- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ /
423-424

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wivallius, Lars - Vivarini - Vivarium - Vivas, crescas, floreas - Vivat - Vive - Wivefilm, ab. - Vives, Juan Luis (Joannes Ludovicus) - Viviani, René - Vivianit - Vivipara - Vivipari - Vivisektion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

423

Vivarini—Vivisektion

424

torre och kalla wåhr” m. fl.), som är folkligt
enkla, burna av en utomordentligt stark
naturkänsla och frihetslängtan, spänstig iakttagelse och
käck rytmik. — Litt.: H. Schück, ”L. W.” (2
bd, 1893—95) och ”En äfventyrare” (1918); S.
Ek, ”L. W:s visdiktning” (1930). W:s öde är
bl. a. behandlat även av H. Molander i ”En
lyckoriddare” (1896).

Vivari’ni, venetianska målare under 1400-talet.
— A n t o n i o V. (d. omkr. 1484) grundade tills.
m. Giovanni d’Allemagna den s. k. Muranoskolan.
Bland deras verk märkes en altartavla med
Marias kröning i San Pantaleone (1444). — B a
r-tolommeo V., den föreg:s broder (omkr. 1432
—omkr. 1491), blev efter Giovanni d’Allemagnas
död Muranoskolans ledare. Han införde den
pa-dovanska Squarcioneskolans lärdomar i det
venetianska måleriet, särskilt dess förkärlek för
plastiska effekter och rik ornamentik (”Madonna med
helgon” i Neapels museum, altartavlor i flera
venetianska kyrkor m. m.). — Al vise V., den
föreg:s son (1446—1503), är en efterföljare till
Antonello da Messina. Hans madonnabilder (i
venetianska kyrkor, i Kaiser-Friedrich-Museum i
Berlin etc.) visa den närmaste överensstämmelse
med dennes, stundom också med Giovanni Bellinis
verk.

Vivärium, lat., benämning på ett med
akvarium kombinerat terrarium.

Vivas, créscas, flöreas, lat., må du leva, växa
och blomstra!

Vivat, lat. (it. viva, evviva, fr. vive), leve (han
hon. det)! — V i v a n t, leve de!

Vive [viv], fr., leve!, t. ex. vive la reine [vi’v
la rä’n], leve drottningen!

Wivefilm, ab., Stockholm, grundat 1933 (nuv.
namn 1935), driver filminspelning, dristribuerar
egna och utländska tilmer samt äger intressen i
biografer i Stockholm och landsorten.

Vives [æikoäs], Juan Luis (Joannes
L u d 0 v i c u s), spansk humanist (1492—1540),
studerade först i Paris och flyttade 1512 till
Bryg-ge, där han kom under inflytande av humanismen.
Från 1516 var han verksam vid univ. i Louvain,
kom i beröring med Erasmus av Rotterdam och
gjorde sig känd som lärd filolog. Han vistades
1523—28 i England som lärare för Henrik VHI:s
dotter Maria och begav sig därefter åter till
Bryg-ge. V. bekämpade efter sin övergång till
humanismen ivrigt den skolastiska filosofien. För
eftervärlden har han främst gjort sig känd som
pedagog, i flera avseenden före sin tid. Han
förordade mild behandling av barnen, lämpliga
kroppsövningar, efter lärjungarnas behov
avpassade kurser samt uppövning av minne och
förstånd. Han uttalade sig vidare för
undersökning av barnens begåvning genom metoder, som
leda tanken till de moderna intelligensmätningarna.
— V:s främsta pedagogiska verk är ”De
disciplinis” (1531). — Monogr. av F. Watson (1922)
och A. Bonilla y San Martin (3 bd, 1929).

Viviani’, René Raphaèl, fransk advokat och
politiker (1863—1925). Han invaldes 1893 i
deputeradekammaren, där han (med ett avbrott 1902
—06) hade säte till 1922, då han flyttade över

till senaten. V. ingick 1904 i Jaurès’ tidning
Hu-manité och bidrog kraftigt till bildandet av det
enade socialistpartiet 1905. I Clemenceaus första
ministär blev han arbetsminister (1906), kvarstod
som sådan i Briands första ministär till okt. 1910,
då han avgick, ogillande Briands ingripande mot
statsbanepersonalens strejkrätt. V. hörde sedan
till dem, som sökte återuppliva det
radikalsocialistiska blocket, var dec. 1913—maj 1914
undervisningsminister i kabinettet Doumergue och
bildade juni 1914 en radikal ministär, övertog själv
utrikesportföljen och blev alltså närmast ansvarig
för Frankrikes politik vid 1 :a världskrigets
utbrott. V :s regering erhöll i aug. en bredare bas
och antog karaktären av en nationell
samlingsregering; då den icke ansågs ha nödig kraft,
ersattes den i okt. 1915 av en regering under Briand,
i vilken V. var justitieminister till mars 1917. V.
deltog därefter som fransk delegat vid olika
internationella förhandlingar.

Vivianit, ett monoklint kristalliserande, i
oomvandlat tillstånd färglöst, på grund av partiell
oxidation oftast blått till grönt mineral av det
vattenhaltiga ferrofosfatet 3 Feo . P2 Os. 8 H2O.
V. uppträder vanl. jordformig (”blå järnjord”).

Vivipära, zool., se Ovipara.

Vivipari, groning av frön, innan de fallit av
från moderindividet (äkta v.), t. ex. hos
man-groveträd. Vid falsk v. utbildas i
blomställningarna vegetativa förökningsorgan, t. ex.
groddknoppar, som ersätta blommorna hos bl. a.
ormrot (Polygonwn viviparum) och vissa gräs,
ss. knölgröe (Poa bulbosa). En del botanister
räkna allt detta som äkta v. och tala om p s eu
dovi vi par i, när i blomställningarna jämte
blommor finnas blad- och rotbildande skott, som icke
lossna från moderväxten (Juncus ranarius).

Vivisektion (av lat. vivus, levande, och se’ctio,
snitt). Urspr. avsågs härmed endast sådana, i
vetenskapligt syfte företagna experiment, som
voro förbundna med mer el. mindre djupgående
operativa ingrepp på levande djur, men numera
användes ordet v. vanl. i en vidare betydelse,
näml, om alla vetenskapliga experiment, vid vilka
levande djur komma till användning. De
vetenskaper, som ha till uppgift att studera
livsföreteelserna, alltså fysiologi och de flesta områden
inom de medicinska vetenskaperna, måste använda
levande material och kunna icke nå något
resultat genom att göra undersökningar enbart på
sådant material, där just det saknas, som utgör
föremål för deras studier. Vid en del
undersökningar kan man visserligen använda s. k.
överlevande organ, men vid andra åter utgör
experiment på levande djur den enda metod, som står
forskningen till buds. Så t. ex. vilar vår
kännedom om matsmältningen, matsmältningskörtlarnas
verksamhet, vitaminerna, den inre sekretionen
m. m. uteslutande på den grundval, som lagts
genom djurexperiment. — Då v. nödvändigtvis är
förbunden med ett visst lidande för djuren, ha
från dj urskyddsvänligt håll starka invändningar
gjorts däremot och i åtskilliga länder a n t i v i v
i-sektionsföreningar bildats, vilka ofta
drivit en häftig agitation i syfte att få ett lag-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgb/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free