Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Virchow, Rudolf - Virdar - Wire - Vireda - Wirén, Arne - Wirén, Dag - Virestad - Virgilius - Virgin, ätt - Virgin, Eric - Virginal - Virginia (Va.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Virdar—Virginia
368
ringsmaterialet o. a. förhållanden. Även de
sjukliga processerna i kroppen böra uppfattas som
beroende på rubbningar i cellerna. V:s
”cellular-patologi” var en behövlig reaktion mot den
härskande läran om ”kroppssafternas” avgörande
betydelse för hälsa och
sjukdom, om den
också i sin tur var
ensidig. Jämte A.
Bastian grundade V. 1869
tyska antropologiska
sällskapet och utgav
talrika arbeten om
människokranier och
rastecken hos dessa
m. m. V. var även
en intresserad
etno-graf. — V., som var
liberal, deltog livligt
i politiken. Särskilt
må påpekas hans
in
sats i den kyrkopolitiska striden på 1870-talet,
vilken han kallade kulturkampen.
Virdar, se Värend.
Wire [røai’a], eng., lina el. tross av ståltråd.
Vireda, sn i Jönköpings län, N. Vedbo hd, s. ö.
om Gränna, i höglänt skogs- och bergsbygd; 65,12
km2, 716 inv. (1955). 1,008 har åker. Urspr.
medeltida kyrka, ombyggd bl. a. 1755. Ingår i V.
och Haurida pastorat i Linköpings stift, N. Vedbo
kontrakt. Tillhör storkommunen Hullaryd.
Wirén, Arne Henry, operasångare, baryton
(f. 1908 13/i2), fick sin utbildning vid
Musikkon-servatoriet 1934—39 och Operaskolan i
Stockholm, dessutom i Wien 1936. Efter sin debut
1940 som Rigoletto har W. sedan 1943 varit
anställd vid Kungl. teatern, där han spec. i
karaktärsroller skördat stora framgångar.
Wirén, Dag Ivar, tonsättare (f. 1905 15/io),
organistexamen vid Musikkonservatoriet 1929,
statens tonsättarstipendiat i Paris 1932—34. W:s
tidigare musik visar inflytande från nyklassicismen,
men han har i sina senare verk utvecklat en starkt
personlig stil med en viss förkärlek för korta,
pregnanta motiv och
rytmisk spänst.
Största delen av W:s
musikaliska produktion är
instrumentalmusik: 4
symfonier, 2
konsertuvertyrer, ”Lustspels-uvertyr”, ”Sinfoniet-ta”, ”Serenad för
stråkorkester”, ”Liten
svit” samt 3
konserter för vardera
vio-loncell, violin och
piano. I hans
kammarmusik märkas 4
stråkkvartetter, pianotrio,
sonatiner för violin och piano samt för violoncell
och piano. Dessutom har W. komponerat musik
till flera sceniska verk samt skrivit pianomusik,
sånger och filmmusik.
Virestad, kommun i Kronobergs län, Allbo hd,
n. ö. om Älmhults köping; 298,10 km2, 2,845 inv.
(1955). Jämn skogstrakt kring Virestadsjön m.fl.
sjöar. 3,446 har åker. I kyrkan altartavla av P.
Hörberg (se d. o.), f. i V. Kyrkan är från 1800.
Pastorat i Växjö stift, Allbo kontrakt.
Virgidius, se Vergilius.
Virgin, adlig ätt, urspr. från Pommern,
natura-liserad svensk adel 1731.
Eric V., militär (1876—1950), underlöjtnant
vid Smålands grenadjärkår 1898, överste och
chef för Svea trängkår 1926, inspektör för
träng-en 1927, generalmajor och chef för Flygvapnet
1931, avsked 1934. V. var lärare vid Krigshögsk.
1910—16, åtföljde österrikisk-ungerska armén
under striderna i Rumänien och på Isonzo-fronten
1917 och företog 1918 en studieresa till tyska
västfronten. 1934—35 var V. politisk och militär
rådgivare åt kejsaren av Etiopien. Han utgav
”Abessinska minnen” (1936).
Virginäl, se Klaver.
Virginia [vad^fnja], förk. Va., en av
Sydat-lantiska staterna i Förenta staterna (se karta vid
d. o.); 105,710 km2, 3,318,680 inv. (1950). Östra
V. upptages av den atlantiska kustslätten. Den
består delvis av 4 c:a 100 km långa och 15—20
km breda halvöar, som bildas av Chesapeake Bay
och floderna Potomacs, Rappahannocks, Yorks
och James’ långa mynningsvikar. Närmast
Atlanten är kustslätten låg, jämn och sumpig, men
längre in mot land blir den vågig för att nära
fall-linjen övergå i breda, oregelbundna terrasser.
Ovan fall-linjen ligger en bredare terrass, den
s. k. Piedmontplatån, med kuperad, mot v.
stigande yta. I v. omfattar V. en del av Appalachernas
parallellt löpande ryggar och dalar, där Blue
Ridge (Hawk’s Bill 1,239 m ö. h.) reser sig brant
över Piedmontplatån. Mellan denna rygg och
Al-leghanybergen ligger den breda och bördiga
She-nandoah-dalen (se bild vid Appalacherna och
bild 6 å pl. vid Förenta staterna). Högsta
toppen, Mount Rogers (1,744 m ö. h.), ligger vid
gränsen till North Carolina. Klimatet är varmt.
Norfolk vid kusten har i medeltemp. för jan.
5°« och för juli 25^9 samt en årlig
nederbörds-mängd av 1,147 mm. — 1950 funnos 2,546,485
vita, 734,211 negrer, 1,056 indianer och 1,858
av andra folkslag. Av de vita voro 35,070 födda
utanför U.S.A., 489 voro svenskar. De största
städerna äro huvudstaden Richmond (230,310
inv. 1950), Norfolk, Roanoke, Portsmouth,
Alex-andria och Lynchburg. Bland högre
undervisningsanstalter märkas Univ. of Virginia i
Char-lottesville (gr. 1819), Washington and Lee Univ.
i Lexington (1749), Univ. of Richmond i
Richmond (1830), Virginia Polytechnic Institute i
Blacksburg (1872) och Virginia Military
Institute i Lexington (1839). — Jordbruket är
betydande. Det viktigaste sädesslaget är majs, varav
1951 skördades 1 mill. ton; f. ö. odlas även
höstvete och havre. Av potatis skördades 522,000 ton
och av jordnötter 102,650 ton. Bomull odlades på
8,500 har, som gåvo 16,000 balar. Betr,
tobaks-produktionen kom V. med 79,530 ton närmast
efter North Carolina och Kentucky och betr,
äppleproduktion närmast efter Washington och New
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
