Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åsbo - Åsbrink, Per - Åsbräcka - Åseda (Åsheda; kommun) - Åseda (köping) - Åse härad - Åsele - Åsele och Vilhelmina tingslag - Åsenhöga - Åsensbruk - Åse, Viste, Barne och Laske domsaga - Åsgård - Åshammar - Åsheda - Ås härad - Åska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åsbrink—Åska
849
vudbygden i Åsboåns och Svartåns dalar, f. ö.
skogs- och bergsbygd. 1,663 har åker.
Egendomar: Stråisnäs, Grönlund m. fl. Kyrkan är
delvis medeltida (tornet 1774). Pastorat i
Linköpings stift, Göstrings kontrakt. Tillhör
storkommunen S. Göstring.
Åsbrink, Per Valfrid, ämbetsman (f. 1912
18/io), urspr. skogsarbetare, pol. mag. 1945; chef
för hamnbyrån i Väg- och vattenbyggnadsstyr.
1948, t. f. statssekr. i Kommunikationsdep. 1951,
statssekr. där 1953, riksbankschef 1955.
Äsbräcka, sn i Älvsborgs län, Flundre hd, på
ö. stranden av Göta älv, s. v. om Trollhättan;
10,i« km2, 175 inv. (1955). Slättbygd utmed
vattendragen, kantad av bergplatåer. 374 har åker.
Nuv. kyrkan av sten uppf. 1714. Ingår i
Rom-mele, Fors, Upphärads och Ä. pastorat i
Göteborgs stift, Ale och Vättle kontrakt. Tillhör
storkommunen Flundre.
Äseda, till 1927 även Åsheda, Kronobergs
läns nordostligaste kommun, i Uppvidinge hd;
257,14 km2, 1,659 inv. (1955). Småkuperad
skogsbygd med spridd bebyggelse. 1,944 har åker.
Kyrkan är delvis medeltida. Utgör tills. m. Åseda
köping (se nedan) ett pastorat i Växjö stift,
Uppvidinge kontrakt.
Åseda, köping i Småland, Kronobergs län, 236
m ö. h., landsvägs- och järnvägsknut; 6,54 km2;
2,377 inv. (1955). Å., som blev
municipalsam-hälle 1910 och köping 1943, är en framåtgående
industriort. Provinsialläkare, kommunal realskola
och yrkesskolor. Varmbadhus.
Åse härad, i Skaraborgs län, vid Vänern och
gränsen mot Älvsborgs län, omfattar socknarna
Vänersnäs, Flo, Sal, Ås, Karaby, Tun, Friel,
Täng, Håle och Särestad. Från 1/i 1952 har
Vänersnäs överflyttats till Älvsborgs län (V.
Tunhems kommun); de övriga socknarna ingå i
Tuns, resp. Grästorps kommun. Vänersnäs
tillhör Vänersborgs fögderi samt Flundre, Väne och
Bjärke domsaga, de övriga socknarna Lidköpings
fögderi, Åse, Viste, Barne och Laske domsaga.
Åsele. 1) Kommun i s. Lappland i Äsele och
Vilhelmina tingslag, Västerbottens län, kring
Ångermanälven; 3,370,00 km2; 5,937 inv. (1955).
A. utgöres av en kuperad skogs- och myrplatå
av 300—400 m höjd; flera berg nå över 600
m ö. h. 2,214 har åker. Mer än 2/s av
kommunen ägas av staten och storbolagen. Kommunens
enda tätort är Å. 2). Kyrkan, som invigdes 1936,
är byggd med begagnande av murarna efter den
1848—50 uppförda och 1934 nedbrunna äldre
kyrkan. Pastorat i Luleå stift, Lappmarkens första
kontr.
2) Municipalsamhälle (sedan 1901) och kyrkby
i Å. 1), vid h. stranden av Ångermanälven; 9,31
km2; 1,731 inv. (1955). Å. är tingsställe,
kommunhuvudort och en viktig handelsort; från Ä.
leda busslinjer till bl. a. Vilhelmina, Lycksele,
Vännäs, Mellansel och Junsele. Mindre industrier.
Samrealskola; verkstadsskola. I Å. ligga på en
höjd Asele kyrka och i dess närhet resterna av
den gamla kyrkstaden.
Åsele och Vilhelmina tingslag i s. Lappland
omfattar kommunerna Vilhelmina, Vilhelmina
kö
850
ping, Dorotea, Åsele och Fredrika el. den forna
Åsele lappmark. Å. tillhör Västerbottens v.
domsaga.
Åsenhöga, sn i Jönköpings län, Mo hd, nära
Västergötlandsgränsen; 129,60 km2, 998 inv.
(1955 ). Kuperad, höglänt skogsbygd (omkr. 300
m ö. h.). 560 har åker. Ett flertal metallindustrier.
I Å. Marieholms järnbruk samt Götarps brunn
och badanstalt. Kyrkan är byggd 1857. Ingår
i Ä. och Källeryds pastorat i Växjö stift, Västbo
kontrakt. Tillhör storkommunen Gnosjö.
Åsensbruk, samhälle i Skålleruds sn (se d. o.)
i Dalsland.
Åse, Viste, Barne och Laske domsaga, i
Skaraborgs län, under Göta hovrätt, omfattar
kommunerna Tun, Grästorp, Essunga, Vedum, Larv,
Ryda, Vara köping och Levene samt utgör ett
tingslag med tingsställe i Vara.
Åsgård, dets. som Asgård.
Åshammar, stations- och industrisamhälle i
Ovansjö kommun (se d. o.) i Gästrikland.
Åsheda, se Åseda.
Ås härad, i Älvsborgs län, kring övre Viskan,
mellan Borås och Ulricehamn, omfattar
socknarna Kärråkra, S. Vånga, Möne, Hällstad, Murum,
Grovare, Fänneslunda, Härna, S. Ving, Varnum,
Tärby, Rångedala, Äspered, Toarp, Brämhult och
Gingri. Å. tillhör Borås fögderi och Borås
domsaga.
Åska. Med å. betecknas de häftiga elektriska
urladdningsprocesser (blixt, åskslag) i
atmosfären, vilka uppträda inom åskväder.
Urladdningarna ha till sin förutsättning anhopning av starka
elektriska laddningar i åskmolnen. — När det
elektriska fältet mellan molnladdningarna av olika
tecken el. mellan en molnladdning och jordytan
uppnått en viss intensitet, nedbrytes luftens
hållfasthet successivt, och s. k. urladdningsområden
utbildas. I dylika genom det starka fältet
joniserade områden framtränger blixten, vilken
närmast kan betraktas som en elektrisk gnista av
mycket stora dimensioner. En vertikal blixt
uppnår vanl. en längd av 2,5 km, de horisontala
i många fall betydligt större längder. En blixt,
som för blotta ögat ter sig som en enda
urladdning, kan bestå av ett flertal, vilka ofta följa
på varandra i samma bana. De separata
blixtarna visa sig ha kort varaktighet, ofta på c:a
1/io,ooo sek., medan ett upprepat
urladdningsför-lopp kan uppnå ända till flera tiondels sekunders
varaktighet. Strömstyrkan i blixten växlar
mellan några tusental och hundratusentals ampère.
Det vid blixturladdningen uppkommande
ljudet (åskdunder, åskknall, tordön)
alstras genom en av urladdningen framkallad, hastig
tryckförändring längs blixtbanan. Ljudets
intensitet kan vara lika växlande som
strömstyrkorna i blixturladdningen. Det blixten
åtföljande ljuset orsakas av den genom de starka
elektriska fälten föranledda intensiva
jonisatio-nen i blixtbanan. Den vanligaste blixttypen
utgör 1 i n j e b 1 i x t e n, vilken närmast liknar en
elektrisk gnista av stora dimensioner i fråga om
längd. En form utgör bandblixten,
bestående av ett antal parallella urladdningar. Ibland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
