Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vivisektion - Vivlar - Vivo - Vivre - Vivsta - Vivsta-Näs - Vivstavarv - Vivör - Vixit dum vixit, laetus - Viyella, vyella, viella - Vizagapatam - Vizcaya, Golfo de - Vizcaya, Biscaya - Vjatka - Vjazma - Vlaardingen - Vladikavkaz - Vladimir (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
Vivlar—Vladimir
426
stadgat förbud mot v. I England genomfördes
också 1876 ett dylikt, dock med rätt för
inrikesministern att under vissa förhållanden meddela
tillstånd att utföra v. I Sverige har Nordiska
samfundet för bekämpande av det vetenskapliga
djurplågeriet upprepade gånger gjort
framställningar till riksdagen om dylikt förbud, men dessa
ha dock icke lett till något resultat.
Beträffande denna fråga får dock icke ett ensidigt
känslo-tänkande fälla utslaget, ty frågan gäller icke
endast det lidande, som djuren tillfogas, utan
också, huruvida vetenskapen fortfarande alltmera
framgångsrikt skall kunna bekämpa sjukdom och
mänskligt lidande. Härvid måste man dock
alltid gentemot v. ställa de kraven, att vid de
vetenskapliga experimenten intet onödigt lidande
tillfogas djuren.
Vivlar, Rhyncho’ phora el. Curculiönidae, fam.
bland skalbaggarna, som utmärkes av att
huvudet är utdraget till snabel el. snyte, i vars spets
munnen är belägen. V. ha oftast mycket hårda
täckvingar. Deras antenner äro ofta brutna,
d. v. s. första leden är utdragen till ett långt
skaft, mot vilket det av korta leder bestående
gisslet är böjt i vinkel, uppbärande en av
för-tjockade leder bildad klubba. Larverna äro
blinda, fotlösa, cylindriska och något krumböjda och
leva antingen i jorden på växtrötter el. i det
inre av växterna, under barken, i rötter, grenar,
frukter el. blad. Många äro svåra skadedjur,
t. ex. snytbaggar, tallvivlar, r u
11-vivlar, spetsvivlar, kornviveln och
kål vivlar. Följ, arter och släkten äro vidare
anmärkningsvärda: h a 1 s v i v e 1 n (Apoderus
co-ryli) med långsträckt, bakåt avsmalnande huvud
och brunröda täckvingar angriper hassel och al,
gråviveln (Brachyderes incanus), svartbrun,
6—10 mm lång, med gråvita el. svagt
koppar-glänsande hårfjäll, lever på barrträd. Randiga
ärtviveln, Sitona lineata, gör skada på
balj-växter. Kroppen är svart, beklädd med grå till
bruna hår fjäll, som bilda omväxlande ljusa och
mörka längsränder på täckvingarna. Om a 1 v
i-ve 1 se d. o. Nötviveln (Balaninus nucum)
är grågul, 6—8 mm lång och har det längsta
snytet av alla inhemska vivelarter. Den lägger
sina ägg i hasselnötter, vilkas kärna förtäres av
larven. Lövvivlarna (Phyllobius) äro vanl.
klädda med metallglänsande fjäll; de leva på
buskar och träd, vilkas blad de skada; larverna
däremot leva i marken och äro oskadliga. B 1 o
m-vivlarna (Anthonomus) äro skadedjur på
fruktträdens blomknoppar och stenfrukternas
kärnor. Den vanligaste är äppelblomviveln (A.
po-morum), andra arter äro hall onb lom vi vein
och kärnviveln, vars larver leva i
kärnorna av hägg, körsbär och plommon. B 1 a d m
i-n er ar vi v 1 a r (Orchestes) äro små former
med hoppförmåga, av vilka den vanligaste är
bokbladmineraren (O. fagi), vars larver
leva som minerare inuti bokens blad. Ö r o n v i
v-larna (Otiorrhynchus), vilka fått sitt namn av
ett par öronliknande flikar vid antennernas bas,
äro ett artrikt släkte, omfattande flera skadliga
former. I tropikerna höra flera v. till
kultur
växternas farligaste fiende, t. ex.
bomulls-v i vein, pa Imv i vein (Rhyncho phorzis), som
angriper särskilt de högstammiga palmarterna,
ss. kokos-, dadel- och olj epalmer, och
socker-rörsviveln (Spenophorus), som lever i
sockerröret på Hawaii och Söderhavsöarna.
Vivo [vi’vå], it., mus., livligt.
Vivre [vivr; sv. utt. vi’var], fr. föda,
levnadskostnader.
Vivsta, industrisamhälle i Timrå.
Vivsta-Näs, 1935—46 municipalsamhälle i nuv.
Timrå köping i Medelpad.
Vivstavarv, industriort i Timrå köping i
Medelpad, numera ej skild från köpingens stadsbygd
i övrigt. Här finnas sågverk, hyvleri,
wallboard-fabrik och sulfatfabrik, tillh. Wifstavarfs
a b. Lastageplats.
Vivör (fr. viveur), rucklare, ”lebeman”.
Vixit dum vixit, låe’tus, lat., ”han levde glad,
så länge han levde”, skall G. Stiemhielm ha
bestämt till inskrift på sin gravvård.
Viyella [vijä’la], v y e 11 a, v i e 11 a,
flanell-artat, urspr. engelskt tyg av garn av
samman-spunnen ull och bomull. V. användes till blusar
och nattdräkter.
Vizagapata’m, hamnstad i n. ö. delen av prov.
Madras, Indiska unionen; 108,042 inv. (1941).
V. är en av Indiens bästa hamnar samt har
landets största skeppsbyggnadsindustri och export
av manganmalm, oljefröer och oljeprodukter.
Vizcaya, Golf o de V. [gå’lfå öä <oij>ka’ja],
spanska namnet på Biscayabukten.
Vizcaya [toit>ka’ja], Biscaya, en av
Bas-kiska provinserna i Spanien, vid Biscayabuktens
innersta del; 2,221 km2; 564,898 inv. (1950).
Med 240 inv. per km2 är V. Spaniens näst
Barcelona tätast befolkade prov. Huvudstad: Bilbao.
Vja’tka, stad i RSFSR, se Kirov.
Vjazma [vja’z-], stad i Smolenskområdet,
RSFSR, vid floden Vjazma och järnvägen
Moskva—Smolensk; c:a 25,000 inv. 1941
besatte tyskarna V. och ödeläde den, innan de
retirerade i mars 1943.
Dubbelslaget vid Brjansk—Vjazma 2ho—17ho
1941. Den tyska mellersta armégruppen under
generalfältmarskalk v. Bock började offensiven
mot Moskva med att besegra ryssarna vid Brj ansk
—Vjazma. Genom att starka pansartrupper gingo
fram på flyglarna blevo ryssarna inneslutna i
stort sett mellan de nämnda orterna. Tyskarna
rapporterade 650,000 tagna fångar.
v. 1., förk. för västlig längd.
Vlaardingen [flä’rdana(n)], hamnstad i
Nederländerna, vid Nieuwe Maas, strax v. om
Rotterdam; 48,187 inv. (1951). V. är huvudort för
Nederländernas sillfiske och har mångsidig
industri.
Vladikavkaz [viadjikafka’s], stad i Ryssland,
se Ordzjonikidze.
Vladimir [vladji’mjir], huvudstad i
Vladi-mirområdet (ry. Vladimirskaja oblast; 26,800
km2, 1,4 mill. inv. 1947) inom Centrala
industriregionen i RSFSR, vid Okas biflod Kljazma och
järnvägen Moskva—Gorkij, 191 km n. n. ö. om
Moskva; 66,761 inv. (1939). Kemisk och
textil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
