Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västerbottens län - Västerbottens läns folkhögskolor - Västerbottens mellersta domsaga - Västerbottens norra domsaga - Västerbottens norra kontrakt - Västerbottensost - Västerbottens regemente, I 20 - Västerbottens södra domsaga - Västerbottens södra kontrakt - Västerbottens västra domsaga - Västerbroleden - Västerbygdens vattendomstol - Västerdals kontrakt - Västerdalälven - Västerdalälvens kraft-ab. - Västerfjället - Västerfärnebo (socken) - Västerfärnebo kontrakt - Västergarn - Västergyllen - Västergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
647 Västerbottens läns folkhögskolor—Västergötland 648
till Norrbottens län. 1868 överflyttades Malå
sn (utbruten ur Arvidsjaur) tillbaka till V., som
därefter har haft sin nuv. omfattning.
Västerbottens läns folkhögskolor äro
belägna i Vindeln, Burträsk (Edelviks folkhögsk.)
och örviken (Medlefors folkhögsk.). V i n d e 1 n s
folkhögskola, grundad 1905 i Vindeln,
Degerfors sn, genom beslut av landstinget, var
1905—30 förenad med lantmannaskola och 1914
—30 med lanthushållsskola. Rektor är sedan 1948
C. Segerståhl (f. 1899). — Edelviks
folkhögskola i Burträsk, som grundades 1943,
äges av och drives av Stiftelsen Edelviks
folkhögsk. Den har sedan starten erhållit bidrag från
landstinget i Västerbottens län och har senare
fått bidrag även från Norrbottens läns landsting.
Rektor är S. Hofverberg (f. 1915). —
Medlefors folkhögskola (se d. o.), som
tidigare var förlagd till Skellefteå, flyttade 1951
till örviken, Bureå sn.
Västerbottens mellersta domsaga, i
Västerbottens län, under Hovrätten för övre Norrland,
omfattar ett tingslag med tingsställen i Ånäsets
och Burträsks municipalsamhällen och består av
kommunerna Bygdeå, Nysätra, Lövånger och
Burträsk; domsagans kansli i Umeå.
Västerbottens norra domsaga, i
Västerbottens län, under Hovrätten för övre Norrland,
omfattar Skellefteå tingslag (tingsställe och
domsagans kansliort: Skellefteå) samt Malå och
Nor-sjö tingslag (tingsställe: Norsjö kyrkby).
Västerbottens norra kontrakt, i Luleå stift,
består av följ. 10 pastorat: Nysätra; Lövånger;
Skellefteå landsförsamling; Kågedalen; Bureå;
Skellefteå stad; Byske och Fällfors; Norsjö;
Jörn; Burträsk och Kalvträsk.
Västerbottensost, se Ost, sp. 638 och tab.
Västerbottens regemente, 120, Umeå, leder
sitt ursprung från de fänikor, som på 1500-talet
uppsattes i Västerbotten. I Västerbotten funnos
1624 13 komp, av Norrlands landsregemente (se
Norrbottens regemente), vilka 1630 bildade V.,
småningom roterat. 1841 bildades av reg:s ena
bataljon Västerbottens fältjägarkår,
vilken 1892 åter blev V. och 1901 erhöll samma
styrka som övriga reg. Under 1700- och
1800-talen ägde batalj onsmöten rum på Näsby hed, vid
Gumboda, öjebyn och Ytterhiske; från 1898
vapenövades reg. på Vännäs’ läger och inflyttade
1909 i nybyggda kaserner i Umeå. V. tillhör 6:e
militärområdet. — Litt.: C. G. A. Bergenstråhle,
”Kungl. V:s krigshistoria” (1917).
Västerbottens södra domsaga, i Västerbottens
län, under Hovrätten för övre Norrland,
omfattar ett tingslag (tingsställen i Nyåker och
Vindeln, domsagans kansli i Umeå), bestående av
kommunerna Nordmaling, Hörnefors, Bjurholm
och Degerfors.
Västerbottens södra kontrakt, i Luleå stift,
omfattar 10 pastorat: Nordmaling; Hörnefors;
Bjurholm; Umeå stad; Umeå landsförsamling;
Holmsund; Sävar och Holmön; Vännäs;
Degerfors; Bygdeå och Robertsfors.
Västerbottens västra domsaga, i
Västerbottens län, under Hovrätten för övre Norrland,
omfattar Lycksele tingslag (tingsställe: Lycksele
stad, tillika kansliort) samt Åsele och
Vilhelmina tingslag (tingsställe: Åsele
municipalsam-hälle och Vilhelmina köping).
Västerbroleden, Stockholm, en 1935 öpnnad
broförbindelse mellan Kungsholmen och
Södermalm, avsedd bl. a. att frigöra slussförbindelsen
från trafiken mellan Uppland och Södermanland.
I V. ingå en 243 m lång viadukt av järnbetong
över Rålambstorg, Västerbron över
Riddarfjärden med 2 bågspann av järn, 168, resp. 240 m
spännvidd och med 26 m segelfri höjd över
vattnet (Västerbrons totala längd, inkl, anslutande
viadukter, 601,5 m), och Pålsundsbron, som är
utförd med ett 56 m bågspann av järn och vars
totala längd, inkl, anslutande viadukter, utgör
276,6 m. — Se bild 5 å pl. vid Bro.
Västerbygdens vattendomstol, se
Vattendomstol.
Västerdals kontrakt, i Västerås stift,
omfattar 7 pastorat: Floda; Nås; Järna; Äppelbo;
Malung; Lima; Transtrand.
Västerdalälven, se Dalälven.
Västerdalälvens kraft-ab., se Gagnef.
Västerfjället, det nordligaste av Oviksfjällen i
Jämtland.
Västerfärnebo, sn i n. Västmanlands län,
Vagnsbro hd, kring övre Svartån; 309,23 km2,
3,057 inv. (1955). Kring Svartån slätt-, f. ö.
mest skogsbygd. 7,085 har åker. I ö.
Sal-bohed (se d. o.). Egendom: Hörnsjöfors, f. d.
järnbruk, tillh. Svenska Metallverken. Kyrkan
urspr. medeltida. Pastorat i Västerås stift, V.
kontrakt. Utgör tills. m. Karbenning och
Fläcke-bo storkommunen Västerfärnebo; 569,79
km2, 5,062 inv. (1955); i Västmanlands mell.
domsaga.
Västerfärnebo kontrakt, i Västerås stift,
omfattar 8 pastorat: Västerfärnebo; Norberg;
Väs-tanfors; Romfartuna; Haraker; Fläckebo;
Väs-tervåla; Karbenning.
Västergarn, sn på Gotland, Banda ting, på
mell. delen av västkusten; 12,29 km2, 202 inv.
(1955). Jordbruksbygd, omgiven av delvis
skog-täckta kalkmarker. Till V. hör ön Utholmen.
397 har åker. V. är även badort. Fiskläge:
Val-bytte. Under vikingatiden var V. en betydande
handelsplats med stadskaraktär; ruin av kastal
m. m. Kyrkan uppf. omkr. 1240. Ingår i Sanda,
V :s och Mästerby pastorat i Visby stift,
Medelkontraktet. Tillhör storkommunen Klintehamn.
Västergyllen, talspråks- och poetisk form av
namnet Västergötland.
Västergötland, landskap i v. Götaland med en
areal av 17,614,69 km2, därav 16,599,68 land;
967,490 inv. (1954). Största längden är i n. n. ö.
—s. s. v. 232 km och största bredden i v. n. v.—
s. s. ö. 104 km. V. omfattar hela Skaraborgs län,
Älvsborgs län utom den till Dalsland räknade
delen, Landvetters, Partilie, Råda, Kållereds,
Askims, Styrsö och Tuve kommuner samt
städerna Göteborg (utom Backa förs.) och Mölndal
i Göteborgs och Bohus län. V. är delat på Skara
och Göteborgs stift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
