- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 22. Vaner - ÖÄ /
557-558

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsbanken - Världsdel - Världsfederalism - Världsförbundet för mellanfolkligt samförstånd genom kyrkosamfunden, Allmänkyrkliga världsförbundet - Världshav - Världshälsovårdsorganisationen (WHO) - Världskrigen - Första världskriget - Krigets förhistoria och utbrott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

557

Världsbanken—Världskrigen

558

Världsbanken, se Internationella
återuppbygg-nadsbanken.

Världsdel, benämning på de stora
fastlands-massor (med kringliggande öar), i vilka jordens
landyta på fysisk-geografiska el. (såsom i fallet
Europa-Asien) konventionella, historiska grunder
brukar uppdelas. Merendels räknar man med 7
v.: Europa, Asien, Afrika, Nordamerika,
Sydamerika, Australien (och Oceanien) samt
Antarktis. V. är ett snävare begrepp än kontinent
men användes ofta liktydigt med detta.

Världsfederalism, åsikten, att de internationella
freds- och säkerhetsproblemens lösning kräver
en världsfederation, samt de rörelser, som sträva
efter att förverkliga denna åsikt. V ä r 1 d s f
e-d e r a t i one n innebär en f örbundsstat av
världens alla stater, utrustad med överstatlig
myndighet, vilande på ett världsparlaments beslut och
utövad av en verkställande regering,
världsstats-rådet, en världsdomstol och en världspolis jämte
specialorgan för världens ekonomiska och sociala
uppbyggnad. Världsfederalistiska rörelser
upp-stodo på flera håll i Europa och Amerika under
1930-talet. 1947 bildades formellt V ä r 1 d s r
ö-relsen för världsfederation (World
Movement for World Federal Government; förk.
WMWFG).

Världsförbundet för mellanfolkligt
samförstånd genom kyrkosamfunden, eng. The World
Alliance of Churches for Promoting
International Friendship, Allmänkyrkliga
världsförbundet, bildades 1914 i Konstanz som ett
led i de kyrkliga enhetssträvanden. V.
omfattade före 2:a världskriget nationella kommittéer
i ett 30-tal länder, den svenska bildad 1915.
Förbundet upplöstes 1948.

Världshav, det sammanhängande vatten täcket
på jorden; användes även i betydelsen ocean.

Världshälsovårdsorganisationen, eng. World
Health Organisation, förk. WHO, fr.
Organisation mondiale de la santé, ett till FN anslutet
fackorgan, som började sin verksamhet 1948.
V. är ett av FN:s största fackorgan med 82
medlemsstater. Dess uppgift är att ”hjälpa alla
folk till det bästa möjliga hälsotillstånd”.
Särskild uppmärksamhet ägnas utbildningen av
fackmän inom alla grenar av hälsovården. V.
upprättar internationella utbildningskurser och
seminarier, ordnar praktiska demonstrationer i olika
fack och ger årl. ut hundratals stipendier för
studier och forskningsarbete. Vidare lämnas råd
i olika frågor till de anslutna staterna, t. ex. om
behandling av malaria, tuberkulos, könssjukdomar
etc. samt i barnavård, näringsfrågor,
samhällshygien och mentalhygien. V. utför också ett
centralt tekniskt hälsovårdsarbete, som bl. a.
omfattar insamling och vidarebefordran av
meddelanden om epidemier, forskning rörande vissa
parasit- och virussjukdomar samt publicering av
fackskrifter. — V:s organ äro
världshälsoför-samlingen, styrelsen (18 led.) och sekretariatet
under ledning av en generaldirektör.
Huvudkontoret ligger i Genève.

Världskrigen. Världskriget, från 1914
gängse beteckning för de då utbrytande, inom

kort i bokstavlig mening världsomfattande
krigen. Nästan omedelbart efter krigsutbrottet 1939
blev andra världskriget allmänt gängse
beteckning för den pågående
sammandrabbningen, medan det 1914 utbrutna kriget då kom att
kallas första världskriget; tiden 1918—■
39, som före 1939 kallades
efterkrigstiden, fick efter 2:a världskrigets utbrott
beteckningen mellankrigstiden.

Första världskriget.

Den första krigsförklaringen i i:a v.
utfärdades 28/? 1914 av Österrike-Ungern till
Serbien, varefter Tyskland Us förklarade Ryssland
och 3/s Frankrike krig. Sedan 4/s krigstillstånd
inträtt mellan Tyskland och Belgien på gr. av
den förra maktens kränkande av den senares
neutralitet och England förklarat Tyskland krig,
blev genom Österrike-Ungerns krigsförklaring till
Ryssland ®/s det österrikisk-serbiska kriget även
formellt sammankopplat med de övriga. Gängse
beteckningar för Tyskland och Österrike-Ungern
med bundsförvanter blevo, då den 3:e makten i
trippelalliansen, Italien, förklarat sig neutral,
”alliansen” och — inom kort uteslutande —
”centralmakterna”. Deras motståndare, bland
vilka de i trippelententen ingående makterna
utgjorde stommen, sammanfattades under beteckningen
”ententen”; senare ersattes denna beteckning
alltmer av ”de allierade”, vilket hängde samman med
Italiens inträde i kriget på ententens sida; efter
U.S.A:s inträde benämndes de officiellt ”de
allierade och associerade makterna”. På
centralmakternas sida inträdde Turkiet 1/n 1914 och
Bulgarien 14/io 1915 i kriget; krigsförklaringar till en
el. flera av centralmakterna avgåvos av — utom
de 4/s i kriget deltagande makterna — följ,
makter, varigenom de gjorde sitt inträde i v.:
Mon-tenegro (®/s 1914), Japan (13/s s. å.), Italien (23/s
1915), Portugal (9/s 1916), Rumänien (27/s s. å.),
Grekland (Venizelos’ regering i Saloniki, 25/ii
s. å.), U.S.A. (®/4 1917), Panama (8/4 s. å.),
Cuba (10/4 s. å.), Siarn (æA s. å.), Liberia (4/s
s. å.), Kina (14/s s. å.), Brasilien (26/io s. å.),
Guatemala (23/4 1918), Nicaragua (8/ö s. å.), Costa
Rica (23/s s. å.), Haiti (W7 s. å.), Honduras (19/7
s. å.) och Brasilien (12/a s. å.). Vidare avbröto
Dominikanska republiken (n/4 1917), Bolivia (14/4
s. å.), Peru (7/io s. å.), Uruguay (7/io s. å.) och
Ecuador (9/i2 s. å.) de diplomatiska förbindelserna
med Tyskland; av dessa deltogo de fyra sistn. i
Versailles-freden som ”allierade och associerade
makter”.

Krigets förhistoria och utbrott.

Under 1800-talets sista och 1900-talets första
årtionden lades grunden till och uppbyggdes de
allianssystem, i vilka de europeiska stormakterna
voro uppdelade under v. Alltifrån tyskarnas
seger över fransmännen 1870—71 och Tysklands
erövring av Elsass-Lothringen rådde misstämning
mellan Tyska riket och Frankrike. T. v. var
dock sistn. makt isolerad, medan Tyskland under
Bismarcks ledning lyckats utbygga ett starkt
al

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfgb/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free