Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Väddö och Häverö skeppslag - Väderflöjel, vindflöjel - Väderkvarn - Väderlek - Väderleksförutsägelser, väderleksprognoser, väderleksutsikter, väderleksrapporter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
523
Väderflöjel—Väderleksförutsägelser
524
Stockholms län, utmed Ålands hav och S.
Kvar-ken, omfattar socknarna Häverö, Singö och
Väddö. V. tillhör N. Roslags fögderi och
domsaga (tingsställe: Häverödal).
Väderflöjel, v i n d f 1 ö j el, liten fana el.
vimpel av metallplåt, som på en lodrät axel är
fäst vid en byggnads tak för att ange vindens
riktning. Till sjöss nyttjas motsv. flöjlar i form
av vimplar på masttopparna och kallas flög.
V. av metall äro i Sverige kända redan från
tiden omkr. år iooo. Ett par sådana, från
Sö-derala i Hälsingland och från Källunge på
Gotland, ha blivit bevarade i sockenkyrkorna.
Senare fick v. ofta formen av en fågel, en pil el.
dyl., el. också försågs den med ägarens initialer
el. årtalet för sin uppsättning.
Väderkvarn, se Kvarn, sp. 8o.
Väderlek, vädrets beskaffenhet,
sammanfattningen av de företeelser inom jordens atmosfär,
vilka direkt påverka våra sinnen. Under det att
klimatet i allm. hänför sig till
medelförhållanden i fråga om vädret under längre tidrymder,
betecknar v. vanl. något mera tillfälligt och
övergående i fråga om vädrets beskaffenhet. De
meteorologiska element, vilka i främsta rummet
kunna anses känneteckna v., äro: temp., vind,
molnighetsförhållanden, solstrålningens
sammansättning och styrka, luftens fuktighet samt ev.
utfällningar av vatten i kondenserad form (regn,
snö, hagel, dimma etc.). Dessa element äro i
allm. beroende av varandra. Sålunda finner man
t. ex., att hög molnighet drar med sig nedsatt
solstrålning och vanl. hög fuktighet;
förekomsten av nederbörd under en viss tid förutsätter
oftast hög molnighet under samma tid o. s. v.
Mulen himmel under vintern i Sverige är vanl.
beledsagad av förhållandevis hög temp., medan
förhållandena på sommaren äro de motsatta.
Omvänt är klar himmel på vintern vanl. beledsagad
av kyla, på sommaren av värme. Man kan
därför ofta med fördel skilja mellan två stora
huvudtyper av väder: å ena sidan torrt, ”vackert”
väder med täml. klar himmel och å andra sidan
fuktigt el. regnigt väder, ”fult väder”, med
förhållandevis mulen himmel. Dessa två
väderleks-typer stå i nära beroende av luftrörelsen,
och då denna i sin tur sammanhänger med
lufttryckets fördelning, använder man ofta
lufttrycks-förhållandena för att karakterisera
väderleksty-pen. Vid fallande lufttryck väntar man sig
mulen v. och nederbörd, vid stigande lufttryck
däremot klar himmel och solsken. Under
sommaren medför högt lufttryck och solsken hög
temp. och i allm. liten vindhastighet. Solen står
då högt på himlen, dess strålar tränga relativt
föga försvagade genom den torra luften in till
jordytan och uppvärmer denna. Under vintern
står solen relativt lågt över horisonten,
insolatio-nen per ytenhet av jordskorpan blir därför
relativt liten. Den effektiva utstrålningen genom
den torra luften är stark och avkylningen av
jordytan med närliggande luftlager stor. Temp.
sjunker därför, och man får köld och, om
avkylningen är tillräckligt stor, dimma vid
markytan. Detta dimlager kan få en mäktighet av
flera hundra meter, varvid endast stora höjder
höja sig över dimman. Lågtrycken
(oväders-centra) medföra mulen himmel och nederbörd,
då luften i dessa strömmar uppåt och avkyles.
Se vidare Högtryck och Lågtryck.
Väderleksförutsägelser,
väderlekspro-gnöser, väderleksutsikter,
väderleksrapporter, avse att för längre el.
kortare tid förutsäga, hurudant vädret antagl.
kommer att bli. De förutsägelser, som flera
gånger om dagen genom radio, särskilda
bulletiner och tidn. utsändas till allmänheten, utfärdas
av meteorologiska inst. med
väderlekstjänst. V. grundas på väderlekskartor,
baserade på väderlekstelegram (metobsar el.
obsar), som utsändas från ett stort antal
meteorologiska stationer i in- och utlandet samt från
fartyg. Observationerna utföras på internationellt
bestämda klockslag,
observationstermi-ner: kl. oi, 07, 13 och 19, som äro
huvudterminer, men även kl. 04, 10, 16 och 22.
Ett utmärkt medel för snabb spridning av v. till en
större allmänhet fick man i rundradion 1924. De nuv.
v., som utsändas, bestå av följ, delar: 1)
Sammanfattning av väderleksläget med uppgift om högtryck,
lågtryck, varm- och kallfronter, nederbördsområden,
luftströmmar m. m. 2) Utsikter för de närmaste 24 tim.
för 13 landdistrikt el. delar därav; dessa v. innehålla
förutsägelser rörande vind, väder och temp. 3)
Temp.-och nederbördsuppgifter från ett antal platser samt
uppgifter om snötäckets tjocklek. 4) Utsikter för
sjödistrikt; dessa v. ange vindens riktning och styrka samt
sikten. 5) Vind och väderleksuppgifter från ett 40-tal
utländska och svenska kustorter. Dessutom förekomma
vid behov stormvarningar samt speciella prognoser för
frost- och skogsbrandrisk, risk för isbark och åska till
kraftverk, turistväder i fjällen m. m. Slutl. innehåller
rapporten s. k. allmänna v., gällande för ytterligare
ett, ev. två dygn framåt. Till press, myndigheter och
abonnenter utsändas Sveriges meteorologiska och
hydro-logiska inst:s dagliga väder leksbulletiner,
innehållande, förutom v., ett stort antal iakttagelser
av vind, temp., nederbörd och snötäcke, uppgifter ang.
tillståndet i högre luftlager samt väderlekskartan för
morgonen. Sedan 1926 finnes i Stockholm, sedan 1952
i Göteborg och sedan 1954 i Malmö en särskild
talmaskin, ”Fröken Väder”, vilken vid telefonpåringning ger
v. för dessa städer och deras närmaste omgivning.
Genom mera fysikaliska metoder har prognosarbetet
gradvis förbättrats. Härvid ha de största insatserna
gjorts av bl. a. norrmännen V. och J. Bjerknes och
svensken T. Bergeron. Deras arbeten syftade till en
vetenskaplig förklaring av väderleksfenomenen. Vädrets
växlingar uppfattades som en kamp mellan varma och
kalla luftmassor, och i gränsområdet mellan dessa,
polarfronten, ansågos lågtrycken bildas. Bland
teoretiker under senare år må främst nämnas C. G. Rossby,
som betraktar lågtryck och högtryck som uppkomna
genom blandning i horisontell led av luft från olika
breddgrader och därför med olika rotation i förhållande till
jorden. Han söker kvantitativt beräkna rörelsen av
lufttryckstråg och högtrycksryggar
i höjden, vilka vid marken motsvaras av högtryck,
resp. lågtryck. Sedan numera observationerna från
högre luftlaeer blivit talrikare, kunna dessa metoder med
stöd av väderlekskartor i höjden tillämpas vid
utfärdandet av prognoser. Vunna erfarenheter ge möjlighet
att utsträcka dessa till minst 3 dygn framåt. Arbeten
pågå att förlänga giltigheten till ännu längre tid.
Utgående från möjligast väl kända utgångsläge söker man
numera även på rent numerisk väg medelst
matematikmaskin förutberäkna vind- och tryckfältet och med stöd
därav avfatta prognoser. S. k.
långtidsprognoser, d. v. s. förutsägelser på längre sikt, ss. ang.
en kommande sommars el. vinters allmänna
väderleks-karakteristik, sakna däremot t. v. större tillförlitlighet.
Dessa baseras på helt andra grunder än de kortfristiga
prognoserna, ss. på statistiska beräkningar av ett ofta
otillräckligt material. Man söker bl. a. genom
medel-värdesberäkningar finna kortare el. längre perioder av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
