r e’n t, ständigt
grönskande, flerårig växt. Sådana förekomma särskilt
i länder med milt klimat och föga el. ingen snö.
I Sverige äro de jämförelsevis få, bland träden
och de större buskarna endast barrträden (utom
lärkträdet) och järneken samt murgrönan, bland
de mindre buskarna, risen och örterna t. ex.
skvattram, buxbom, lingon- och mjölonris,
blåsip-pa och vintergrönorna.
Vintergröna, Py’rola, Pi’rola, växtsläkte, som
tills. m. tallörten bildar familjen Pyrolaceae. Till
skillnad från tallörten har släktet gröna,
övervintrande blad.
Blommorna äro femtaliga
och sitta vanl. i
toppställd klase; frukterna
äro femrummiga
kapslar. I Sverige finnas
sju i skogar el. lundar
växande arter. P.
(Chi-maphila) umbellata, r y 1,
är en om lingonris
påminnande, täml.
sällsynt dvärgbuske med
rödaktiga blommor i
flock. De övriga äro
fleråriga örter med
breda, i rosett samlade
blad och vita el.
grönaktiga blommor.
Allmännast är P.
rotundi-folia. P. imiflora,
ö g o n 1 j us, har
ensamma, vidöppna,
välluktande blommor. —
Om
trädgårdsvin-tergröna se Vinca.
Vintergäck, bot., dets. som vinternarr, se
Eran-this hiemalis.
Winterhjelm, Hedvig Charlotta (Lotten), f.
Forsman, skådespelerska (1838—1907). W. blev
1854 elev vid Kungl. teatern och uppträdde senare
på olika scener i Sverige och Finland, bl. a. 1867
•—72 vid Svenska teatern i Helsingfors och 1872
—75 vid W. Åhmans sällskap i Göteborg och
Oslo. W. var en tekniskt fulländad skådespelerska
med intelligent uppfattning, lidelsefullt
temperament samt ädel och själfull framställning av det
högre dramats och det borgerliga skådespelets
stora kvinnokaraktärer.
Vinterkonungen, se Fredrik, Pfalz 2).
Vinterkrasse, skarpt smakande, förr odlad
form av sommargyllen, Barbaraea lyrata.
Vintergröna.
Vinterkriget, se Finsk-ryska vinterkriget.
Vintermånad, gammalt namn på november.
Vinternarr, bot., se Eranthis hiemalis.
Vintersporer, bot., se Rostsvampar och Spor.
Vinterståndare, kvarstående, döda
fruktställningar, vilkas frön spridas under vintern, t. ex.
al och rölleka.
Vintersömn, hos många däggdjur (björn,
grävling, igelkott, fladdermöss m. fl.) under den kalla
årstiden inträdande sömnlikt tillstånd med starkt
nedsatt andning, fördröjd hjärtverksamhet och
kraftig reduktion av kroppstemp. Djur, som falla
i v., äro sådana, som blott med svårighet el. ej
alls kunna anskaffa föda under vintern. På motsv.
sätt uppträder hos vissa tropiska djur under
torrtiden en ”sommarsömn”. Hos växelvarma djur
betecknas som v. el. vinterdvala det tillstånd
av medvetslöshet och orörlighet, som under den
kalla årstiden inträder i anslutning till höggradig
nedsättning av alla livsförrättningar. Vissa lägre
djur äro dock s. k. kölddjur med bibehållen
livaktighet även vid lägre temp., t. ex. många
vattendjur, ss. laxfiskar och flodkräfta och de, som
bebo djuphavet, samt bland landdjur snöloppor.
Wi’nterthur [-tör], stad i kantonen Zürich i
Schweiz, 20 km n. ö. om staden Zürich; c:a
68,000 inv. W. är en betydande industristad med
lokomotivverkstäder, maskin- och textilindustri.
Museer och flera högre skolor. Järnvägsknut.
Vinterträdgård, växthus, inrett med breda
gångar, sittplatser, springvatten o. s. v., ofta i
anslutning till restaurangkaféer m. m. Vissa större
växter (palmer, klätterväxter) bruka vara
fri-planterade på jordbäddar utmed väggarna, öppna
ytor täckas av mattbildande, gröna plantor. Man
har även på senaste tider anordnat v. i större
villor
Vinterviken, industriplats i Brännkyrka förs.,
vid Mälaren, s. v. om Gröndal. Vid V., som
tillhör Nitroglycerin-ab., anlades 1865 världens första
fabrik för tillv. av nitroglycerin och dynamit.
Sprängämnestillverkningen överflyttades 1921—22
till Gyttorp.
Vintervila, bot., se Viloperiod.
Winther, Rasmus Villads Christian
Ferdinand, dansk författare (1796—1876). Han växte
upp på Själland och Falster, blev student 1815,
tog 1824 teol. ämbetsexamen, hade ett par år plats
som informator och gav ut ”Digte” 1828. W.
reste 1830 genom Tyskland till Italien, återkom
1831 men lyckades ej
få någon anställning
förrän 1841 och då
blott för en kort tid.
1848 gifte han sig med
den frånskilda Julie
Werliin (1813—81),
sedan länge föremålet
för hans kär’ek. W:s
ålderdom var trots det
allmänna erkännande,
som kom honom till
del som diktare, icke
lycklig. — Redan W :s
debut visade honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
