Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vrena - Vretaholm - Vreta kloster - Vretblad, Patrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
477
V retaholm—V retblad
478
kontrakt. Tillhör
storkommunen Bettna.
Vretaholm, gods i Gränna
stad, inom Gränna
landsförsamling; areal 600 har,
därav 180 åker. V. bildades som
säteri 1792 av landshövding
F. U. Hamilton och ägdes
sedan inom släkterna Boy
och v. Saltza. Sedan 1937
tillhör det godsägare Ivar
Ekvall, som på V. jämte
jordbruk och skogsbruk driver
Gränna plantskola, landets
största plantskola för
fruktträd. Den nuv.
huvudbyggnaden, av trä, är i italiensk
empir, uppf. omkr. 1845 av
kammarherre A. F. Boy.
Vreta kloster, sn i
Östergötlands län, Gullbergs hd,
på östgötaslätten, närmast v.
om sjön Roxen; 46,25 km2,
3,782 inv. (1955). 2,820 har
åker. Vid Motalaström ligga Nykvarns kraftverk
(effekt 1,500 kW) och Malfors kraftverk, som
ägas av staten, och vid Svartån det av
Linköpings stad ägda kraftverket Svartåfors (2,200
kW). I Ljungsbro industrisamhälle (c:a
2,000 inv. 1954) ligga utom Malfors kraftverk
Svenska chokladfabriks-ab. Cloettas anläggningar
och ab. Svenska formfabriken. Bergs
samhälle (c:a 450 inv.) har kanalstation vid Göta kanal
och träförädlingsindustri. Länets lantmannaskola
i V. uppfördes här 1954—55. Vreta kloster och
Gullberg äro stationer vid Mell. Östergötlands
statsägda, smalspåriga järnvägar. Egendomar:
Kungsbro och Björkö (ägare staten), Brunneby,
Odensfors, Rökinge, Sjögestad, Ty t torp och
Veda. Talrika fornlämningar och fornfynd visa
på en kontinuerlig bebyggelse från omkr. 3000
f. Kr. Ingår i V:s och Stjärnorps pastorat i
Linköpings stift, Gullbergs och Bobergs kontrakt.
Bildar tills. m. Flistad, Ljung och Stjärnorp
storkommunen Vreta kloster (269,93 km2;
6,306 inv. 1955) i Linköpings domsaga.
Vreta cistercienskloster var Sveriges första
nunnekloster. Enl. en notis anlades det av Karl
Sverkersson 1162, enl. en annan upprättades det
redan på Inge d. y:s tid. Klostret har den
vanliga planläggningen med nunnornas byggnader i
ö., leksystrarnas i v. och refektorium i mitten,
allt kring klostergården, varav ett helt bevarat
valv återstår. Klostrets spannmålsmagasin är nu
stenmuseum. Utgrävningsarbetet 1916—26 leddes
av S. Curman och E. Lundberg.
V:s sockenkyrka vid den gamla kungsgården
övertogs av klostret vid dess instiftande. V.
anses vara platsen för stiftets första domkyrka.
Antagl. fanns här kyrka av trä på 1000-talet.
Från detta årh. finnas ornerade gravvårdar med
höga gavlar av s. k. Eskilstunatyp. I slutet av
samma årh. torde den kyrka ha påbörjats, vars
murar så när som på högkoret m. m. äro
bevarade och nu utgöra den s. k. lekmannakyrkan.
Vreta klosters kyrka.
Den torde ha varit den Stenkilska ättens
gravkyrka. Omkr. 1125—30 tillbyggdes en kunglig
kupolgrav och ung. vid samma tid det tredelade
tornpartiet. Efter klostrets övertagande av
byggnaderna uppfördes den monumentala korsformiga
anläggning i ren cisterciensstil, som nu utgör
koret. Det byggdes urspr. med lägre murar; på
1200-talet fick det sitt nuv. valvsystem. Arbetet
var slutfört till en högtidlig invigning 1289. De
kungliga gravstenarna höra till Johan III:s
restaurering. Tornets övre del och huven återgå på
ritningar av C. J. Cronstedt 1763—64. Under
ledning av S. Curman och E. Fant restaurerades
kyrkan 1914—17. I koret finnas fyra medeltida
korstolar och hertig Magnus’, Gustav Vasas sons,
kyrkbänk. I sakristian, som uppfördes på den
gamlas grundmurar, är ett kyrkomuseum med
bl. a. en 1100-talsmadonna från klostrets första tid.
Litt.: S. Curman och E. Lundberg, ”V. kyrka”
(i ”Sveriges kyrkor. Östergötland”, 2, 1935); E.
Lundberg, ”V.” (3:0 uppl. 1944); S. Kraft, ”V:s
äldre historia” (i Kyrkohistorisk årsskr., 1945);
S. Dahlquist, ”V. socken” (i ”Sveriges
bebyggelse. Landsbygden. Östergötlands län”, 3, 1950).
Vretblad, Viktor Patrik, musiker och
musikskriftställare (1876—1953). Efter avlagda
examina vid Stockholmskonservatoriet blev V. 1900
organist vid franska reformerta kyrkan i
Stockholm och var 1906—43 organist vid
Oscarskyr-kan; dessutom 1900—41 posttjänsteman, från
1933 kontrollör hos Generalpoststyrelsen; prof:s
titel 1951. V. skrev kyrkliga körverk,
orgelmusik, pianostycken och solosånger m. m.; utgav
i bearbetning verk av främst J. H. Roman. Som
skriftställare framträdde V. med en på sin tid
grundläggande monogr. över Roman (2 bd, 1914),
”Konsertlivet i Stockholm under 1700-talet”
(1918), ”Den tjeckiska tonkonsten” (1930),
”Orgelregistren” (1932), ”Polen i musikhistorien”
(1938) och ”Johan Helmich Roman. En
minnesteckning” (1944).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
