Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vä - Väbel - Väckelse - Väckelsång - Väddväxter - Väddö - Väddö folkhögskola (Stockholms läns folkhögskola i Väddö) - Väddö och Häverö skeppslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
521
Väbel—Väddö och Häverö skeppslag
522
Vä kyrka (Mariakyrkan). Se även bild 12 å pl. vid
Romansk konst.
Vä (102,14 km2, 4,308 inv. 1955), vars huvudort
är Vä kyrkby. — Litt.: L. Fredrikson, ”V.
genom tiderna” (i ”Gärds härads hembygdsfören:s
årsbok”, 1943—46); B. Stjernquist, ”V. under
järnåldern” (1951).
Väbel (ty. Webel), i äldre tider underofficer,
som hade tillsyn över ordning och snygghet
inom fänikan; motsvaras numera ung. av
rege-mentsväbel. Jfr Fältväbel.
Sjökrigsv., underofficer el. flaggkorpral,
utsedd av fartygschefen på större krigsfartyg för
bl. a. övervakande av att ordning och disciplin
upprätthållas bland manskapet samt att
bestraffningar och tillrättavisningar verkställas i laga
ordning.
Väckelse, det hos en el. flera enskilda inom
ett begränsat tidsrum infallande genombrottet till
medveten kristen tro. Burskap vann ordet först
genom pietismen och herrnhutismen, vilka givit
upphov till en ”väckelsekristendom”, vars krav
på personlig frälsningstillägnelse under brytning
med den tidigare livsinställningen icke utesluter
en mångfald skiftningar med hänsyn till
troslivets början och utgestaltning. Med Jonathan
Edwards d. ä. och metodismen uppstod en
väc-kelsefromhet, som tog sikte på de för kyrka och
konventikel likgiltiga massorna, vilka man sökte
vinna genom särskilda möten och metoder.
Alltsedan 1800-talets början, då mer el. mindre
utbredda väckelserörelser blevo en internationell
företeelse i protestantismen, har denna metodik
blivit ett viktigt hjälpmedel vid nyrekryteringen
särskilt i de engelska och amerikanska
frikyrkorna. Bland amerikanska väckelsepredikanter,
vilkas inflytande nått utanför det egna landets
gränser, märkas Finney, Moody och Torrey.
Genom deras betonande av troshelgelsen och
andedopet bereddes mark för den 1906 frambrytande
”pingströrelsen”, som är mindre inställd på att
väcka oomvända än på att göra de troende
delaktiga av säregna nådegåvor. Inom
frälsningsarmen tjänar väckelsepredikan direkt den sociala
hjälpverksamheten. Till väckelsefromhetens
bärare i Sverige böra i främsta rummet räknas män
som Tollstadius, Murbeck, Elfving, Linderot,
Tollesson, Hoof, Sellergren, P. Nyman,
Læsta-dius och Rosenius. — Litt.: E. Newman,
”Nordskånska väckelserörelser”, I (1925); J. P. Bang,
”De stora väckelserörelserna” (1926); ”Ur
väckelserörelsens historia” (3 bd, 1939—44).
Väckelsång, sn i Kronobergs län, Konga
hd, närmast ö. om sjön Åsnen, i skogsbygden
kring Bräkneåns källsjöar; 125,12 km2, 1,750 inv.
(1955). 2,011 har åker. Egendom: Lidhem. Nuv.
kyrkan byggd 1828. Ingår i V :s och Uråsa
pastorat i Växjö stift, Konga kontrakt. Utgör tills.
m. Uråsa och Jät stor kommunen Väckelsång;
209,77 km2, 2,789 inv. (1955).
Väddväxter, Dipsacäceae, familj bland
sym-petalerna, närbesläktad med krappväxterna och
vänderotsväxterna. V. ha motsatta blad utan
stipler och i huvudlika samlingar
sittande ensymmetriska blommor.
Frukten är en nöt med ett
hängande frö. I Sverige finnas fyra
vildväxande arter, fleråriga örter,
fördelade på tre släkten. Succisa
praemorsa, knappvädd, har
hel-bräddade, nästan glatta blad, de
flesta i rosett, och mörkblå
blommor med fyra kronflikar; är
allmän på gräsmark upp till Jämtland.
Knautia (Trichera) arvensis, å k e
r-v ä d d, med håriga, vanl. pardelade
blad och blekt violetta blommor,
har ung. samma utbredning.
Sca-biosa columbaria, f ä 11 v ä d d, har
nästan glatta, vanl. pardelade
ro
settblad och blekt violetta blommor; växer på
torra backar i s. Sverige upp till Södermanland.
5. atropurpurea (från Medelhavsländerna) är en
vanlig ettårig prydnadsväxt på kalljord. Om
Dipsacus se Kardtistel.
Väddö, sn i V. och Häverö skeppslag,
Stockholms län (Uppland), vid Ålandshav; 147,74 km2,
2,890 inv. (1955). Omfattar utom ett
fastlands-område den långsträckta, skogiga ön V. och de
därmed förenade forna öarna Lingslätö och
Salnö, vilka av Ortalaviken, den 15 km långa
Väddö kanal och Bagghusf järden skiljas
från fastlandet. 2,862 har åker. I V. ligga
Griss-lehamn (se d.o.), Gamla Grisslehamn, länets
folkhögskola vid Hammarby, ”Barnens ö” (se d. o.)
m. fl. skollovskolonier och f. d. bruksegendomen
Ortala (se d. o.). Väddön förbindes med
fastlandet genom 2 svängbroar. V. kanal, anlagd 1820
—32 och fördjupad 1898—1904, har ett djup av
3,1 m. Nuv. kyrkan är byggd på 1870-talet.
Pastorat i Ärkestiftet, Lyhundra kontrakt. V. utgör
tills. m. Björkö och Arholma storkommunen
Väddö; 193.84 km2, 3,395 inv. (1955)-
Väddö folkhögskola (Stockholms läns
folkhögskola i Väddö) grundades 1879
på Hagby gård i Almunge sn av Stockholms
läns landsting men flyttades efter några år till
Väddö. 1888—93 hade V. också lantmannaskola,
som därefter omorganiserades till 2:a årskurs.
Sommarkurs för kvinnliga elever infördes 1907.
Rektor är sedan 1952 P. Å. Wagenius.
Väddö och Häverö skeppslag, i Roslagen,
Äkervädd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
