Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vrethem, Åke - Vretstorp - Vrickning - Vridled, trochoidled - Vridning - Vridscen - Vridvingar - Vridvåg - Vries (målare) - Vries, Adriaen de - Vries, Hugo de - Wright, von, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
479
V rethem—W right
480
Vrethem, Åke Torulf, elektrotekniker och
industrimän (f, 1912 25/s), examen 1934 från
Tekniska högsk., blev s. å. ingenjör i
Vattenfallsstyrelsen och befordrades där till överingenjör och
chef för elektrobyggnadsbyrån (1944), utsågs
1948 till dir.-assistent vid ASEA i Västerås och
blev 1949 koncernens verkst. dir.
Vretstorp, municipalsamhälle (sedan 1945) i
Viby sn, Örebro län, vid Vibysjön och linjen
Hallsberg—Laxå av Västra stambanan; 8,60 km2,
1,020 inv. (1955). Handelsplats. Mekanisk
verkstad, tillhörig ab. Vretstorps tröskmaskiner (gr.
1923; 100 arb.). Municipalsamhället avses skola
upplösas och återgå till Viby kommun Vi 1956.
Vrickning. 1) (Med.) Se Luxation. — 2)
(Sjöv.) Se Rodd, sp. 143.
Vridled, trochoidled, anat., enaxlad led
med rörelseaxeln parallell med det rörliga
benets längsaxel. Rörelsegrundformen är rotation.
Vridning, se Rotation och Torsion.
Vridscen (ty. Drehbühne), en inrättning på
den moderna teaterscenen, bestående av ett
cirkelrunt golvparti, som genom underliggande
maskineri kan vridas runt och därvid för åskådarna i
salongen blotta olika delar el. olika sidor av den
därpå uppställda dekorationen. Den första v.
konstruerades av Karl Lautenschläger på
Mün-chens Residenztheater 1896. En enkel v. fanns
på den gamla japanska scenen.
Vridvingar, Strepsi’ptera, en liten grupp små
insekter. V. leva under en del av sitt liv som
parasiter hos bin el. getingar men förekomma
även på grävsteklar, myror, rätvingar m. m.
Honorna äro maskformiga, blinda, fotlösa och leva
i bakkroppen av andra insekter, mellan vilkas
segment deras brunaktiga framända sticker fram.
Hannarna, vilka blott leva några timmar som
fullvuxna, ha stora, fjäderformigt hopveckade
bakvingar och väl utvecklade ögon och
antenner. Äggen kläckas i moderns kropp, och de
små s. k. triungulinus-X^rx&ma., försedda med väl
utvecklade ben samt ett par långa svansborst,
krypa ut på värddjuren, t. ex. bin, vilka de
medfölja till deras bon, där de borra in sig i en
bilarv och 1 denna genomgå sin utveckling utan att
förstöra värddjuret. Den förut rörliga larven
blir nu en fotlös, masklik varelse, vars
kroppsform hos honan blott föga ändras, när denna
efter biets metamorfos genomborrar huden på
detsamma. Dylika bin, som kallas
”stylopisera-de”, bli sterila. De vanligaste arterna äro Xenos
vesparum på getingen Polistes gallicus samt
Sty-lops melittae, som lever på släktet Andrena.
Vridvåg, fys., se Torsionsvåg.
Vries [fris], holländska målare. — Hans
Vredeman de V. (1527—omkr. 1604) var
arkitekturmålare och dekorerade rum med rik
arkitektonisk bakgrund, perspektivistiskt skämt
o. dyl. — Abraham de V. (d. omkr. 1650)
målade porträtt under inflytande av Thomas de
Keyser och Rembrandt. Berömt är ett
manspor-trätt (1632; i Lille), ännu mera bilden av en
äldre man (1639; i Dresden) och porträtt av
borgmästare Vroesen (s. å.; i Rotterdam). —
Roelof Jansz de V. el. van V. (1631—
Adriaen de Vries: Psyke
buren av amoriner.
Nationalmuseum, Stockholm.
efter 1681). Hans förnämsta arbeten äro
”Landskap med vä lerkvarnar” (i Frankfurt a. M.) och
ett landskap i Liéges museum.
Vries [fris], Adriaen de, holländsk
skulptör (omkr. 1560—omkr. 1627). Han tillhörde ”de
nederländska romanisterna”, som på 1500-talet
sökte sin utbildning i Italien. Senare verkade
V. i Augsburg, där
han utförde
Mer-kuriusbrunnen 1599
och
Herkulesbrun-nen 1602. För
kej-sar Rudolf II
komponerade han
bronsgrupperna
”Merkurius och
Psyke” och ”Psyke
buren av
amori-ner”, den senare i
Nationalmuseum i
Stockholm. Åt
Kristian IV i
Danmark utförde han
en praktbrunn för
platsen framför
Frederiksborgs
slott. Detta
kolossala arbete,
”Nep-tunus, omgiven av
flodgudar, sirener,
tritoner” m. m., var
färdigt omkr. 1624 och bortfördes 1659 som
svenskt krigsbyte. 1626 avlämnade V. till
Wal-lenstein en annan, för dennes palats i Prag
avsedd Neptunusfontän jämte ett stort antal
mytologiska figurer. Många av dessa blevo också
svenskt krigsbyte. Flera av V:s arbeten äro
uppställda i parken vid Drottningholm. — Se J.
Bottiger, ”Bronsarbeten af Adrian de Fries i
Sverige” (1884).
Vries [fris], Hugo de, holländsk botanist
och ärftlighetsforskare (1848—1935), prof. i
Amsterdam 1878—
1918. V. var en
mångsidig, produktiv och
uppslagsrik forskare,
som före sekelskiftet
mest sysslade med
fysiologi för att efter
detsamma koncentrera
sig på art- och
form-bildningsproblemen
samt utvecklingsläran
med utgångspunkt
hu-vudsakl. från sina
experiment med arter av
släktet Oenothera. På
det senare området ha
hans arbeten haft den ojämförligt största
betydelsen, särskilt genom uppställandet av den s. k.
mutationsteorien.
Wright [vri’kt], von, svensk-finländsk ätt,
av skotskt ursprung, adlad i Sverige 1772 och i
Finland 1818. Bröderna Magnus von W.
(1805—68), Wilhelm von W. (1810—87)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
