Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västrum (Västerrum) - Västturkestan, Ryska Turkestan - Västtyskland - Västunionen - Västvallen, Siegfriedlinjen - Väte (socken) - Väte (grundämne)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
687
Västturkestan—V äte
688
(1955). Sjörik skogs- och bergsbygd, odlad i
dalarna. 1,254 har åker. Egendomar: Helgerum
(se d. o.) m. fl. Kyrkan byggd 1797. Ingår i
Gladhammars och V :s pastorat i Linköpings stift,
S. Tjusts kontr. Tillhör storkommunen
Gladhammar.
Västturkestan, Ryska Turkestän,
området mellan Kaspiska havet och Kina
(östturke-stan), i s. gränsande till Persien; varjämte
nordligaste Afghanistan, även kallat Afghanska
Tur-kestan, av ålder räknas hit. I n. begränsas V.
ung. av en linje, dragen från Kaspiska havets
n. ö. hörn åt ö., n. om Aralsjön och Balkasj.
Ytvidden är c:a 2 mill. km2 och folkmängden
c:a 13 mill. (uzbeker, kirgiser, tadzjiker,
turk-mener och ryssar). Politiskt är V. delat på
Ka-zakstan, Karakalpakistan, Kirgisistan,
Turkmenistan, Uzbekistan, Tadzjikistan och Afghanistan.
Det område, som i våra dagar benämnes V.,
hette urspr. endast Turkestän (”Turkarnas
land”) och framträder i historien först med de
olika turkfolkens framträngande i dessa trakter.
V. hade genom sin geografiska belägenhet en
stor del av sin äldre historia gemensam med
Persien el. i varje fall med skilda iranska folk. Den
ställning, som turkarna intagit i V. omkr. 500
e. Kr., fingo de efter hand uppge till förmån för
de segerrikt framträngande araberna; med dem
kom islam. V:s gräns flyttades efter hand
betydligt längre norrut. Hela området islamiserades
småningom. Genom mongolernas erövringar kom
hela V. att samlas under en hand från att
tidigare ha varit uppdelat i ett stort antal riken.
Denna enhet behölls ända tills mongolväldet på
1400-talet definitivt störtade samman, då i V.
ånyo bildades en mängd nya riken, kanat. Dessa
kanat behöllo sitt oberoende ända fram till
1860-och 1870-talen, då Ryssland underlade sig hela
V. 1867 grundades generalguv. Turkestän (med
huvudstaden Tasjkent), med vilket efter hand
de västturkestanska kanaten införlivades. V. har
efter revolutionen indelats i en rad
sovjetrepubliker.
Västtyskland, off. Bundesrepublik Deutschland
(Förbundsrepubliken Tyskland), sedan 6/s 1955
suverän stat i Tyskland (se d. o.).
Västunionen, regional försvarsorganisation,
bestående av Storbritannien, Frankrike, Belgien,
Nederländerna och Luxemburg. V. bildades på
basis av Brysselpakten, som undertecknades i
mars 1948 med en giltighetstid av 50 år. Den
1949 beslutade Nordatlantpaktens organisationer
kommo att överskugga V., som dock bevarades
i nära anslutning till North Atlantic Treaty
Organization. V. och Brysselpakten fingo
oväntat ny aktualitet 1954, sedan planen på en
Europa-armé strandat. Den då återupptagna
Brysselpakten blev i utvidgad och modifierad form ram
för Västeuropeiska unionen.
Västvallen, Siegfriedlinjen, benämning
på en tysk befästningszon längs gränsen mot
Frankrike. Efter Hitlers makttillträde insattes
redan 1935 fästningspionjärer för att bygga
en ställning omedelbart ö. om den
avmilitarise-rade zonen längs Rhen. I mars 1936 besattes
denna zon av tyska trupper, och 1936—39
utfördes här befästningsanläggningar till en uppgiven
kostnad av c:a 9 milliarder Rmk och bestående
av (även mot pansaranfall) stormfria stridsvärn
av betong, på en front av c:a 600 km och ett
djup av över 50 km.
Väte, sn på s. Gotland, Hej de ting, s. v. om
Roma; 33,93 km2, 513 inv. (1955). Jämn
skogs-och jordbruksbygd, söderut kantad av
myrmarker. 1,200 har åker. Ingår i Hej de och V.
pastorat i Visby stift, Medelkontraktet. Kyrkans
kor är från 1200-talet och långhuset,
treskep-pigt, från 1300-talet. Tillhör storkommunen
Klintehamn.
Väte (lat. hydrog e’nium), icke-metalliskt
grundämne, som först framställdes av Paracelsus
på 1500-talet men länge förväxlades med andra
gaser, tills H. Cavendish 1766 visade dess
karaktär av självständig gas och 1781, att det vid
förbränning ger vatten. V. förekommer i naturen
till o,87 viktsprocent som beståndsdel i vatten, i
den fasta berggrunden samt i atmosfären. Vidare
förekommer v. i stora mängder i solatmosfären
och i de flesta fixstjärnors atmosfär. V.
framställes i liten skala genom inverkan av syror
på vissa metaller, ss. järn och zink. Tekniskt
framställes v. genom sönderdelning av vatten
med glödande kol el. järn. Det erhålles vidare
som biprodukt vid vissa elektrolytiska processer.
V. är en färglös gas utan lukt och ogiftig; det
är det lättaste av alla kända ämnen, i det att
1 1 vätgas endast väger o,08987 g (vid o° och 1
atm.). Dess kpt är —252,8°, smpt —257,3°, den
kritiska temp. —239,9°, det kritiska trycket 12,8
atm. Lösligheten i vatten är obetydlig (vid 0°
2,15 vol. i 100 vol. vatten), likaså i kautschuk,
däremot absorberas det av många metaller och
diffunderar genom dem, liksom genom kvarts, vid
rödglödgning.
V:s kem. tecken är H, dess atomvikt i.ooso och
atomnummer 1. V. består, som Bohnhoeffer 1929
visat, av 2 olika modifikationer, s. k. o r t o- och
paraväte, vilka vid rumstemp. finnas i
mängdförhållandena 3:1 och skilja sig genom
olikheter i specifikt värme. Båda bestå av 2
v.-atomer, och man antager, att skillnaden beror på
att de 2 v.-atomernas kärnor i para-v. rotera i
motsatt riktning, medan de i orto-v. ha samma
rota-tionsriktning. Man har även iakttagit ett ”aktivt”
v., som bildas vid stilla elektriska urladdningar
i vätgas vid lågt tryck och vars molekyler
bestå av enkla atomer. Aktivt v. är mycket
obeständigt och reducerar flera metalloxider vid
vanlig temp. V:s synliga spektrum består av ett
fåtal linjer, 1 röd, 1 grönblå och 2 violetta, vilka
betecknas Ha, H^, Hy och H5. V. förekommer
i 3 isotoper, XH, protium, 2H, deuterium, även
betecknat med symbolen D, och 3H, tritium, även
betecknat T. Vanligt v. är en blandning av
isotoperna, varav dock D utgör endast 0,02% och
T ytterst ringa mängder. Den tunga isotopen
D kan framställas ur vätgas genom
diffusions-metoden el. ur tungt vatten D2O genom
elektro-lys. D och dess föreningar ha andra fysikaliska
och kemiska egenskaper än den lätta isotopen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
