Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västaustralien - Wästberg, Carin - Västberg, 1. Mauritz - Västberg, 2. Disa - Västberga - Västbo härad - Västbo kontrakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wästberg—Västbo kontrakt
637
fram till kusten. Här sker övergång från
tropiskt sommarregn till subtropiskt vinterregn.
Perth har en medeltemp. av I2°8 i juli och 24°3
i febr, samt 846 mm årsmedelnederbörd. —
Växtvärlden avspeglar nederbördsförhållandena. I n.
finnes tropisk savann med öppet gräsland,
palmer, Eucalyptus- och Acacia-träd, där
boskapsskötsel med fördel bedrives. Vid c:a 200 s. br.
ersättes savannen av buskstäpp, scrub, som
upptager större delen av V. Med tilltagande
nederbörd mot s. v. hörnet uppträda Eucalyptus-skog^r
med de värdefulla trädslagen jarrah och karri,
som upptaga nära Vs av V:s skogsareal (c:a
40,000 lön2). Längst ned i s. v. förekommer
subtropisk vegetation av macchia-typ och längs
kusten ett mangrovebälte. — 1953 beräknades
folkmängden till 622,200, därav antalet icke
uppblandade infödingar (huvudsakl. i
Kimberley-området) till 14,000 och halvblod till 4,574.
2/s av invånarna voro födda i Australien. Av de
1952 till kyrkliga samfund anslutna tillhörde
49,5% anglikanska kyrkan och 21,4%
rom.-ka-tolska kyrkan. För den högre undervisningen
finnes Univ. of Western Australia i Perth.
Bebyggelsen är huvudsakl. koncentrerad till
området kring huvudstaden Perth, vars metropolitan
district 1953 hade 351,000 inv., vari inneslutes
statens huvudhamn, Freemantle, med omgivning
(30,700 inv.). övriga städer äro små, ss.
Kal-goorlie (12,600 inv.), Bunbury, Albany, Geraldton
och Boulder. — Jordbruk och boskapsskötsel äro
huvudnäringar. 1952/53 utgjorde den skördade
arealen 19,222 km2. Därav upptog vete 63,5%,
havre 17,5%, korn 2,3% och hö 3,8%. Dessutom
skördas potatis, tobak, äpplen samt russin och
korinter. V:s regering har etablerat
konstbevattning längs kustslätten i s. v. 85 % av vattnet
användas till boskapsskötsel, 10 % till odling av
grönsaker och potatis samt 1 % till fruktodling.
Betesmarker upptogo 1952 31 °/o av landarealen.
S. å. funnos 50,241 hästar, 846,261 nötkreatur,
12,474,672 får och 76,195 svin. Fram till
sekelskiftet var bergsbruket V:s huvudnäring. Guld
upptäcktes i Kimberley 1885. Sensationella fynd
i Coolgardie och Kalgoorlie 1892—93
åstadkom-mo rusning till V:s guldfält. Inom några få år
blev V. ledande stat i Australiens guldproduktion.
De viktigaste guldfälten äro Coolgardie, Mt
Margaret och Murchison i centrala V.; dessutom
Pilbara i n. v. och Kimberley i n. Totala
guldproduktionen inom V. var intill slutet av 1952
1,554,125 kg. Sistn. år erhöllos 20,694 kg (75%
av Australiens totala guldproduktion). V.
producerar vidare silver, stenkol, asbest, bly- och
silvermalm, manganmalm och svavelkis. 1953
upptäcktes petroleumfyndigheter nära Learmouth vid
Exmouth Gulf i n. v. Exporten som huvudsakl.
går över Freemantle, utgöres av vete (säd och
mjöl; c:a 30% av exportvärdet), ull (c:a 45 °/o),
trävaror, hudar och skinn, kött, smör samt färsk
frukt. Viktigaste importvaror äro maskiner,
motorer, brännoljor, textilvaror och emballage
(säckar). Den egna handelsflottan bestod 1952 av
333 fartyg om sammanlagt 11,214 ton. S. å.
funnos i V. 7,779 km järnvägar, nästan
uteslu
638
tande i s. v. hörnet. Daglig flygförbindelse
mellan Perth och de andra delstaternas
huvudstäder. — Den eg. upptäckten av denna del av
Australien skedde i början av 1600-talet.
Kolonisationen började på 1820-talet. 1850 förlädes
en straffkoloni till V. På 1870-talet blev det
vidsträckta området grundligare undersökt, och
på 1890-talet drogo guldfyndigheterna dit folk.
En författning med tvåkammarrepresentation
infördes 1890, och 1900 ingick V., ehuru
tvekande, i Australiska statsförbundet.
Wästberg, Carin Helena, textilkonstnärinna
(1859—1942), fick sin utbildning vid Högre
konstindustriella skolan i Stockholm och var 1904
—10 konstnärlig ledare och 1910—30 chef för
Fören. Handarbetets vänner. W. har komponerat
mönstren till en mängd textilier, bl. a. flera
bonader, bland dem några för Engelbrektskyrkan i
Stockholm. Hon är representerad i flera in- och
utländska museer. W. har haft stor betydelse
som stilbildande kraft inom svensk textilkonst.
Västberg. 1) Johan Mauritz V.,
tidningsman, politiker (f. 1886 17/g), urspr.
metallarbetare, medarbetare i Arbetarbladet 1906, i
Hudiksvalls Nyheter 1908, i Nya samhället 1911, chefred,
där 1919—33, Socialdemokratens facklige red.
1933, politisk medarbetare i Morgontidningen
1940—51. V. var tidigt en av socialdemokratiens
mest anlitade agitatorer, tillhörde A. K. 1922—32
och F. K. 1933—40.
2) Disa V., f. ögren, den föreges hustru,
politiker (f. 1891 17/s). Kommunalpolitiskt
verksam bl. a. i Sundsvalls stadsfullmäktige, har V.
länge tillhört Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbunds ledande krafter. Hon invaldes i dess
styrelse 1924 och är sedan 1936 förbundets ordf.
Sedan 1941 tillhör hon A. K. V. har varit medl.
av ett flertal statliga kommittéer och nämnder,
bl. a. Befolkningskommissionen 1936—38 och
Arbetsmarknadsstyrelsen sedan 1948.
Västberga, stadsdel i Brännkyrka förs., s.
delen av Stockholm; 7,559 inv. (1952). V:s v.
del är bostadsområde, den ö. delen vid V.
stambanan är upplåten för industrier, ss. ab.
Liljeholmens kabelfabrik och Sandvikens jernverks
ab:s coromantfabrik (färdig 1954). V. är en
del av egendomen Västberga, ett f. d. säteri,
som 1917 inköptes av staden.
Västbo härad, sydvästligaste delen av
Jönköpings län i Småland, består av Gislaveds
köping (socknarna Båraryd, Våthult och Bosebo),
Anderstorps köping och socknarna Villstad,
Bur-seryd, Sandvik, Gryteryd, S. Hestra, Långaryd,
Färgaryd, Femsjö, S. Unnaryd, Jälluntofta,
Kål-lerstad, Ås, Bolmsö, Tannåker, Dannäs,
Torskinge, Forsheda, Bredaryd, Reftele, Kulltorp samt
Gnosjö. V. tillhör östbo och Västbo domsaga
(tingsställe Värnamo), Värnamo och Reftele
fögderier.
Västbo kontrakt, i Växjö stift, omfattar 12
pastorat: Forsheda, Bredaryd och Torskinge;
Bolmsö, Dannäs och Tannåker; S. Unnaryd och
Jälluntofta; Långaryd, Färgaryd och Femsjö;
S. Hestra och Gryteryd; Burseryd och Sandvik;
Villstad; Gislaved, Våthult och Bosebo; Reftele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
